tisdag 31 mars 2009

Flygplatser kontra att flyga

Flygplatser är någonting jag verkligen gillar, liksom större tågstationer. Hela atmosfären av på väg till, på väg från, på väg hem, på väg bort...

En viss spänning råder, koncentration på en massa detaljer: var är biljetten, boardingcardet, ta bort vätska ur handbagaget, var är barnen?, kläm ner tidningarna i portföljen, nycklarna?, passet, telefonen på, telefonen av, adjö, åh, så skönt att komma hem, åh så skönt att komma bort, nej, inte dit nu igen..., hur mycket övervikt blev det?, va, är det så dyrt med övervikt?, tänk vad skönt att slippa checka in handbagaget..., någonting borde jag köpa till barnen - frun - maken, måste hinna på toa innan vi går på, det ÄR så himla trångt, usch, vad alla ser tråkiga ut - är det BARA män som reser?, är gaten så långt borta, fan, vi missar planet, måste jag verkligen ta av mig skorna?, jag tappar byxorna om bältet ska av..., håll ut armarna åt sidorna så jag kan scanna, var är shoppingen?, måste växla..., hur mycket ska man växla?, snyggt det är med uniform, titta, där går en flygvärdinna det syns, vilka köer, vilket fyllo han kommer aldrig få åka med, ska vi köpa en flaska redan nu så vi kan ta en drink på rummet?, nä, jag orkar inte släpa en massa cigg, sådant godis finns inte att få tag på, måste ha!

Under tiden så rör sig människor fram och tillbaka med stort, litet eller inget bagage alls. De hastar, springer, släntrar eller går myrsteg, en del transporteras med inomhusfordon. Det äts och dricks och handlas och doftas på parfymer och lyfts på flaskor och köps choklad och solglasögon. Det finns så många historier under samma tak under ett och samma tillfälle på en flygplats så att det är ofattbart. Alla samlas på detta samma ställe för att skiljas och strös som rö för vinden en liten stund senare. Många reser till något roligt för att de har semester, många reser i arbetet och kanske är måttligt roade. Men väldigt många reser nog tillbaka till något eller hem igen. Planen lyfter och landar, lyfter och landar.

Den biten är inte min favorit. Att flyga. Varje gång jag spänner fast bältet i flygplansstolen tänker jag att varför ska jag vara förskonad? Jag utmanar ödet gång på gång genom att sätta mig i ett plåtskal som för mig rent logiskt, och på grund av fysikaliska lagar, inte borde kunna lyfta från marken, än mindre flyga dit man bestämmer att det ska flyga! Förr brukade jag försöka döva denna vånda genom att beställa in vin eller whiskey eller så. Numera så är det ofta jag har bilen och då återstår bara att stå ut. Varje ljud som inte stämmer med det ljud som var innan kan ju bero på något fel, varje skakning, rörelse eller luftgrop är så obehaglig. Att flyga i mörker är också läskigt, jag ser ju ingenting så hur ska chauffören, sorry, piloten kunna se?

Ändå sparar det oerhört med tid och låter människor ta sig runt hela världen på en bråkdel av den tid det skulle ta om man reste på marken. Vi spekulerade i hur lång tid det skulle ta att resa via Atlanten med båt och över den Amerikanska kontinenten upp till Alaska och sedan vidare över sundet och transibiriska tillbaka till Sverige. Vi kom fram till att vi skulle behöva åtminstone två månaders ledighet. Bara för att ta oss från punkt A (Stockholm) till B (Stockholm) jorden runt. Visst är det bra att det finns flyg. Men den resan skulle nog vara en upplevelse att faktiskt göra. Vem vet, en dag?

Fly me to the sky

Måndagsförmiddagen spenderades vid datorn och i telefonen. Gjorde mig iordning och åkte till kommunhuset där jag gjorde utskrifter till min powerpoint som jag skulle visa i Mölndal. Lade ett grovt utkast av tidningen i A4-format (skall ju egentligen vara A3) på mitt rum och sedan hade Mats La vänligt lovat att hämta det för diskussion på gruppen ikväll där jag inte kan vara med. Körde ut till Arlanda och parkerade vid terminal 3 och sedan var det bara att spatsera milslånga gångar för att komma till terminal 4. Där finns elektronisk incheckning och jag kunde även checka in återresan direkt. Fantastiskt! Tog en korv utan bröd som jag hade kvar i näven när jag gick genom säkerhetskontrollen. Planet hade få passagerare, resan händelselös. Blev mött av Hans från Studieförbundet Vuxenskolan i Mölndal som körde oss till deras lokaler. Där hade vi en timme på oss innan politiker från de olika partierna skulle dyka upp.

Hans kom på att han tyckte att vi kunde skriva ut powerpointen som Abbe (s) och jag använde när vi var ute i klasserna 2004-05. Den har vi ju inte använt när vi var på gymnasiet före jul, då hade vi ingen powwerpoint alls. Han skrev ut 19 ex som nitades och lades till de högar jag hade med mig, ett hushållsutskick vi gjorde 2004 och den presentation jag höll för kvällen. När alla hade samlats så började diskussionerna genast, Mölndal är en kommun med 60 000 invånare och 61 ledamöter i kommunfullmäktige. Man har borgerlig majoritet, man har 4 Sverigedemokrater. Dessa röstar än hit, än dit om de röstar alls. De fyller inte sina mandat och de fyller egentligen inte någon funktion. Men de får partistöd och de pengarna tros gå direkt till riksnivå för kampanjstrategi inför riksdagsvalet.

Kvart över sju åkte vi mot Landvetter igen. Politikerna skulle få föra egna samtal om huruvida de kan samarbeta och göra gemensam sak mot främlingsfientlientligheten. Jag tog farväl av trevlige Hans och tog mig igenom security och bort till gaten där det fanns ett café. Vid det laget hade jag blivit lite hungrig så jag tog en stor kaffe och en macka. Vi fick inte boarda planet förrän en kvart innan avgång och då skulle det tankas. Jag slås så av det ologiska i uppmaningen: Var vänliga spänn inte fast era säkerhetsbälten av säkerhetsskäl eftersom vi håller på att tanka planet! Tror man på fullt allvar att om brand uppstod så skulle vi ha en chans att ta oss ut? Fastspändea eller inte? Bensinbränder är ju explosionsartade? Ta oss ut i partiklar är min vision av ett sådant krisläge...Resan gick bra men landningen var fruktansvärd, planet skakade och krängde på grund av blåsigt Arlanda. Tog mig till bilen och körde hem. Väl där så var Sara kvar som hade blivit ombedd att titta till hundarna på eftermiddagen eftersom jag skulle vara borta tills sent. Gullegumman. Hon har fått utslag av en duschkräm som kliar och är obehagliga, stackarn. Jag fyllde diskmaskinen, kollade lite TV och släckte vid 00.30.

måndag 30 mars 2009

Söndag på Tyresö

InDesign, InDesign... för att underlätta vårt (kommunföreingens) skapande av en tidning har vi tagit en mall från Huddinge. Även Stockholmsliberalen ges ut skapad i InDesign. Men detta underlättande rörde till det så att vi nu är fyra månader försenade med utgivningen. Egentligen längre men jag försöker krishantera i mitt huvud. På söndagens morgon slog jag på datorn och försökte få ordning på de filer som låst sig med testprogrammet som jag arbetade med som skulle räcka en månad. Det ser ut som att jag kommer få göra om allt från början. En del i uppdateringsprogrammet går att rucka, annat inte. Det här kunde varit så himla lätt! Men det ska banne mig bli ordning! Jag vankade fram och tillbaka framför datorn i morgonrocken, satte mig och markerade text eller försökte lyfta en rubrik. Sedan vankade jag igen.

