tisdag 28 september 2010

Jag älskar mitt parti

...det vill jag verkligen poängtera. Men efter tio år som aktiv i Folkpartiet så är det som i en längre relation: Vart är vi på väg, vad är det vi vill ha av framtiden? Passar vi överhuvudtaget ihop?

Jag ska göra allt jag kan för att denna relation ska hålla och för att full tillfredställelse ska erhållas från alla parter.

Jag älskar mitt parti.

måndag 27 september 2010

Gäddqueneller

Olle var ute och fiskade i lördags medan jag åkte och förrättade en vigsel. Han fick en gädda. Han tappade en. På söndag skulle våra två yngsta döttrar komma, Sara med James och så Emilie. Olle hade planerat att göra gäddqueneller, något som är en delikatess och som jag själv gjort för tjugo år sedan. Det blev otroligt gott. Vi satt och njöt och småpratade. Sedan hade jag köpt färska fikon som vi åt med HäegenDaz glass. Sara hade med sig tre demolåtar som hon spelat in för att visa prov på sin röst. Det lät superbra. Jag bad Olle bränna av sångerna så att jag kan lyssna i bilen.

Socialjouren kom ut precis när tjejerna skulle åka hem och vi var på väg till bastun, de behövde ett ordförandebeslut.

Vi bastade och satt och tittade på ett stormigt Erstaviken när vi gick ut för att svalka oss. Inte badade vi, inte! Alldeles för kallt för både Olle och mig.

Liberaldemokraterna i Sveriges eventuella bildande kommer att ta tid. Frågan är hur spelplanen ser ut efter de kommande fyra åren. Etableringar av ny partier och deras genomslagskraft är inte helt enkla processer. Jag är nyfiken på hur dynamiken i dagens svenska partisystem kommer att förändras i framtiden och om det blir ännu mer blockbildning på bekostnad av småpartierna eller om det poppar upp flera nya partier...

Jag är trött, kanske eftervalstrött. Funderar till och med på en sista minuten resa för att jag känner mig så sliten. Vi får se hur det blir med allt.

Liberaldemokraterna

Liberati ska läggas ner och arbetet för den sanna liberalismen läggas om.
Ett förslag som finns på agendan är att man kanske bildar ett nytt parti: Liberaldemokraterna. Det tycker jag låter väldigt spännande.

lördag 25 september 2010

Folkpartiet är inte liberalt

Ja, nu talar jag ur skägget. Det är ingen idé att försöka dölja vad jag tycker längre. Det är med sorg och besvikelse som jag följt vårt parti denna gångna mandatperiod. Det partiet står för utåt är inte den sanna liberalismen. Det är ett nederlag för oss alla som kämpar för liberalismen och som tror på den ideologin så starkt, för vi är många. Leva och låta leva är det credo som vi bland annat står för. Men nu har vi misslyckats och jag är mycket nedstämd inför framtiden.

Ola Karlman och Anton Landehag, presidiet i Ungdom mot rasism, skriver idag i SvD om att det är arbetet mot rasism som måste stärkas, snarare än att man hela tiden ska konstatera att integrationspolitiken har misslyckats. Arbeta med alla människor i samhället på samma sätt, oavsett var de kommer ifrån. Utgångsläget måste vara att alla ska ha en utkomst och möjlighet till ett värdigt liv i detta land. Vi har inte en inkluderande inställning, snarare gör vi skillnaderna än mer tydliga. Det är inte acceptabelt.

Valet har varit extra rörigt denna gång, känns det som. Säckar med röstsedlar hittas på obskyra ställen på var och varannan ort i Sverige, det rättssäkra valet verkar ha varit en chimär. Har det alltid varit så här eller är det plötsligt mer fokuserat på att varje röst är viktig på grund av att socialdemokraterna förut alltid haft en sådan överväldigande majoritet att det inte behövts extra kontroller?

