Indienbesök en hel dag

Nu har de varit här och åkt vidare! En hel delegation om sju kvinnliga indiska politiker samt de NGO:s som arbetar med dem och att stödja projektet som Sala Ida satt igång om att få till stånd ett kvinnoförbund i Karnataka.
Bussen som de kom till Tyresö med hamnade uppe vid nya Nordea på Myggdalsplan istället för Dalgränd där Nordea legat förut. Jag rusade ner och hoppade på bussen och åkte med tillbaksidan av Tyresö centrum där ju en buss kan stå. Sedan troppade vi in till kommunhuset.
Vi började med att samlas i vårt fina Servicecenter och där fick vi en kort dragning om hur man arbetar på ett för Sverige unikt sätt. Sedan tog Berit (m) vid och berättade om hur man arbetar i Tyresö.

Paul var inte helt nöjd med upplägget, vi hade tydligen missförstått varandra om mindre grupper kontra en stor. Men på det hela taget så blev denna del av dagen lyckad och det var otroligt att få höra alla presentera sina liv och hur de arbetade med hjälp av en powerpointpresentation som de hade med sig. De presenterade sig en och en och jag slogs av hur olika våra liv är och hur ser de på oss i västvärlden egentligen? Jag skäms nästan.

Mats och jag sällade oss till Berit och försökte berätta lite om hur vi arbetar. Lite fika och toapaus, sedan bar det av till Björkbacken där Ann-Kristin tog emot. Alla hade många frågor så den lilla inledning vi skulle haft om femton minuter blev nästan en timme så sedan åkte vi snabbt med hissarna till ett särskilt boende och det var allt vi hann innan vi skulle ta bussen för att åka hem till mig och äta lunch.

Jag hade använt kvällen innan med att laga två olika grytor, en med kyckling och en vegetarisk med någon produkt gjord av vete som skulle ersätta kött. Jag dukade upp tre bord om åtta platser vardera och gjorde allt som gick att göra klart i förväg. Jag ringde också arbetsledaren på JVAB och berättade att vi skulle komma med en buss upp till huset så att de var förberedda på det eftersom framkomligheten just nu är problematisk. Olle lovade att åka i förväg och sätta på riset.

Vi tog oss sakta ut till Gamla Tyresö och slingrade upp oss för den leriga och gropiga backen som Strandvägen numera utgör. Alla vällde ut ur bussen och klev försiktigt över stålspången JVAB lagt ut över den enorma grop de grävt vid vår tomt för att ansluta avlopp och vatten längre fram i tiden. Upp på tomten förbi lilla körsbärsträdet och sedan in i huset. Oj, vad trevligt det var. Alla tog mängder med ris och lite av resten. Vi äter ju precis tvärtom i Sverige. Alla var så glada och sprang omkring på altanen och slängde snö på varandra och var allmänt uppspelta. Jag fick en vacker låda i lackmåleri och en silkesschal som jag genast satte på mig. Alla var så rara!

Sedan åkte vi till Strandskolan där Mia tog emot. Hon var väldigt gullig och duktig. När vi kom in på skolan så hade hon sin fjärdeklassare beredd och de sjöng en sång! Det var så himla fint. Sedan berättade hon om Strandskolans samarbete med TUFF och deras indienarbete. Hon visade runt på hela skolan och även fritids och idrottshallen. Någon tog kort i matsalen och påpekade att det bara var ytterst rika privata skolor i Indien som kunde ha den standarden på en matsal! Hela besöket var suveränt bra. Sedan åkte vi till slottet vilket Paul hade menat inte var det egentliga syftet med besök i Tyresö men det blev lyckat också även om alla var lite trötta. Historia är ju så intressant. Tyresös historia utgår ju från denna bygd där industrier anlades och människor arbetade och all mark ägdes av slottsherren eller slottsfrun.

Vi tog oss till Prinsvillan där indisk buffé dukats upp med Ossians försorg. Jag var dödstrött vilket tydligen syntes för att någon påpekade det. Fick åka med Mats Fält tillbaka till centrum för att min bil stod kvar där. Åkte hem och började röja upp och diska. Sedan tog jag en dusch och kollade mail. Olle kom hem från Kumla Herrgård och företagarnas årsmöte. Vid tjugo i tolv åkte jag in till stan för att hämta Sofia som kom från Göteborg där hon varit några dagar hos sin kille Jesper som praktiserar där. Den 20 mars åker hon till Vietnam för att studera bland annat lackmålning.Tåget var fem minuter försenat. Men sedan kom hon och vi susade hem till Violstigen och stup i säng. Vilken dag! Det var så roligt att träffa alla från Indien och jag hoppas att det går bra för dem.