Klockan fem över tolv ringde Karin och frågade om hon skulle gå ner och ställa sig och vänta på mig? Jag skulle ju vara hos henne först klockan 13.00... H-e, jag hade glömt att ställa om klockan i vardagsrummet... Kastade på mig kläder och körde in till Söder, plockade upp Karin och sedan åkte vi till daddy Clive som ligger på Danderyd. Vi gick därifrån inte lika beklämda som vi varit innan men det känns ändå mycket tungt. Jag kontaktade gruppboendet där min gamla moster har bott i fyra år. Hon har blivit sämre i den Alzheimer som hon har haft i tolv år. Vi fick höra att hon inte äter längre och mest ligger och sover så vi tog vägen förbi och tittade till henne eftersom boendet ligger vid Roslagstull. Hon låg och sov och är så mager som en liten fågel. Den moster som var en extramamma för oss under hela vår uppväxt, som kontrasterade vår egen mamma i sitt sätt att vara och hur hon klädde sig, som var så generös och stilsäker och rolig och skitjobbig, hon försvann för mer än tio år sedan. Och snart måste ta farväl av henne helt och hållet...När jag kom hem var jag psykiskt helt slut. Hade lämnat datorn på för att inte ge upp på tidningsarbetet. Men det var inte lätt. Medan jag satt där vid datorn och klurade ringde hemtelefonen. En person som jag uppskattat och värderat högt ringde och domderade med mig. Det blev droppen på den söndagen.

Jag undrar faktiskt vad människor anser att förtroende för varandra bygger på? Det verkar kunna vara enkelriktat emellanåt. Jag brukar alltid tänka: Ömsesidigt förtroende är det enda som gäller i mänsklig interaktion. Det är en helt annan sak när man talar om förtroendevalda och att medborgarna ska kunna ha förtroende för sina politiker, där kan man som förtroendevald endast göra allt i sin makt för att motsvara det förtroende som förväntas att man ska leva upp till. Gensvaret, som jämförelse till ömsesidigt förtroende, är helt enkelt fortsatt förtroende en mandatperiod till.

Men i det dagliga arbetet med medmänniskor så kan det inte vara OK med enkelriktat förtroende. Ett stort dilemma när det handlar om personer som man bryr sig om. Har man olika ingångslägen är det bäddat för konflikt.

Cocktaildamerna

På lördagskvällen var det dags för cocktailparty med Annika och hennes gäng. Vi samlades hos hennes väninna som bor i en underbar lägenhet i ett gammalt hus på Kvarngatan på Söder. Man kom in till en liten innergård och sedan var det flera portar med trätrappor upp till ett par våningar vardera. En väldigt trevlig liten bostadsrättsförening, skulle inte ha något emot att bo där själv.

Väninnan hade gjort ett digert buffébord med massor av godsaker, bland annat hemmagjord sushi, brödpinnar med proscuttio, oströra, räkbollar, kycklingspett och mycket mer. När alla kommit började så cocktailprovningen. Alla skulle göra en cocktail till alla närvarande och sedan skulle värdinnorna utvärdera. Vi var nio men skulle ha varit tolv. Det betydde att alla skulle göra nio drinkar av en sort som de gillade. Det betydde också att alla som var där skulle dricka sju cocktails vardera eftersom värdinnorna inte behövde göra någon. Det var väldigt trevligt och jag slås alltid, varje gång jag är i sällskap av ett gäng kvinnor, över den styrka som kvinnor har och vilka historier över sina levernen som jag får höra, helt fascinerande!

Jag gjorde Tyresö margaritan som Olle uppfunnit och hade med receptet: Gör en margarita straight up på vit tequila, triple sec och citron. Häll på Orangina. Jätte gott! OBS! Det MÅSTE vara Orangina, dvs. de där små apelsinformade flaskorna med läsk med fruktkött i. Allt ska vara iskallt, så i med is och en citronskiva också.

Jag tog bussen 01.25 från Gullmarsplan och släntrade sakta hem i natten från Tyresö skola, det gick otroligt långsamt eftersom jag var så otroligt trött. Nej, jag hade varit väldigt försiktig med tuppsvansarna, flera sippade jag bara på. Så det var verkligen beroende på trötthet. Var hemma 02.30 cirka och stupade i säng. Fick en idé om att bilda ett nätverk av cocktaildamer som samlas några gånger om året och gör goda drinkar åt varandra...

fredag 27 mars 2009

Besök av riksdagsledamot från Folkpartiet Liberalerna

Idag var det så dags för besök av Helena Bargholtz, riksdagsledamot för Folkpartiet, att besöka Tyresö. Vi träffades vid caféet i centrum där hon försökte få i sig lite kaffe. Sedan gick vi upp till chefen för familjevårdsenheten där chefen för jourhemmen också var med. Helena ställde frågor i en dryg halvtimme och det var intressant. Strongt att gå ut och försöka sätta sig i verksamheter som man inte vet särskilt mycket om. Vi tog sedan bilen ut på halvön till ett jourhems- och familjehemsboende. I hemmet fanns en liten persikofärgad pudelhanne som var så gullig, den ville vara nära mig och sitta i mitt knä, vilket han inte brukar göra i vanliga fall. Han heter Hero, det var lite kul, Hero är i mitt sinne en stor, mastig hund. Från jour hemmet åkte vi till Nytorp skola för att äta lunch. Det var tacosdag och det var bara vi tre som åt medan kocken satt och pratade med oss. Han är otroligt duktig och det var urgott! Vi tog en snabb titt på en av förskoleenheterna och sedan åkte vi tillbaka till Tyresö centrum. Helena och jag tog farväl och sedan gick jag till servicecentret för att skriva på ett vigselbevis som ett par ville ha i engelsk version också.

Nu har jag suttit och uppdaterat powerpointpresentationen som jag ska ha med till Göteborg på måndag. Ska flyga ner och hem samma dag. Jag gillar ju inte att flyga... I helgen måste jag få klart ett utkast till tidning om jag lyckas öppna filerna, annars får jag börja om. Just nu sitter Emilie och Sara med Olle och tittar på senaste Bondfilmen. De kom på besök och Olle gjorde Coeur de filé provencale vilket de älskar. Sofia ringde igår från Hanoi, hon har ätit jättegod mat, blivit biten av massor med myggor, lyckas inte få uppkoppling på nätet men är väldigt nöjd med att få hålla på med lackmåleriet som hon tycker är mycket roligt. Mina ögon svider av - trötthet? Eller dålig syn? Eller för mycket rökning? I don't know...

Nattvandrarna i Tyresö

På torsdagskvällen var det dags för Nattvandrarna i Tyresös årsmöte där jag var årsmötesordförande. Det var nästan omöjligt att hitta in till lokalen, hela huset på Pluggvägen är inklätt med byggställningar och presenningar ända från taknocken ner till marken på grund av renovering. Man fick gå in genom en port på baksidan och ner till källarlokalen istället för den sidoingång som man går in genom i vanliga fall. Det är alltid lika trevligt att träffa dessa engagerade människor och det blev ett årsmöte med god stämning och skratt. Man har bytt från gula till röda jackor sedan man gått med i Nattvandrarna.nu. Jag saknar nattvandringen men just nu skulle jag förmodligen fullständigt falla ihop om jag försökte mig på att börja vandra regelbundet igen. Jag fick två biobiljetter till Bio Forellen istället för blommor, så snällt, jag vill ju inte ha någonting alls. Men då kom jag på att Kerstin, som förmedlade biljetterna, och jag kunde gå någon gång och det tyckte hon var ett väldigt bra förslag. Fina människor som gör ett fint arbete.

Tyresö gymnasium

På torsdagen hade vi ett möte med en av rektorerna på gymnasiet. Vi (Martin Nilsson från oppositionen, Mats Fält (m) och jag) träffades på Mats rum. Tanken var att vi skulle samtala om hur våra klassbesök före jul hade gått och hur vi ska gå vidare. Dessvärre hade jag en incident vid ett tillfälle som blev mindre lyckat där en elev rusade ut ur klassrummet för att jag talade negativt om SD vilket jag förstås absolut inte borde gjort. Vi hade ett tydligt ingångsläge som handlade om att inte peka ut något parti när vi talade i klassrummen. Överhuvudtaget fanns kritik mot mitt språkbruk, vilket inte är bra och inget jag alls är stolt över.