Det är självklart att moderaterna inte hade klarat detta framgångsval på egen hand. Fyra partier har lagt allt sitt krut på att vinna, med sina hela organisationer och valarbetare i hela landet. De hade inte fått denna framgång om vi inte alla hade jobbat järnet. Därför känns det inte smakfullt om moderaterna ska insistera på alla de poster de rent valfördelningsmässigt "borde" ha rätt till. Nej, där går gränsen åtsminstone för mig som aktiv politiker. Om inte vi hade samarbetat och därmed inte tydligare utkristalliserat oss på vissa områden, det vill säga, inte avhållit oss från att driva vissa egna frågor, så hade det inte funnits en enighet utåt och man hade inte velat rösta på moderaterna eftersom väljarna vill se enighet snarare än splittring för att det överhuvudtaget ska vara värt att lägga sin röst på ett parti som ensamt inte kan vinna mot socialdemokraterna.

Jag är ledsen att jag inte kom in riksdagen men har hållit det för ganska osannolikt. Det här är nog det närmaste till riksdagen jag kommer i mitt liv. Tack kära alla som kryssat mig och som visat ett stort förtroende, det kommer jag aldrig att glömma! Jag är mycket glad över vårt extra mandat i Tyresö, det gör att jag ser med tillförsikt på framtiden under kommande mandatperiod med möjlighet till att ännu mer driva liberala värderingar i kommunen.

fredag 24 september 2010

Valtrötthet

Tog lite tid för mig att komma tillbaka till bloggläge. Veckan har susat förbi, det vanliga arbetet i kommunen fortsätter som vanligt och det är med blandade känslor som jag ser våra valresultat. Det är självklart fantastiskt att Alliansen får fortsätta regera. Det stora smolket i bägaren är Sverigedemokraternas inmarsch i riksdagen. En annan frustration jag personligen känner är hur mitt parti misslyckats med att förmedla det liberala budskapet.

Det är faktiskt inte en framgång att få sju procent av rösterna till det sanna liberala partiet när det faktiskt är minst tjugofem procent av väljarna som är liberaler. Jag är inte förvånad. Men oerhört besviken.

Vi har börjat med budgetarbetet och haft socialnämnd. Jag fick äran att luncha med en mycket trevlig diplomat i veckan som berättade om en forskare i England som följt alla akutmottagningar på sjukhus inom ett distrikt alla dagar i veckan och kartlagt alla skador som folk kom in med. Det fanns tydliga indikationer på en markant ökning av stick- och skärskador på fredagar och lördagar. Det skulle kunna ha slutat där.

Men forskaren ville se ett resultat av sina rön så han kontaktade näringslivet. Av den kontakten kom att man bytte ut pintbägarna av glas på pubarna till bägare gjorda av plast. Detta minskade i sin tur drastiskt frekvensen av stick- och skärskador! Si, det är i min smak!

Trött och lite tom. Nu väntar förhandlingar om vilka olika poster vi ska få i kommunen.

lördag 18 september 2010

Möten och kräftfiske

Tyresö har de högsta siffrorna i länet vad gäller ungdomsaborter. På fredagen hade vi ett möte på Ungdomsmottagningen för att försöka utröna sätt att få ner dessa siffror. Efter det åkta jag till stan för att ha ett möte med SILC, Swedish international Liberal centre, om ett fortsatt samarbetesprojekt med vår kommun.

Tillbaka till Tyresö var det dags att kampanja en stund i Tyresö centrum. Åkte hem så att jag var i huset fem i halv sex. Där kastade jag på mig varma kläder eftersom det var bråttom, vi skulle vara vid Nyfors vid 18.00. Vi rodde ut i Tyresö Flaten där inga båtmotorer av något slag får användas. Det ösregnade när vi åkte hemifrån men sedan blev det en helt underbar kväll, vattnet låg som en spegel. Vi lade ut de tinor vi fått oss tilldelade och sedan samlades det granngäng som var med på en höjd vid vattnet och grillade korv medan mörkret sänkte sig. Det var en ljuvligt stilla kväll och vi småpratade och fyllde på brasan. En av grannarna hade hittat ett ställe med fårtickor och jag fyllde en kasse med dessa, som jag tycker, underskattade svampar. Precis ovanför oss var himlen stjärnklar när den för övrigt var molnig.

22.30 var det dags att samla in tinorna. Det var ett visst sjå, man måste öppna tinan, ta bort betet som eventuellt var kvar från den stora "säkerhetsnål" som man betar på och sedan försöka skaka ut kräftorna, om det finns några, ner i en hink. Efter det ska man trycka ihop tinan som ju består av en stor ståltråd i cirkel som är utdragen, med nät om. Det finns knäppen som ska säkra på två sidor. Det var varmt i vattnet så det var inte obehagligt. Däremot var det beckmörkt så en fick lysa med lampa och en fick ro medan jag knölade med tinorna. Det var en mycket avkopplande och fin kväll som jag sent kommer att glömma. Väl hemma kunde jag inte låta bli att slänga i lite smör i en panna och fräsa upp några fårtickor, trots att klockan var halv ett på natten. Vi mumsade glatt detta goda från skogen innan vi stupade i säng.

Nu ska jag kampanja.

torsdag 16 september 2010

Rosendal och kommunfullmäktige

Igår var vi ett kompisgäng som tillsammans gick på buffékurs på Rosendals trädgårdar. Det var en present till en av vännerna i gänget eftersom hon fyllt femtio. Alla samlades vid fem på eftermiddgen och då fick vi te, fantastiska mackor och ljuvliga bullar, alla kom ju direkt efter jobbet. Sedan fick vi en föreläsning om buffémat och hur man ska smaksätta och en del tips. Därefter gick vi igenom menyn som vi tillsammans skulle laga för att sedan inmundiga.

Viatnemiska nemrullar med myntavinegrette
Mangoldknyten med feta, päron och valnötter
Rostad rotsellerikräm
Rimmad och halstrad lammytterfilé
Chevrepaj med rostade grönsaker
Rödbetscarpaccio
Dijondressade mungbönor med äpplen, bacon och hasselnötter
Grönsallad med tomatdressing

Apelsinchokladmousse

Jag lovar att varje rätt var helt underbart god.

Idag hade vi kommunstyrelseberedning på förmiddagen. Jag förtidsröstade på Servicecentret. Sedan kampanjade vi i centrum och jag gick ifrån för att träffa tre kvinnor från ett föräldraråd tillsammans med ordförande för barn- och utbildningsnämnden. Efter det var det dags för kommunfullmäktige. Vi slutade kvart över åtta, vilket var extremt kort för att vara fullmäktigemöte.

Just nu lyssnar/halvtittar jag på debatten mellan båda partiblocken. Jag tycker att alliansen har tydliga svar, är mindre ilskna och kommer med mindre skällande. Coolt!

tisdag 14 september 2010

Lag om förbud mot burka

Frankrike har antagit en lag om burka och niqabförbud. Det känns inte bra. Jag hoppas verkligen att vårt land inte hamnar i en sfär där vi börjar förbjuda människor att klä sig i vad de själva vill.

Råder det tvång för en person att se ut eller klä sig på vad sätt det än vara månde så måste det anses som en kränkning mot den personliga integriteten och blir en helt annan fråga.

måndag 13 september 2010

Rosorna inne på sin andra blomning

Vinbergssnäckorna klättrar i något ogräs som jag har utanför ytterdörren, det ser märkligt ut. Har kastat ut så många frön så att jag inte vet vad det är för någon ört, men gott verkar det vara. Rosorna är inne på sin andra blomning, hoppas att det inte är något omen.

Handspriten har inte stoppat svininfluensan menas det i en ny undersökning. Märkligt, det med.

Ett X-2000tåg har krockat med ett arbetsfordon och många är skadade. Det borde inte kunna ske. Ibland undrar man. Hemskt.

Det är otroligt lugnt i vårt område idag. Grått och regnigt, Erstaviken helt stilla. Nej, sol vill vi ha!

söndag 12 september 2010

Turkiet - och debatt!

En ny grundlag har röstats igenom i Turkiet. Jag var orolig för att Turkiet tidigare kändes längre bort från ett EU-medlemskap än vad vi egentligen skulle önska. Nu har en stor majoritet röstat igenom en ny grundlag som bereder vägen för ett närmande till EU. Jag är glad.

Just nu pågår debatten mellan Reinfeldt och Sahlin. En dryg halvtimme har gått och Reinfeldt är otroligt bra. Han för fram allt som vi i alliansen lever och verkar för varje dag. Jag hoppas att väljarna förstår att Sverige behöver en alliansregering ytterligare en mandatperiod.