Förra mandatperioden var vi ute i alla klasser och vi blev insläppta oavsett om det var klasser som läste samhällskunskap eller inte. Denna omgång har det varit betydligt trögare och vi fick endast träffar de klasser som de facto läste samhällskunskap. Lärarna har varit tillmötesgående men inte med öppna famnen och ingen återkoppling har skett förrän nu, om man ens kan kalla det återkoppling. Fyra månader senare. Politikens närvaro i skolan är ett ämne för sig. Ett ämne jag inte vill fördjupa mig i just nu, tyvärr.

Vårljus

På onsdagen var det Vårljus styrelsemöte. Susade mot Solna med lagom snäv tid till godo men det blev svettigt när det visade sig vara en olycka på norra länken med stillastående köer. Jag hade tänkt ta Pampaslänken men hann tvära in via stan och komma in från andra hållet till Solna. Jag kom till mötet precis när mitt namn kom ut som en fråga från ordförandes mun. Kom dessutom inte sist. Vårljus resultatet är fortsatt stabilt, det som inte går så bra är psykologenheten och MST. Snart är det årsstämma. Och Vårljus firar femtonårs-jubileum i år.

Trygghetsboende

På tisdagen var det alliansgruppsmöte (kommunstyrelseledamöterna som tillhör alliansen, träffas alltid en vecka innan kommunstyrelse) Vi hade diskussioner om det nya trygghetsboendet som kommer bli så bra. Folk står redan i kö för boendet. Det kommer bli hyresrätter och någon slags värdinna och något gemensamt utrymme. En i alliansen blev lite kolerisk, men vad nytt under solen? Det verkar höra till att någon av de äldre herrarna nästan spräcker en åder emellanåt, man blir helt enkelt inte förvånad eller ens särskilt uppbragt längre. Kolla in Tyresös hemsida för mer information om boendet som ska stå klart tidigt 2011.

tisdag 24 mars 2009

AIDS-gala på Berns ordnad av Tyresö FF

Måndagen började jobbigt för pappa mår så dåligt. Sedan åkte jag till kommunhuset för att skriva på ett omhändertagande. Ringde Mats Fält eftersom vi skulle ha en jobblunch med våra motsvarigheter i Haninga, det vill säga ordförande för socialnämnden samt ordförande för barn-och utbildningsnämnden.

Han kom och hämtade nere vid gamla Nordea och så åkte vi till Kumla herrgård. Vi pratade mest om samordningsförbund och hur politiken styr verksamheter och därför kan inte verksamheter stänga ute politikerna. (Mer om detta diffusa senare)

Blev erbjuden två biljetter till Persbrandt på Stadsteatern av en väninna. Återigen slog det slint och jag tackade ja. Efter att ha kollat i min kalender syntes bara villägareföreningens årsmöte så jag tackade ja. Men vad jag hade glömt var att vi har alliansgrupp ikväll, tisdag. Rörigt! Men det tänkte jag inte på då. Tänkte bara på hur trevligt det är att få gå på teater...

Hem till hundarna. Vid fem samlades vi tre par hemma hos oss på Violstigen och drack ur en magnumflaska champagne. Olle hade förbeställt en taxi så att vi kunde susa in till Berns exakt på tid till insläppet 18.30. Det var välgörenhetsmiddag för sydafrikas barn och mot AIDS. Det kom en underbar kör som sjöng helt gudomligt. De hade på sig sina skoluniformer som de är mycket stolta över. Barnen och ungdomarna får ofta gå två timmar till och två timmar från sin skola som de är så glada att få gå i. De kommer hem till vattenhämtning och elduppgörning för att kunna laga mat och ofta har de inga vuxna som finns kvar i livet omkring sig eftersom de alla dött av AIDS. Tänk om denna glädje för kunskapsinhämtning funnes i detta land? Men det är förvisso inte en bristvara här. I Sydafrika är det inte allom givet att få gå i skola överhuvudtaget.

Maten var OK. Allt var OK. Men jag är så trött. Vi tog taxi hem igen och satt tillsammans med Marie och Peter från Oskarshamn (de är helt fantastiska, de hade åkt hela vägen hit för detta event, sov över på Prinsvillan för att vi ännu inte fått ordning på tjejernas gamla sovrum, och sedan åkte de hem på tisdags morgon.) Det mesta vi pratade om gällde företagande och jobb. Jag stupade i säng, klockan var faktiskt nästan två på natten när Olle gjorde sällskap med Peter och Marie till vandrarhemmet. Jag borde ha promenerat med för min fysionomis skull. Men jag ville bara lägga mig.

Årsmöte igen - och styrelsemöte på havet.

På lördagen var det årsmöte för folkpartiets länsförbund för Stockholms län. Jag åkte iväg för att hämta Mats "La" fem minuter försenad. Under tiden som vi susade in till Norrmälarstrand ringde Sofia och sa att hon ville förmedla sitt fasta nummer i Hanoi, Vietnam. Det lät som om hon hade varit i rummet bredvid. Vi parkerade nedanför landstingshuset. Där började många folkpartister från länets alla kommuner att välla in. Vi hade styrelsemöte om ett årsmötesuttalande gällande att verka för att göra Stockholm till en euro-region. Niklas Ekdal var årsmötestalare. Han är sansad och bra. Det var ett lugnt och lite tråkigt årsmöte men helt OK och vi slutade dessutom tidigare trots att vi hade en sluten röstning gällande att flytta ett ombud till landsmötet som är ersättare till en ordinarie ombudsplats.

Väl hemma svarade jag med kappan på i vår fasta telefon och då var det en granne i området som ville ha tag på en bastunyckel. Hon kom för att hämta den men hade inte med sig pengar till den så jag skjutsade henne hem för att hämta pengar. Det visade sig att hon är en av kommunens privata dagbarnvårdare och hon är synnerligen missnöjd med det sätt kommunen hanterar dessa. Hon var pratsam men rar. Hon fick mitt visitkort om hon skulle behöva framföra ytterligare synpunkter.

Olle och jag slappade hemma. Staffan kom förbi och vi pratade mycket om hur ungdomar i allmänhet är nu för tiden men i synnerhet våra egna yngsta döttrar. Ingen av oss fattar någonting! Samtalsämnet kändes hopplöst och dystert, vi har liksom inte någon makt över situationer som uppkommer.

Nästa morgon gick jag upp klockan sex och gjorde mig i ordning för att sedan susa till Vikingterminalen på Stadsgården. Parkerade på långtidsparkeringen och gick för att ta en cigarett innan jag sällade mig till resten av styrelsen för HBT-liberaler där jag är med som stolt enda hetero. Vi startade med härlig frukostbuffé och de som inte körde kunde även få ett glas mousserande vin. Inte jag alltså. Sedan konfererade vi hela dagen med några kaffepauser och frukt tills vi åt smörgåsbord 14.30. Då var konferensen slut, men vi hade fått mycket gjort och vi har så trevligt. Alla spreds för vinden en stund för att handla taxfree eller hänga i baren. Jag köpte Olles beställda aftershave som sedan visade sig vara fel sort, och snus, som visade sig vara rätt sort. Sedan gick jag och köpte vit rom (yack, Bacardi) istället för vit Tequila som jag egentligen tänkt köpa. Totalt hjärnsläpp! Ska göra Tyresö marguaritas på Annikas cocktail-party på lördag och behövde alltså tequila. Varför går jag då och köper äcklig Bacardi? Synapserna fallerade helt. Och jag var spiknykter!

Snön yrde när vi kom tillbaka till Stockholm. Jag körde hem och var hemma ensam några timmar för Olle var och bastade och det mäktade jag inte med att göra denna söndag. Sov dåligt.

lördag 21 mars 2009

Cajsa Warg

Butiken Cajsa Warg är verkligen värd ett besök. Under de nio år vi hade vår butik på Kocksgatan så fanns nog Cajsa på plats halva tiden. Det är alltid en glädje attt gå in där: Inredningen, dofterna, det stora utbudet av varor som inte finns att få tag på överallt och en mycket trevlig personal gör upplevelsen till flerdimensionell. Jag och Olle parkerade på Kocksgatan för att gå och träffa våra vänner för en bit mat. Egentligen skulle vi alla ha samlats på Cajsa Warg för att laga mat tillsammans med en kompis som fyllt femtio och det var vår födelsedagspresent till honom. Men han blev magsjuk! Typiskt! Så vi får skjuta upp hela eventet. Man får välja en meny som sedan lagas tillsammans i olika lag och man tar med egen dryck. Allt inmundigas sedan på plats. Kostar en slant men det blir en upplevelse för alla i gruppen och vad ger man till någon som fyller femtio? Vi har ju allt vi behöver, allihopa. Vi gick förbi Cajsa Warg och i fönstret såg jag mina favorittilltugg, engelska förstås, Twiglets. Jag drog med mig Olle in och så köpte vi fyra påsar. En väldigt snygg tjej stod före oss i kassan och hon hade köpt Järnamjölk i påsar. Olle slog sig genast i slang med henne och frågade om det var gott och blev en riktig charmknutte. Herregud, man kan väl vänta till tillfällen när frun inte är med? Jag blir så trött. I alla fall så tyckte jag att vi skulle prova så vi köpte en påse sådan mjölk också. Den är extra fet.
Inte precis vad Olle behöver :-)

Vi samlades på Big Ben istället, kontrasten med Cajsa är total. Jag körde så jag drack vatten och av en slump så satt Mia och Nisse och jag i rad med varsitt vattenglas, alla chaufförerna. Putte och Olle satt glada på andra sidan med sina öl... Eva kom lite senare och såg bekymrad ut. Men det verkar som att hon mest var orolig för mig, hon vet att jag är så ledsen. Det kändes så mysigt att få sitta och prata en stund med dessa underbara gamla vänner. Man är så trygg och sig själv och vi vill bara varandra väl allihopa. Tack för att ni finns om ni råkar läsa detta!

Vi körde hemåt vid halvtio och det känns lite vemodigt att köra från Sofo där vi en gång hade våra lokaler och en lägenhet, jag älskar de kvarteren. Väl hemma gjorde Olle en underbar brasa, vi släckte ner och satt och slöade framför den och värmen spred sig i mina lemmar och jag dåsade avslappnad och det var ljuvligt. Ingen TV, inga andra människor runt omkring oss. Vid halvtolv gick min älskade och lade sig men jag satt kvar länge och såg in i elden och tänkte på allt som händer och på framtiden. Om den vet vi intet.

fredag 20 mars 2009

Bygg och riv - riv och bygg

Igår kväll var kommunfullmäktige en lugn och kort tillställning. Kände mig nära till tårarna mest hela tiden, är så ledsen. Ironiskt nog är det Martin opp.råd och Mattias gruppledare för (s) i socialnämnden som är de som är snällast och omtänksammast mot mig. Pratade för tyst i micken när jag skulle säga något om icke verkställda beslut så att alla ropade "Vi hör dig inte, Anna". Patetiskt.

Per mail hade det kommit att Nyamko och Erik skulle ha en debattartikel i DN om att riva och bygga nytt för integrationens skull i utanförskapsområdena. Tanken är god men hur ska det implementeras? Ser framför mig en enorm omdaning av de bostadsområden som det gäller som kommer att ta tid och kosta mycket pengar. Kostnaden är verkligen en marginell fråga i det stora hela, det är mest det praktiska, vem ska betala när processen är igång? Vi får alla betala ett stort pris för att vi har människor i utanförskap. Men det är faktiskt mest tiden jag oroar mig för. Detta borde ske nu eller allra helst igår. Så hur får man igång detta så snart som möjligt? Jag tror mycket på denna idé.

Det krävs kraft och mod för att riva och bygga nytt. Medan jag skriver detta skakar golvet och marken under mina fötter när det urberget huset står på sprängs för att lämna plats åt rör som ska leda vatten till huset och avlopp från. Det är skrämmande att göra så mot berget och den miljö som inte förändrats på tusentals år. Men det måste göras.

Jag och Mats "La" ska träffas om en stund och försöka prata ihop oss om kommunföreningen och framtiden.

I eftermiddag kommer Emilie förbi för att hämta vårjackor och kappor.

Ikväll ska vi samlas ett gäng på Kajsa Warg för att laga mat ihop, en femtioårspresent till en kompis som visserligen är väldigt dyr per person men som förhoppningsvis ger en oförglömlig upplevelse för alla deltagande.

Imorgon är det förbundsårsmöte för Stockholms län och på söndag ska jag vara med på vikinglinebåt hela dagen för planeringskonferens med HBT-liberaler.

Solen borta för denna gång. Ska försöka lägga in länkar till bloggvänner nu.

torsdag 19 mars 2009

Möten hela tiden igen

Fick ett sms igår morse att landstingssamrådsmötet skulle vara kl. 13.00 istället för kl.09.00. Jobbade vid datorn på förmiddagen, duschade och for till kommunhuset. Efter en liten stund på mitt tjänsterum kom en socialsekreterare med pappaer för påskrift, jourhemsplaceringar. Gick sedan till plan 7 där vi hade samrådet med landstinget, det händer mycket hela tiden. BUP är färdigupphandlat och har redan blivit mycket bättre. Öppenpsykiatrin är också upphandlad över södertörn. Logopedutredning visar att det bästa är att logopeden finns i verksamheten hela tiden. Statistik från ungdomsmottagningsbesök visade att vi hade ungefär samma spridning som resten av länet och ungefär samma besöksfrekvens. Vi avslutade med fika i cafeterian på plan 1. Gunilla (m) hann inte stanna och Olov (fp) samt Barbro (tjm) tog en snabb kopp kaffe och sedan var de också tvungna att gå. Satt och pratade med Anita och Bengt till sist. Anita åker till Los Angeles och kommer att vara borta i två veckor, det blir tomt utan henne.

Sedan hade jag ett brukarmöte, ett ärende som aldrig verkar ta slut. Inte bra alls. Därefter var det dags för gruppmöte före nämnden och så själva nämnden. Vi var klara kring 21.00. Jag var trött som vanligt. Skjutsade hem Mattias från oppositionen och åkte sedan hem till Olle. Han hade gjort jättegod fisk med kokt potatis. Trots att klockan var närmare tio på kvällen och då ska man ju inte äta så blev jag tvungen att trycka i mig något, var fruktansvärt hungrig. Kanske är det sorgen som tär?

Imorse hade vi strategigrupp med olika dragningar. Efter det gick jag och Bengt för att äta lunch och på väg till hissen stötte vi på Mats Fält som hängde med till kinakrogen. Vi har inte så många matställen att välja på, det blir faktiskt lite tjatigt. Om ett tag har vi fullmäktige. Är väldigt trött, vill bara att dagen ska vara slut så att jag kan få gå och lägga mig. Typiskt en Anna-reaktion när jag är nere. Vill bara gå i ide då. Om det ginge så skulle allt jobbigt vara borta och över när man kom ut igen. Tänk så praktiskt?

onsdag 18 mars 2009

Man måste vara frisk för att orka vara sjuk i Sverige

Måndagsmorgonen började tidigt. Markberedargubbarna börjar sitt arbete klockan sju och det går inte att undgå att de gör det. Maskinerna de använder för att göra hål för sprängdegen, lyftkranar, lastbilar, alla gör sitt till för att friden störs precis runt husknuten. Hade aldrig trott att jag skulle få se vår omgivning i ett sådant kaotiskt tillstånd i hela mitt liv.

Klockan åtta började jag ringa Radiumhemmet. Där berättades det att den inställda behandlingen för pappa berodde på maskinhaveri. Han ska på en undersökning med ultraljud på onsdag och hans taxikort är ladddat för resa till den enheten. Men till Radiumhemmet måste han först ta sig för egen maskin och sedan laddar de hans kort när han börjat behandlingen. Snacka om moment 22 OCH total avsaknad av samordning. Sedan ringde jag en sjuksyster som är kontaktperson till pappa på Danderyd som var otroligt tillmötesgående. Hon skulle se att det blev en organisation kring vår far som nu gör att jag känner att jag kan slappna av lite. Det har känts väldigt obehagligt att det är så tyst kring honom. Han har blivit sämre så fort.