Om en sjuksköterska får en hel månadslön till per år i skattelättnader samtidigt som välfärden finns kvar i samma utsträckning, hur kan man vilja gå tillbaka till en regering där ett försvagat socialdemokratiskt parti ska samregera med (mp) som vill leda Sverige bakåt och med (v) som faktiskt är ett kommunistiskt parti som har en skev bild av vad demokrati faktiskt är.

Jag tror på ett Sverige med en fortsatt alliansregering. Må det ske.

Inatt jag drömde...

Drömde massor inatt, saker som jag inte minns men min döda mamma var med, tror jag. Det hela slutade med att jag föll ihop gråtande, en sådan där gråt där man hulkar och gråter så tårarna sprutar och snoren rinner. Jag vet inte vad i drömmen som föranledde denna stora sorg. Jag tror att jag hade fått en anklagelse mot mig om att jag gjort allting fel. När jag vaknade hade jag tårar runt ögonen och kände mig inte utsövd alls.

Alla behöver sova och också drömma. Många jag pratat med minns nästan aldrig att de drömmer. Men vi behöver sortera upp alla intryck vi får under vaken tid och det gör hjärnan genom drömmarna. Just nu är det många som vill ha olika besked i många olika frågor. Ett enda feltänkt svar kan få större konsekvenser än om det hade varit bara förra valet. Vi är alla påpassade med enkäter på nätet och tidningar som frågar saker om allt möjligt.

Förmodligen är det en oro för detta som fick mig att få en sådan känslosam dröm. Eller massor med saker sammantaget. Mina föräldrar finns inte i livet längre. De hade nog tyckt att det var helt fantastiskt att vara med om denna valkampanj där deras dotter har en liten chans att komma in i riksdagen. Kanske sörjer jag att de aldrig får uppleva det.

Annars är allt som vanligt, det blir ytterligare en intensiv vecka. Nu ska jag till centrum och kampanja.

lördag 11 september 2010

Desperation

Räkfesten var som vanligt trevlig och som alltid höll vi till på Tyresö Bygdegård. Samma koncept varje år. Alla samlas. Lisa spelar suveränt dragspel. Alla äter. Lisa spelar lite till. Vi sjunger allsång. Någon sjunger solo. Lotter säljs. Kaffe med kaka. Lottdragning. Livemusik och dans. Vid pass tjugotre har alla gått hem. Inte direkt några röjarfester :-)

Jag drack vatten och kände mig piggare på natten när vi kommit hem än vad jag känt på morgonen samma dag. Olle hade varit med och spelat så han var tvungen att plocka med sig sina instrument och jag hjälpte till att svabba golven så vi blev kvar lite längre med festorganisatörerna. Det är ett fantastiskt gäng som varje år oförtrutet ordnar denna räkfest arrangerad av vår båtklubb.

Idag var det som vanligt valbord i Tyresö centrum och jag susade in till Norrmalmstorg för att lyssna på partiledarna i alliansen och deras sista gemensamma framträdande innan valet. Det var tämligen dystert väder och väldigt lugnt i stan. Stort polisuppbåd och ganska mycket folk just på Norrmalmstorg. Jag vet inte varför, men jag föll in i en vemodig känsla när jag stod där när vi applåderade våra olika partiledare.

Jag har fått höra en del denna sista vecka. En äldre kvinna (närmare åttio) utbrast spontant: "Men om de rödgröna vinner, ja, då kan man lika gärna gå och dö!" när hon gick förbi vårt valbord i centrum på väg mot moderaternas.

När jag gick på Riksgatan från Drottninggatan efter att ha varit vid Folkpartiets valstuga vid Sergels torg så sa en ung tjej till killen som hon promenerade med: "Men - det borde vara skottpengar på den där Sahlin!"

Ganska hemska saker som folk bär på.

Idag delade sossarna ut rosor till alla och envar i Tyresö centrum och på scenen satt Martin Nilsson och Ingvar Carlsson och ondgjorde sig över hur dåligt allt redan var i vår kommun men också hur mycket sämre det skulle bli om alliansen fortsatte att styra eftersom vi ska sänka skatten ytterligare på bekostnad av välfärden! Ingen har sagt att vi ska sänka skatten. Fredrik, kommunstyrelsens ordförande, har till och med sagt att vi INTE ska sänka skatten. Men ett sådant faktum hindrar inte oppositionen. Roll-ups med "Tyresös skolparti" fanns bakom grabbarna på scenen.

Jag blev erbjuden rosor av flera av socialdemokraterna, jag sa att de får spara dem till sina väljare, jag tar en kram istället. En (s)kille kom jag i samspråk med när vi kramats (vi är ju arbetskamrater även om vi är opponenter)och jag sa: "Ni verkar desperata!" Han svarade förvånansvärt nog helt ärligt: "Vi ÄR desperata!"

Jag vet faktiskt inte. Det är en underlig stämning.

Sara och James kom ut på fyrhjulingen, som jag önskar att de inte skulle åka på ända från stan, för att plocka svamp. De tog Olles bil till Tyresta och kom hem med massor, mest taggsvamp. De var nöjda men lite irriterade på Shi-Mi som hade bitit sönder sitt koppel, det som Sara gjorde i läder för tolv år sedan, jäkla hundskrälle. Tydligen var Shi-Mi helt spattig medan Soleil var ko-lugn. Nu har de (hundarna) hela skogen med sig hem på sina små magar, massor med små kvistar och barr intrasslade i sina pälsar. Och de är helt slut.

Sara och James i sin tur har hoppat på monstermotorcykeln och åkt hem till stan. De hade inte skogen med sig hem på sina små magar. :-)

Jag har värk runt hela nacken, ner mot axlarna och skuldrorna, helt spänd. Jag bad Olle knåda lite men han är så rädd att göra mig illa att det inte hjälpte. Ska boka tid hos en professionell person på området.

På tisdag ska Martin Nilsson (s), oppositionsrådet i Tyresö och Fredrik Saweståhl (m), kommunstyrelsens ordförande, debattera på scenen i Tyresö centrum. Vi har kommunfullmäktige på torsdag.

Om allt går som det ska kommer jag att få följa med och fiska kräftor på fredag. Det ska bli väldigt roligt. Senast jag gjorde det var jag typ sju år och vi var i Småland. Jag minns att det var mycket spännande och att de vuxna verkade ha himla kul senare på kvällen...

På söndag 19/9 är det val.

fredag 10 september 2010

Långa dagar

På söndag är det en vecka kvar. Det är många debatter på TV. Reinfeldt mot Sahlin, Borg mot Östros. Jag tyckte (nästan) synd om Sahlin när hon helt uppenbart tappade fotfästet och började svamla floskler, skulle inte velat vara i hennes skor just då. Östros är bara så hal så att jag nästan mår lite illa.

Det är långa dagar nu. Många enkäter och olika frågor har kommit från massor med håll, från olika organisationer och från media under den senaste månaden. Det värsta är ett fackförbund (för övrigt det enda som kontaktat oss) som påstår sig vara opolitiskt bundet som i princip KRÄVER svar om HUR vi ska genomföra olika saker. För det första känns det som att LO skulle påstå att de är opolitiskt bundna. För det andra så förstår jag faktiskt inte nyttan av att man som parti MÅSTE berätta hur saker och ting ska genomföras. För det tredje så är det totalt respektlöst att inte nöja sig med de svar man ger. Jag vaknade nyss av att hundarna skällde över något obskyrt ljud utanför huset. Nu kan jag inte somna om för att jag blir så upprörd över att ett fackförbund kan ha sådanan arbetsmetoder. Som liberal reagerar jag med hela kroppen. Nej tack!

Denna vecka har jag varit i Jakobsberg två gånger på inbjudan av vår pol.sek där, Peter Kjällkvist. Han arbetar stenhårt hela tiden och är mycket glad och drivande. Jag hälsade på med honom hos Tjejjouren där och det var mycket intressant och positivt att höra hur de jobbar. Jag hoppas kunna hjälpa till med ett länstäckande nätverk som de skulle vilja komma igång med.

Vi kampanjar i centrum varje dag. Denna vecka kom nummer tre av Tyresöliberalen ut till (alla) hushållen i Tyresö(trodde vi) Det är S-post som skulle dela ut dem tillsammans med Mitt i Tyresö. Mats hittade dock flera buntar dumpade! Vilket jäkla sätt! Själv har jag inte fått den till detta område, vilket betyder att massor med hushåll i våra väljarstarka områden inte har fått den! Jag är upprörd!