Jag åkte hem till honom kring elva för att göra en utflykt till Tyresö men vi tog vägen förbi vårdcentralen för att få tag på en droppställning. Där var det också byråkrati som gällde: "Ta detta kort och sätt dig på den bänken där." sa damen i kassan när jag visat pappas leg och sjukvårdskort. "Jamen, jag vill bara veta om jag kan få med mig en ställning nu! Min far sitter i bilen och väntar!" "Sitt ner där så går det nog fort..." blev svaret. Jag vankade av och an i en kvart. Till sist släpptes jag in till en annan dam som residerade i ett litet rum, hon kunde inte ge mig något besked om de hade någon droppställning på plats, vilket konstaterades av det hon letat efter på sin datorskärm. (Vet man inte vad man har och inte har på vårdcentralerna? Detta var en enskild anordnare dessutom, man kunde trott att det skulle vara mindre byråkrati på en sådan enhet) "Gå via kassan och sedan till väntrum 1." Jag började bli lite desperat för Clive som satt i min bil på Hornsgatan och väntade, han hade varit emot att jag försökte göra detta eftersom han inte orkade med en massa trassel. Jag gick via kassan till väntrum 1. Ingen kom och ropade på mig fastän damen i kassan sagt att man hade ordnat tid åt mig genast.

Tiden gick. En kvinna kom ut ur ett rum. "Är det du som är Jeanette?" "Nej, hon sitter i det rummet." svarade denna nya kvinna. Jag började snabbt berätta varför jag var där och varför jag inte kunde vänta. (Om jag hade varit pappa hade jag antagligen svimmat vid det här laget.) Damen var vänlig och gick bort till dörren där denna Jeanette skulle finnas. De började prata med varandra och sedan gick de för att leta efter droppställningar i olika förråd. Slutligen kom de fram till att de skulle ringa mig när de hittat någon. "Tack snälla", sa jag och rusade ut till pappa och bilen. Vi körde till Tyresö.

Clive fick se hur de sargat vår mark och även hur vi möblerat om sedan tjejerna flyttat hemifrån. Vi satt och pratade en stund. Jag tog några skorpor och en kopp kaffe till lunch och pappa kunde ju inte äta eller dricka så han satt bara och tittade på. Sedan körde jag hem honom igen. Precis när jag skulle lämna av honom hemma hos sig så ringde de från vårdcentralen och sa att de skulle skicka en droppställning hem till Clive och de behövde portkoden. Det skulle gå fort, sade de, bara fyra dagar! (Fort? När vi beställer något från en leverantör för Strukturdatas räkning som ska komma "fort" så går det över dagen! Eller max till nästa dag. Fort? Jag tar mig för pannan)

Tillbaka till kommunhuset kollade jag mailen och tog med mig en hög utskrifter av bokslutsberedningspresentationen som jag skulle ha en dragning om på kvällens lokalföreningsmöte. När jag haft dragningen var jag (tydligen som vanligt) dödstrött och åkte fort hem med ljudet på högsta volym i bilen, nya Jem "It's amazing" kör jag nu i loop.

Tisdagens socialutskott började vid 08.30. En diger lunta olika ärenden hade vi. Det finns en del vidriga människor där ute. De borde aldrig ha fått barn. Åkte hem till hundarna vid lunch och sedan back to the councilhouse. Martin opp.råd och jag stötte ihop i dörren så vi tog en fika. Mats Fält smög omkring runt min dörr och ville prata. Han är så hemlighetsfull och ibland tror jag att han viskar med flit för att göra sig intressant och få folk att tro något. Jag blir skitirriterad. "Prata normalt!" brukar jag ryta till. Jag har inget att dölja när jag pratar med honom. Vad är det med en del karlar?

Jag gick och tröstköpte en Desigualväska på Lajm. Köpte en paket cigg (ja, det är för jävligt) och rosor till Alexander som jag sett fyllde år på Facebook. Hade en timme över och funderade om jag skulle ta vägen förbi pappa på söder när jag skulle in till stan. Han satt och droppmatade så han borde inte störas. Tog en sväng till syster yster Karin istället. Hon bor på andra änden av gatan där pappa bor så det är ju praktiskt. Jag fick en kopp te och vi pratade mycket om hur de har hanterat pappa Clive dessa månader sedan han fick beskedet. Som vanlig får man konstatera att man måste vara väldigt frisk för att orka vara sjuk i Sverige.

Sedan körde jag till Gamla stan för möte med Liberati. För en gångs skull försökte jag parkera inne i Gamla stan, men det var tvärkört. Under tiden som jag manövrerade bilen på de trånga gränderna så ringde Mats "Li" om en otroligt kul idé han har för Kultur-och fritidsnämnden. Jag skrattade högt åt hur briljant han är. Han verkade uppskatta uppbackningen men den är han verkligen väl värd. Tänk vad roligt det är med personer som är innovativa, idérika och drivande! Det är som ett livselixir! Det blev parkering på Riddarholmen som vanligt.

Svassade sakta över Västerlånggatan och Stortorget till Österlånggatan och restaurang Magnus Ladulås. Där satt några redan, bland annat Seved som jag halkade in på bänken för at sitta bredvid. Snart var vi tjugo pers. Jessica, från början från Sundbyberg, satt vid min andra sida. Hon är så vacker och begåvad och ung och tänk vad duktiga alla är fastän de är så unga! Tänk om jag hade börjat tidigare i politiken, var hade jag hamnat då? Alexander Bard höll i mötet och det blev väldigt bra diskussioner. Seved hade fixat mat i förväg så vi behövde bara välja mellan vegetariskt, fisk eller kött. En ljuvlig fiskgryta togs in, jag kunde bara äta hälften. Känner en ständigt närvarande sorg över pappa och allt. Måste ha åldrats tio år känns det som, jag känner inte igen mig själv längre. (Tankar om ålder kommer automatiskt när man sitter i grupp unga, pigga och framgångsrika människor, det blir normen där jag själv är undantaget)

Landstingssamrådsmöte tidigt nästa dag gjorde att jag inte stannade så länge efter det att vi var klara med Liberatimötet. Seved är så himla gullig, jag gillar honom skarpt. Och i allt det sorgesamma så ser jag faktiskt fram emot sommarens Almedalen, det blir ett jäkla drag, för alla sidoorganisationer till partiet kommer att arbeta mycket mer där detta år. Spännande!

måndag 16 mars 2009

Årsmöten varje helg

Alla som är aktiva i föreningar vet att denna årstid rymmer årsmöten efter årsmöten. Ända fram till maj om det vill sig illa.

HBT-liberalers årsmöte var en trevlig tillställning om än lite seg, tycker alltid att man ska hålla utsatta tider, men det är kanske bara jag som är lite petig med sådant. Philip var årsmötesordförande och charmade och fick till en allmänt god stämning. Karin Pilsäter var årsmötestalare och hon berättade mycket intressant om hur det gick till med partnerskapslagen och hur partiernas motstånd såg ut för bara tio år sedan. Hon kunde namnge dem som röstat emot i vårt eget parti och det var väl inte personer som man blev direkt förvånad över. Hon hade arbetat aktivt med dessa frågor "av en ren slump" som hon sa. Men med stort engagemang.