Har varit i valstugan vid Sergels torg igen. Alltid lika trevligt. Bert Karlsson var vid Expressens valstuga och fick en stor folkmängd som lyssnade. Han hade tydligen varit så tjatig på dem så att de till sist tog dit honom trots att han inte är på någon lista.

Vi har samlats alla partier på Café Ringen och svarat på "allmänhetens" frågor, det vill säga, det var människor inbjudna från området via annonser och lappar uppsatta i portarna. Det var väldigt trevligt. Caféet är ett av våra sociala företag, och jag hoppas att det startar fler liknande projekt i Tyresö.

Imorgon ska jag till Amnestys valstuga på Medborgarplatsen för ett "samtal". Var där idag men då var ingen där. Passade på att hälsa på hos folkpartisterna där, de var vid gott mod. Innan jag åkte till stan susade jag in på garaget vid ICA i Tyresö centrum för att lämna in en FP-flagga vid Servicecentret till Douglas att ha på vårt bokbord på gymnasiet. Ett par som parkerade precis före mig hälsade jag på medan jag rusade förbi. Damen ropade: Hoppas att ni vinner! Men - hur kunde hon se på mig att jag var en politiker? undrade jag. Hon pekade då glatt på min Folkpartiskylt i bilfönstret. Ja, det är många som delger oss att: Hoppas att ni vinner! En väldigt märklig känsla. Måtte den hålla hela vägen!

tisdag 7 september 2010

Dimma och spindeväv

Dimman ligger tungt över Erstaviken och överallt på altanens träräcken har spindlar byggt spindelnät som är täckta av dagg - vackert!

Det är något märkligt med hur hjärnan fungerar. I förrförra blogginlägget skrev jag om ett möte med Kommunala rådet för funktionshindrade. Där skrev jag om barn med "sifferkombinationer", jag kände att det var något som var fel men kunde inte sätta fingret på det. Plötsligt nu på morgonen, fem dagar senare, kommer jag på att det ju heter bokstavskombinationer. Inte känner jag att jag gått och funderat på det, precis. Men det måste ha retat mig, därinne i hjärnbarken, att något inte stämde.

Jag tycker att man ska vara mycket ödmjuk inför våra sinnen och våra mentala tillstånd. Det finns en del sorters människor som är mycket nedlåtande över personer som inte förmår kunna allt eller som har svårt med minnet eller som aldrig fått möjlighet att lära sig allt som många tycker är basala kunskaper. För mig ter det sig som en av de största synderna, att se ner på andra människor på grund av avsaknad av egenskaper eller egenskaper som är förvärvade av olika anledningar.

I stress så förändras förmågan att minnas. Man kan säga att jag ibland får spindelväv i hjärnbarken. Just nu ställs oerhörda krav på oss alla som vill få förtroendet att få arbeta ytterligare en mandatperiod med det vi tror på. Man ska vara alert och kunna allt som människor ställer frågor om. Det är inte lätt.

Nu måste jag åka till tryckeriet för att få en valsedel inscannad, det var för dålig upplösning på filen som tryckeriet hade fått i InDesign-dokumentet jag hade skickat. Hå hå ja ja. Sista numret innan valet ska ut nästa vecka.

Sedan dröjer det väl fram till jul innan vi gör något nummer.
Drygt en vecka kvar, spännande värre!

söndag 5 september 2010

P-Floyd och Dalhalla

OBS! Om du ska se P-Floyd i framtiden och vill bli överraskad, sluta läsa här!

Vi åkte ett kompisgäng till Dalarna som present till en av våra vänner som fyllt femtio. Middag ihop i Rättvik innan vi åkte till Dalhalla. Parkeringen var välorganiserad med mycket folk som riktade med skyltar så att det blev smidigt. Alla byltade på sig, vi hade fått varningar om att det kunde bli mycket kallt nere i det före detta kalkstensbrottet som är Dalhalla.

Parkeringen var uppdelad i bokstäver så att man lätt skulle hitta tillbaka till sin bil. Jag var klar först och stod och lutade mig mot stolpen som visade att vi parkerat vid G. Plötsligt ropade Olle: Där står Anna vid G-punkten! :-) Stämningen var på topp och alla på mycket gott humör. Vi troppade iväg mot biljettkontrollerna medan ett antal män stod nedanför parkeringen i skogen på spridda platser för en sista urinering.