Sedan åt vi mat som ordnats av Lisbeth och det fanns även vin och öl för en ringa slant.
Det blev en intressant diskussion om asexualitet som är ett begrepp som borde tas på allvar. Människor som av olika anledningar inte är intresserade av sex eller har någon drift. I ett samhälle där vi är omgivna av sex i alla möjliga former så måste det kännas otroligt jobbigt. Som att vara utan matlust medan alla bara äter och ser på matprogram och läser kokböcker.
Innan mötet var Olle och jag hos pappa Clive som behövde hjälp med sitt nätverk som lagt av. Han mår inte bra alls och jag blev förtvivlad. Han erbjöd mig te flera gånger. Jag avböjde. Till sist stod jag inte ut längre utan bad om en whiskey! Mitt på dagen och innan ett årsmöte! Men det var strictly medicinal. Jag mådde mentalt så oerhört dåligt så jag behövde några klunkar brännande livets vatten för att inte bryta ihop där jag satt.

På söndagen var det dags för Liberal Mångfalds årsmöte. Jag åkte till Maria som är ordförande och hennes jobb som ligger vid Vasaparken. Hon skulle skriva ut en del handlingar, jag hade också skrivit ut en del hemma. Vi åkte till Lidl på Sveavägen och jag satt kvar i bilen och väntade medan hon handlade lite smått och gott för att bjuda årsmötesdeltagarna. Plötsligt såg jag Lisbeth från HBT-liberalerna stå och, som det såg ut, vänta på någon. Hon tog fram en cigarett. Dagen innan på årsmötet hade hon sagt till mig att hon absolut inte får röka, det har doktorn sagt, men hon kan bara inte låta bli. Lisbeth hade inte uppmärksammat mig i bilen så jag ringde till hennes mobil. När hon väl svarade sa jag: Du skulle ju inte röka! Hon blev alldeles tyst. Jag sa att jag satt i bilen och såg henne och hon kom fram och skrattade väldigt mycket och sa att det kändes som om jag spionerade på henne. Hon skulle till Prides årsmöte som skulle hållas i RFSL:s lokaler som ligger precis bredvid Lidl. Tala om sammanträffande.

Avni åkte ända från Västerås för att öppna till oss så att vi kunde komma in till klubbrummet på riksdagskansliet där Liberal Mångfald skulle ha sitt årsmöte. Vi blev ett femtontal deltagare. Hasse höll i årsmötet och är väldigt bra på det och det är ordning och reda. Maria hade köpt en massa gott bröd och pålägg och det var, som alltid, trevligt. Det blev dock en del frågeställningar kring Liberal Mångfald Riks och deras förestående årsmöte. Som det ser ut så måste mötet utlysas senast åtta veckor i förväg. Det är alltså för sent att utlysa till möte om det ska gå av stapeln 25 April.

Efter årsmötet åkte jag en stund och hälsade på Sven-Arne som ju fyller hela åttio år! Det var trevligt men jag var trött. Mats och jag pratade en stund om veckan som kommer. Det är Kommunfullmäktige på torsdag. Ikväll, måndag, så ska jag ha en dragning om socialförvaltningens arbete i kommunföreningen. Jag har pratat med tre olika sköterskor angående pappa sedan jag började ringa dem imorse vid åtta. Nu verkar det bli en bra ordning kring honom. Det ska bli medicinering, hjälp och stöd och larmknapp. Jag känner mig bättre i allt elände.

Ska åka och hämta honom för en utflykt till Tyresö om en stund.
Livet flyter på.

fredag 13 mars 2009

Givande dagar

Budgetberedningen igår gällde Barn- och utbildning och sammanfattning. Har fått både den och socialförvaltningens presentationer så att vi kan dra dem i kommunföreningen vid tillfälle. Vi slutade lite tidigare så att jag hann hem till hundarna innan lunchträff med engagerat nytillskott till gruppen. Inspirerande och tänkvärt. Tillbaka till plan sex för att kolla inkommen post och mail. Hem en sväng och sedan till Prinsvillan med mina stora nioarmade ljusstakar i baksätet på bilen, hade lovat Ann att ta med dem så att dukningen blev enhetlig.

Vitryssarna hade haft en fantastisk vecka ordnad av Ann och Ossian. Vi åt och Leif och co spelade och Ann sjöng så att vi hade allsång med Taubelåtar. Vi skrev på avtal om samarbete i framtiden som fotograferades. Jag ställde bilen så att jag kunde ta ett glas vin och en nubbe. De vitryska kvinnorna var mycket rara och vi bondade och de tyckte att de var synd att jag inte åker med om några veckor när det går en Tyresödelegation till dem. En trevlig afton men jag stupade i säng igen, vi slutade tidigt eftersom de skulle upp fem på morgonen för att hinna med sitt plan.

Vaknade sex imorse, pigg som en mört och det slutade med att jag tog en promenad till Prinsvillan för att ta min bil till centrum. En fin promenad i solens sken. Halv nio var jag på väg till centrum och parkerade för dagen. Köpte blommor och krukor och fixade med dem för att kunna ge bort till ställena vi skulle till under dagen. Karin Pilsäter skulle hämta mig för färd till Trollbäcken och besök på ett familjehem. Väl där så väntade chefstjänsteman och sekreterare. Huset var oerhört rymligt och nyrenoverat. Paret som hade familjehemmet var mycket sympatiska och engagerade. Det var lärorikt även för mig. Alla folkpartiets riksdagsledamöter ska ut på studiebesök i sina hemlän för att kolla in olika familjehemsboenden och samla fakta som sedan ska sammanställas till en rapport som kommer till hösten.

Vi åkte vidare till Villa Viktoria som är ett boende för ensamkommande flykting(barn)ungdomar. Tyresö har sex platser till skillnad från andra kommuner som har avtal om antal barn per år. Detta bör poängteras. Jag är stolt över att vi valde antal platser istället. Efter Villa Viktoria åkte vi till Kumla herrgård för lunch och det blev jag, Olle som är vice ordförande i Näringslivsbolaget, Anita som är vår förvaltningschef samt Karin. Det blev ett intressant samtal om barnens villkor, en eventuell framtida kommunal chat för barn som inte mår bra samt en del om företagarnas villkor.

Avslutningsvis åkte vi till Fontana food där Frixos Papadopoulou tog emot. Hans historia är helt otrolig, han kom till Sverige i mitten på sjuttiotalet för att bara vara på besök en vecka. Han hade förlorat allt på Cypern, företag, hem och bilar. Istället för en kort vistelse så blev han kvar med sin familj. Han fick permanent uppehållstillstånd på fyrtiofem dagar. Man ville att han skulle studera men han ville jobba så han ordnade själv jobb på SAS som svetsare. Sedan började han importera juicer. Han åkte omkring i en Saab 99 som han tagit bort alla säten i förutom förarsätet och levererade i länet. Sedan började han inse att det inte fanns någon vettig olja så då tog han hit olivolja, oliver och fårost. Och så har det fortsatt. Han har byggt ut sin fastighet tre gånger för att få större lager och plats för lastbilar med mera.

Han började med att berätta att vi borde ha infört euron för länge sedan i Sverige. Han förlorar nu enorma summor på den svaga kronan och tycker att det är skandal att vi inte infört euron. Frixos är en mycket intressant person att prata med. Han tycker mycket om Sverige och Tyresö. Hans barn har vuxit upp här. Han kommer bara att bo på vinterhalvåret på Cypern, han vill vistas i Sverige och känner sig hemma här också. "Det är ordning och reda här", sa han. Men han poängterade precis som Olle gjort under lunchen med Karin hur problematiskt det är för små företag att klara sig på grund av svåra regler. Det var en mycket bra avslutning på dagen att få träffa denna fantastiske man. Karin körde tillbaka mig till centrum och sedan skildes vi åt för denna gång.

Jag handlade lite på ICA och åkte sedan hem till glada hundar. Jag var väldigt trött. Pratade med Eva. Allt var bra med henne och Nisse men hon pluggar till lärare och har tentor hela tiden. Olle ringde och sa att han och Staffan skulle komma hem och äta middag och sedan tänkte de basta. Jag känner mig för kulen för det så jag hänger hemma, ska snart gå och lägga mig. Facebook har börjat med ny lay-out som känns lite ovan. Statusupdates har ändrats till: "Vad tänker du på?" istället för: "Anna is..." och det tar tid att vänja sig vid sådant. fastän det inte borde vara några problem. Märkligt vad man vänjer sig vid vissa fenomen.
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

onsdag 11 mars 2009

Budgetberedningsdagar

Sofia har åkt hem till Umeå. Om en dryg vecka reser hon till Hanoi för att vara där en månad på stipendum. Igår träffades Pridegruppen en timme för att börja planera Prideveckan. Jag tog på mig att göra ett upprop till riksdagsledamöter och andra potentater att anmäla sig till den veckan för att komma och vara i parken. Vi planerar även att uppvakta partisekreteraren för att utverka lite pengar för en bättre mer representativ monter och ett paradfordon.

Budgetberedningen är inne på sin andra dag den veckan och imorgon blir ytterligare en omgång. Anitas dragning om socialförvaltningen idag var superbra och jag är stolt.

Avslutning för vitryska besöket blir det på Prinsvillan imorgon kväll då Leif och Ann ska spela och sjunga.

Karin Pilsäter kommer på besök på fredag och ska se ett familjehem, Villa Viktoria samt Fontana Food.

HBT-libelarerna har årsmöte lördag eftermiddag och innan dess ska jag göra Olle sällskap till pappa Clive på söder för att Olle ska hjälpa honom få ordning på sitt nätverk.

Liberal Mångfald Stockholm har årsmöte på söndag eftermiddag och därefter ska vi till Sven-Arne för att uppvakta honom på 80-årsdagen.

Det flyter på hela tiden. Jag är trött hela tiden. Har börjat få värk i nacken och ryggen. Tecken på stress? Men jag känner mig inte stressad. Konstigt. Behöver nog sol och ljus.

tisdag 10 mars 2009

Möte med glöd efter hektisk dag

Budgetberedningen skulle ha börjat 08.30 enligt min kalender. Det visade sig att de ändrat till 09.00. Jag räckte ut tungan till Dan, kommunens ekonomichef. Han tog det med ro och log. Jag gick iväg efter en liten stund för att välkomna vitryssarna och prata om hur vi arbetar i socialförvaltningen. Anita och Elisabeth flankerade och berättade om organisationen. Tre paranta kvinnor samt en man och en kvinnlig tolk. Därifrån rusade jag till bilen för att köra och hämta pappa på Radiumhemmet. Jag kom dit precis när han var klar. Han såg trött och mager ut. Han har gått ner massor i vikt. Han kan knappt få ner någon vätska längre. Karin var upprörd, jag ringde henne när jag parkerat och pappa gått i förväg mot sitt hus på söder. Hans behandling börjar inte förrän nästa vecka.

Jag fick en kopp te hos pappa och sedan åkte jag tillbaka till budgetberedningen. Till lunchen blev jag inbjuden att äta med vitryssarna. Sedan tillbaka till budgetberedningen. Åkte hem till hundarna, deltog i en telefonkonferens med länsförbundets styrelse och sedan till kommunföreningens styrelsemöte. Där blev det väldigt otrevlig stämning som kom till helt i onödan. Jag kan inte förstå hur otroligt egoistiskt man kan bete sig. Vuxna män. Man utsätter inte en redan sårbar grupp för det. Jag är mycket besviken. Det handlar om att manipulera för sitt eget syfte vilket är det värsta jag vet. Gruppen ska inte behöva ha med ärendet att göra.

Nu har jag bloggat ikapp. Det är flera saker den senaste tiden som känns obekväma och individer som inte beter sig vare sig OK eller korrekt. Nej, det måste bli bättring om alla ska orka. En ganska jobbig måndag, känslomässigt.

måndag 9 mars 2009

Gruppledarkonferens och Komrix 2009

Gick upp tidigt på fredagsmorgonen och duschade. Packade ihop de sista prylarna som jag skulle ha med, det vill säga lite Schweppes av olika smaker till vodkan, fyra öl, sprudelvin och jordnötter. Tänkte bjuda gruppen från Tyresö på en liten drink på rummet innan vi hade middagen på lördagen. Precis när jag skulle ta på mig kappan sprängde de så att det föll grejor i köket. Jag kände hur rasande jag blev. Sprang ut och ropade till mig gubbarna. "Kan ni vara snälla och använda mindre satser, det här är inte OK!" De såg förskräckta ut.

Jag körde till Älvsjö pendelstation där jag väntade in Nina, Anna och Yvonne som skulle åka med mig till Linköping för att vara med på gruppledarkonferensen. Vi körde glatt iväg och pratade om allt möjligt inom politiken. Vi kom fram väldigt snabbt. Men väl där var det otroligt svårt att hitta i själva stan. Jag skulle släppa av vid två andra hotell. Vi snurrade runt i trekvart innan allt var OK. Radisson ligger mitt i stan vid stortorget. Jag checkade in först när jag parkerat på en obskyr utomhusparkering. Vi åt en snabb lunch och då hade även Åke och Malin sällat sig till oss från Huddinge.

Konferensen var bra. Alla ska blogga mera och skapa video-dagböcker och lägga på Youtube och vara på Facebook och vara på nätet. Gunnar Wetterberg var lysande som alltid och han höll oss som tända ljus i två timmar. Erik talade till oss om EP-valet och tackade för allas insatser. Vi minglade och sedan blev det middag. Jag stöp i säng.

Dagen efter, lördag, inleddes Komrix. Alla som skulle vara med från Tyresö anlände, Mats och Mats, Douglas och Nomi. Maria från Ekerö kom. Och många fler. Jan Björklund talade. Stående ovationer. Vi gick på seminarier. Alla pratade ännu mer EU. Det var trevligt hela tiden. Sedan gick vi till våra hotell för att göra oss i ordning till middagen. Vi samlades i mitt rum för en trevlig stund tillsammans. Därefter gick vi till kongresscentret för middagen. God buffé. Jag pratade lite med Leijonborg om en bok han hade fått av mig. Jag pratade lite med Björklund om ett möte han hade lovat Maria sedan i somras. Sedan dansade jag med Nyamko och skyddade henne från "gubbarna". Elver Jonsson visade sig vara en mycket trevlig bekantskap. Jag har hört talas om honom länge men vi har aldrig träffats förut. Maria och jag tog en lite nattfösare på mitt rum. När hon skulle gå stod en folkpartistisk riksdagsledamot utanför mitt rum och var tämligen ilsken. Han hade fått ta hand om en något överförfriskad person. Jag somnade cirka halvtvå.

Nästa morgon skippade jag första seminariet eftersom jag är helt insatt i euro-frågan och jag var trött. I frukostmatsalen fanns Hadar Cars, en gentleman ut i fingerspetsarna. Jag sa till honom hur fantastiskt jag tycker det är att han var den som krävt att aspirerande medlemsländer skulle avskaffa dödsstraffet för att få bli medlemmar i EU. Han svarade någonting ödmjukt och fortsatte: "Jag läste en dikt av dig i DN, det var en av de vackrare dikter jag läst i den spalten, men den var väldigt sorglig... " och så tittande han frågande på mig. Jag svarade att min man hade läst den och utbrustit "Men Anna, vad är det du går och bär på?".

Dikten var i DN i maj 2008. Hadar kom ihåg den i mars 2009. Det kändes hedrande.

Alla fem EP-kandidater i toppen fick sitta i en lite panelutfrågning. Cecilia Wikström hade de gräsligaste stövlar jag någonsin lagt ögonen på samt sitt vanliga hysteriska vibrato. Sorry syster, men jag känner så här, det är inte lätt.

Marit är underbar, Olle skittrevlig och duktig, Barbro fantastisk och Fredrik urskärpt. Kvar blir Cecilia. Hon kommer säkert att göra ett superbra arbete. Hon kommer troligen in. Vi kommer alla att kämpa för att så många som möjligt av våra kandidater kommer in.

Jag pratade lite kort med Marit, jag berättade bland annat att hon hade en tavla som Sofia målat med Europa på tjurens rygg (Sofia deltog i en tävling). Marit ville ha mitt kort så att hon kunde kontakta Sofia och tacka henne för hon sa att hon tycker så mycket om den tavlan. Alexander Bard och Seved höll i ett seminarium om Liberati. Anna G tyckte att det var inspirerande. Flera andra tyckte likaså.