Väl inne mötte oss det spektakulära området som gjorts om till en enorm scen omgärdad av vatten och sittplatser för fyratusen åskådare. Vägen går högt upp i en svag nerförsbacke hela vägen ner till scenen och publikområdet. Höga bergsväggar höjer sig på alla sidor med säkerhetsnät uppspända överallt för att stävja nerfallande stenar eller klippblock.

Redan i Rättvik hade jag träffat en Tyresöbo, här träffade jag två till, världen är liten! Det hyrdes ut filtar, det såldes dryck och mat och det gick omkring personer i fina folkdräkter. Det var massor av människor. När vi hittat till våra platser hördes hornsignaler för att markera att det snart var dags för föreställningen att börja. Tre signaler och så kom en presentatör fram på scenen för att tillkännage att vi skulle få höra på P-Floyd.

Plötsligt brast ett litet uppvisningsplan fram bakom trädtopparna samtidigt som det small till uppe på ena sidan berget och det kom eldslågor. Planet gjorde en halsbrytande och helt fantastisk uppvisning ovanför oss, ömsom rakt upp i himlen, ömsom upp-och-ner och ofta med motorn avstängd för att sedan starta motorn när man trodde att planet skulle störta. Det snurrade och dök och flög fram och tillbaka över oss, publiken skrek av förtjusning! Helt otroligt!

Showen var underbar, med massor av effekter, fyrverkerier, brinnande vatten och bergsklättrare, två "gick" nerför berget i vita overaller medan en klättrade upp.

Sakta sänkte sig mörkret och ovanför oss fanns en enorm klar stjärnhimmel. Showmässigt/konsertmässigt är detta något av det bästa jag varit med om! Omgivningen är förtrollande, nästan overklig och man har gjort allt för att använda sig av denna omgivning.

P-Floyd är ett tribute- eller coverband som bildades på nittiotalet i Dalarna. Duktiga musiker och sångare som gör allt för att göra Pink Floyds alla höjdarlåtar rättvisa.

Dalhalla invigdes 1995 efter en trägen kamp av en kvinnlig operasångerska som såg potentialen, kalkstensbrottet har nämligen en perfekt akustik på grund av de skrovliga väggarna.

En upplevelse som jag varmt kan rekommendera vem som helst när vad som helst uppförs, vare sig man gillar rock eller opera. Stället förför!

Sedan åkte vi för övernattning på Leksands bed&breakfast. Hela gänget samlades i ett sällskapsrum för att prata, ta ett glas vin eller öl och umgås. Vi hinner inte ses så ofta och det är underbart att få vara med nära vänner som man känt länge som kan vara helt trygga och sig själva med. Alla är rörande överens om detta faktum. Det blev rätt så sent.

Efter frukosten vid halv tio imorse åkte vi hemåt. Jag konstaterade i bilen att: Hur kan man klara sig i Dalarna utan NRJ? (Det är en radiokanal som jag ofta lyssnar på med massor av topplåtar som rullar hela tiden, men räckvidden är noll bortom Stockholms län) Då svarade Olle som tydligen trodde att jag menade "Energy": Men de har ju ved! Jag höll på att skratta ihjäl mig.

Vi stannade för lunch på det märkliga Dragon House mitt ute i ingenstans.

Väl hemma kastade jag mig på färdigställandet av Tyresöliberalen som ska tryckas i veckan.

Jag är så nöjd med denna fina paus mitt i valkampanjandet.

torsdag 2 september 2010

Debatter, debatter och debatter

Igår bjöd Kommunala rådet för funktionshindrade (före detta Handikapprådet) till möte där alla partierna skulle svara på frågor om tillgänglighet och annat. Det var dess värre en något inkongruent grupp som samlats, å ena sidan lite äldre människor som ville föra fram sin syn på hur kommunen genomför tillgänglighetsplan och FN-konventionen.

Sedan fanns det ganska många föräldrar med barn med olika bokstavskombinationer (här hade jag tidigare skrivit "sifferkombinationer" och långt inne i min trötta hjärna så kändes det helt fel men jag kunde inte sätta fingret på VAD som var fel. Detta för att illustrera hur komplex den mentala kapaciteten är. Det var förra veckan jag skrev om det, nu alldeles nyss kom jag på hur jag tänkt fel. Stressade hjärnor mår inte så bra) och annan problematik. Bitvis ganska förfärande berättelser. Jag önskar att människor vände sig till oss politiker direkt när de anser att saker inte fungerar. Det verkar bli ett glapp mellan tjänstemän och oss som inte är tillfyllest.

Sedan kom ett underbart, sakligt mail från en person som var glad att familjen bosatt sig i Tyresö och inte i Stockholm eller Nacka, för sina barns skull. Det värmde. Ibland blir allt bara svartmålat. Men världen är inte bara svart eller vit. Thank heavens!

Idag samlades alla representanter för de partier som finns i Tyresö kommunfullmäktige förutom (c) för att prata med elever i årskurs 6-9 i Kumla skolas aula. De kom i varje årskurs en timme och så fick vi alla dra vår skolpolitik och vad vi ville med jobb och miljö. Åttorna var ganska lugna och hade inga frågor. Sexorna var helt bedårande och resonerande och kom med kritiskt tänkande frågeställningar, det var en glädje att lyssna på dem. Sjuorna vällde in och klev på stolar och var ganska slängiga och faktiskt ganska kritiska till oppositionen. Niorna kunde jag inte riktigt härleda vilka de egentligen tyckte bäst om av oss block. Tyvärr resulterar en sådan här dag att man är tvungen att lyssna på just oppositionen väldigt mycket vilket gör mig förbannad och trött.

Förmodligen känner de likaledes.

Annars är det så himla kul att träffa barn och ungdomar, de är intresserade rent allmänt och glada över att vi fixat så att de har mat lagad på plats på skolan. Vi fick prova den och det var verkligen väldigt gott. Två rätter att välja mellan dessutom.

Imorgon har vi debatt i Tyresö centrum. Nu på hemvägen var det väldigt många affischer nedrivna, förstörda och alla pinnar avbrutna. Det är ett tungt jobb att banka upp och rätta till och skaffa fram nya hela, men skam den som ger sig!

Vilken vecka det har varit. Two to go! Det är bara att hålla humöret uppe och huvudet över vattnet.

onsdag 1 september 2010

Äldres missnöjesröstande på - SD!

Igår mötte jag en äldre man som medgav att han gillade Folkpartiet men som absolut inte skulle rösta på något av de sju partierna i riksdagen utan på SD! Han sa att det berodde på att ingen bryr sin om pensionärerna. Efter en ganska lång diskussion där jag ville få honom att tänka på att SD inte kan influera till förändring och att han därför ändå borde rösta på ett annat parti som de facto kan påverka till förändring så höll han med mig och hade nästan börjat säga att han inte skulle rösta alls. Det är klart att du ska rösta! kontrade jag. Ja, i så fall måste det bli SD för jag vill visa mitt missnöje!

Jag kan inte förstå logiken. Men så lever vi ju i två skilda världar. När min tid kommer vet jag inte ens om det finns någon pension att få. Jag vet inte heller om det finns tillräckligt med människor som kan tänka sig att arbeta inom vård och omsorg. Jag vet inte om välfärdssystemet fortfarande tillåter hemtjänst och vård i hemmet. Jag har inte den blekaste om hur det blir med min ålderdom.

Pensionärerna verkar vara otroligt missnöjda. Jag begriper inte varför. Jo, vem är inte rädd för att inte få en värdig tid som äldre? I denna kommun gör vi allt för att det ska finnas all valfrihet som kan tänkas kan. Det finns boende där man kan ha med sina djur. Det finns massor med aktiviteter. Vi har satsat på en avdelning med vård i livets slutskede, unikt, det finns inte många kommuner som gör eller har gjort det. Vi har satsat som spetskommun på utbildning av all personal, kompetensstegen, som sker på arbetstid. Maten har vi som en mycket viktig del i tankarna om vård och omsorg. Anhörigstöd tycker vi att det ständigt ska satsas på. En kvalitetsinspektör för socialförvaltningens alla olika verksamheter. Förenklad biståndsbedömning pågår att tas fram, inte klart än men på gång. Det finns massor som vi har arbetat med.

Jag tycker att det är väldigt synd att man aldrig uppfattar någonting som bra bland pensionärerna i Sverige. För vi har det egentligen mycket bra här.