Dagarna i Linköping gick fort. Snart var det slut och vi började åka hemåt. En partivän ringde och frågade var vi befann oss - det visade sig att sexhundra folkpartister stod strandade på stationen i Linköping då ett tåg dragits in. De fick vänta i tre och en halv timme innan nästa tåg gick. Det var jobbigt väglag men skönt att veta att man kunde få komma hem i någorlunda tid. Släppte av Anna hemma i Solna och funderade på att åka och hälsa på Emilie och Sara. Ringde hem och då visade sig att de var hemma och hälsade på hos oss i Tyresö för att äta middag.

Det var skönt att komma hem men jag somnade halvtio på kvällen. En ny vecka skulle börja. Partisekreterarens uppmaning att "gå hem och vila några dagar" tedde sig ganska ironisk. Men det var ett bra riksmöte med mycket god stämning och framförsikt.

torsdag 5 mars 2009

Indienbesök en hel dag

Nu har de varit här och åkt vidare! En hel delegation om sju kvinnliga indiska politiker samt de NGO:s som arbetar med dem och att stödja projektet som Sala Ida satt igång om att få till stånd ett kvinnoförbund i Karnataka.
Bussen som de kom till Tyresö med hamnade uppe vid nya Nordea på Myggdalsplan istället för Dalgränd där Nordea legat förut. Jag rusade ner och hoppade på bussen och åkte med tillbaksidan av Tyresö centrum där ju en buss kan stå. Sedan troppade vi in till kommunhuset.
Vi började med att samlas i vårt fina Servicecenter och där fick vi en kort dragning om hur man arbetar på ett för Sverige unikt sätt. Sedan tog Berit (m) vid och berättade om hur man arbetar i Tyresö.

Paul var inte helt nöjd med upplägget, vi hade tydligen missförstått varandra om mindre grupper kontra en stor. Men på det hela taget så blev denna del av dagen lyckad och det var otroligt att få höra alla presentera sina liv och hur de arbetade med hjälp av en powerpointpresentation som de hade med sig. De presenterade sig en och en och jag slogs av hur olika våra liv är och hur ser de på oss i västvärlden egentligen? Jag skäms nästan.

Mats och jag sällade oss till Berit och försökte berätta lite om hur vi arbetar. Lite fika och toapaus, sedan bar det av till Björkbacken där Ann-Kristin tog emot. Alla hade många frågor så den lilla inledning vi skulle haft om femton minuter blev nästan en timme så sedan åkte vi snabbt med hissarna till ett särskilt boende och det var allt vi hann innan vi skulle ta bussen för att åka hem till mig och äta lunch.

Jag hade använt kvällen innan med att laga två olika grytor, en med kyckling och en vegetarisk med någon produkt gjord av vete som skulle ersätta kött. Jag dukade upp tre bord om åtta platser vardera och gjorde allt som gick att göra klart i förväg. Jag ringde också arbetsledaren på JVAB och berättade att vi skulle komma med en buss upp till huset så att de var förberedda på det eftersom framkomligheten just nu är problematisk. Olle lovade att åka i förväg och sätta på riset.

Vi tog oss sakta ut till Gamla Tyresö och slingrade upp oss för den leriga och gropiga backen som Strandvägen numera utgör. Alla vällde ut ur bussen och klev försiktigt över stålspången JVAB lagt ut över den enorma grop de grävt vid vår tomt för att ansluta avlopp och vatten längre fram i tiden. Upp på tomten förbi lilla körsbärsträdet och sedan in i huset. Oj, vad trevligt det var. Alla tog mängder med ris och lite av resten. Vi äter ju precis tvärtom i Sverige. Alla var så glada och sprang omkring på altanen och slängde snö på varandra och var allmänt uppspelta. Jag fick en vacker låda i lackmåleri och en silkesschal som jag genast satte på mig. Alla var så rara!

Sedan åkte vi till Strandskolan där Mia tog emot. Hon var väldigt gullig och duktig. När vi kom in på skolan så hade hon sin fjärdeklassare beredd och de sjöng en sång! Det var så himla fint. Sedan berättade hon om Strandskolans samarbete med TUFF och deras indienarbete. Hon visade runt på hela skolan och även fritids och idrottshallen. Någon tog kort i matsalen och påpekade att det bara var ytterst rika privata skolor i Indien som kunde ha den standarden på en matsal! Hela besöket var suveränt bra. Sedan åkte vi till slottet vilket Paul hade menat inte var det egentliga syftet med besök i Tyresö men det blev lyckat också även om alla var lite trötta. Historia är ju så intressant. Tyresös historia utgår ju från denna bygd där industrier anlades och människor arbetade och all mark ägdes av slottsherren eller slottsfrun.

Vi tog oss till Prinsvillan där indisk buffé dukats upp med Ossians försorg. Jag var dödstrött vilket tydligen syntes för att någon påpekade det. Fick åka med Mats Fält tillbaka till centrum för att min bil stod kvar där. Åkte hem och började röja upp och diska. Sedan tog jag en dusch och kollade mail. Olle kom hem från Kumla Herrgård och företagarnas årsmöte. Vid tjugo i tolv åkte jag in till stan för att hämta Sofia som kom från Göteborg där hon varit några dagar hos sin kille Jesper som praktiserar där. Den 20 mars åker hon till Vietnam för att studera bland annat lackmålning.Tåget var fem minuter försenat. Men sedan kom hon och vi susade hem till Violstigen och stup i säng. Vilken dag! Det var så roligt att träffa alla från Indien och jag hoppas att det går bra för dem.

tisdag 3 mars 2009

Emilies känsla för stil

"Emilies känsla för stil" är rubriken i en artikel/intervju om min Beckmandotter i Tyresö Magasinet. Proud mother! Emilie Steele, you go girl!
Mami

Uppdatering

Resten av veckan flöt på som vanligt. Hälsade på Mohammad på kansliet i Gamla Stan på torsdagen. Åt lunch med Inger på Kumla herrgård på fredagen. Hade tagit över Bengts jour lördag och söndag men ingen ringde.

Röjde och röjde och röjde hela helgen. På lördagen kom mina fina yngsta och åt middag med oss. De tycker att det börjar bli så fint hemma att de kan tänka sig att flytta hem! På lördagens morgon ringde telefonen vid 06.13. En man från Indien ringde och ville veta om hans syster kommit fram ordentligt till Sverige. På söndagen fortsatte jag att röja och sedan avslutade vi med bastu på kvällen. Dödstrött igen.

På måndagen var jag 08.00 på Bagarmossens djursjukhus med Soleil. Hon blev återigen röntgad och sedan ultraljudad. Jag kom inte därifrån förrän 10.30 och susade hem med Soleil och sedan till Industrivägen och Carema Hjärnhälsa som invigdes av Birgitta Rydberg. Jag minglade lite och snälla Anita hade fixat blommor som jag kunde lämna över.

Sedan gick vi till lunchträff med GAN och BUN, denna gång hos förvaltningschefen för BUN. Därefter hem en snabbis och sedan till biblioteket i centrum för att vara politiker där med Kerstin från moderaterna. Åkte sedan direkt till partilokalen där vi skulle ha möte om arbetsorganisation. Kjell Fridlund kom när vi hade fullsatt rum och ville ställa "tre frågor till Folkpartiet". Tog emot dem och lovade att svara på dem. Sedan började mötet som var givande och kanske (förhoppningsvis) starten på en ny era i föreningen.

Idag har vi haft arbetslunch med Sociala politiker från Nacka, Värmdö kunde inte vara med. Sedan träffade vi revisorerna som förhörde oss som alltid. Gick och handlade maten till morgondagens lunch då drygt tjugo pers ska äta hos oss på Violstigen. Den indiska delegationen kommer imorgon och är hos oss hela dagen.

Jag röjer, lagar mat och bloggar. En otrolig kombination.