onsdag 31 mars 2010

Förbifarten och oppositionen

Som Stockholm stadigt utvecklas måste det till en förbifart. Miljöpartiet vill istället höja biltullarna kraftigt. Vänsterpartiet vill inte heller ha förbifarten. Samtidigt säger socialdemokraterna i Stockholm stad att den måste byggas. När man lyssnar på oppositionen så blir man helt förvirrad - vad vill de egentligen? Vad blir det av en lösning för Stockholmsregionens trafik när man röstar på något av de rödgröna partierna?

Frågan har ältats i decennier, gått i stå och tagits upp igen. Här behövs ett resolut styre där det inte svajas för en lösning måste till snarast.

Miljödomstolen säger nej till hamn i Norvik. Det är inte lätt att vara framsynta politiker när beslut från myndigheter utfaller till sådan nackdel för hela regionen.

Enligt DN idag har bilder av de döda kvinnor som utlöste bomberna i Moskvas tunnelbana lagts ut på nätet av rysk media. Man spekulerar i att de kommer från Kaukasus. I tio år har det funnits många kvinnliga självmordsbombare som antas ha förlorat sina män i Tjetjenienkriget och därför kallas "svarta änkor". Denna gång miste trettionio människor livet. Det är svårt att förstå hur en sådan desperation kan födas så att man är beredd att döda helt oskyldiga människor för att uppmärksamma sin sak genom terrorattacker.

När händer det igen? För inte kan man tro och hoppas på att detta problem kommer att försvinna?

Lärarnas arbetstider diskuteras nu. I åratal är dessa lärare våra barns viktigaste förebilder näst efter familj och andra nära vuxna. För några år sedan läste jag en lärares svar på en enkät som gjordes om hur man såg på sitt arbete där denna lärare med stolthet berättade att hon aldrig var anträffbar efter 16.00. Hon undanbad sig all kontakt med både elever och föräldrar efter det klockslaget och kände sig därför nöjd och glad.

Jag tycker att den attityden suger! Visserligen har vi alla rätt till privatliv och ledighet och fritid. Men att arbeta med levande materia handlar också om att kunna ställa upp, ibland kanske lite efter schemalagd tid. Annars så ser man till att inrätta stunder där man faktiskt är nåbar som också kommuniceras till eventuella änglsiga föräldrar eller elever som vill fråga om läxan till imorgon. Den läraren var stolt. Jag skämdes!

Lärare är så viktiga och borde ha bra löner som kopplas till resultat. Givetvis borde en bra lärare ha bättre betalt än en dålig? Dåliga lärare borde inte fortsätta som lärare, de påverkar barns och ungas framtid för alltid. Likväl som det faktum att bra lärare kan få elever att excellera.

Nå, diskussionerna om lärarnas arbetstid har bara börjat. Man kommer inte att landa i förändringar denna gång.

måndag 29 mars 2010

Vecka 12

Efter en vecka med socialutskott, förbundsstyrelsemöte (missade alliansgruppen därför)Vårljus styrelsemöte, Södertörns rådslag på Södertörns högskola där jag fick vända tillbaka till Tyresö därför att det inte fanns någonstans att parkera och kommunfullmäktigemöte så avslutades veckan med mitt sista partistyrelsemöte som adjungerad på grund av mitt ordförandeskap i Liberal mångfalds förbundstyrelse. Jag kandiderade ju inte igen. Anders Borg kom och talade om det ekonomiska läget i världen och Sverige och det är en sakta uppåtvändande konjunktur.

På lördagen hade vi årsmöte för Liberal Mångfald där vi hade säkerhetskontroll vid vakten för att komma in. Årsmötet gick över tiden med två timmar och tjugo minuter. Årsmötesordförande Gunnar Andrén höll mötet med bravur och hade järnkoll. Hadar Cars inledde suveränt trevligt och bra som årsmötestalare och Sara Mohammad var också bra. Hon skulle ha avslutat men vi tog in henne på den tid hon skulle ha talat och sedan fortsatte vi tills vi var klara tjugo över sex på kvällen.

Maria Halkiewicz blir ny ordförande och jag önskar henne all lycka till.

På söndagen hade vi valkick-offkonferens där alla på kommunfullmäktigelistan var inbjudna. Det blev en bra konferens och det kom fram många bra idéer.

På vår frågepanel har jag sedan en tid blivit personligt ansatt av en medborgare, förstår inte anledningen men det känns mycket trist. "Det är synd om människorna"...

Under tiden har det hänt mycket i media, bland annat kom Ask med ett uttalande om lila kuvert till personer som köpt sex (hmmm -what???), det kom en mycket bra artikel om att främlingsfientlighet måste motarbetas på kommunal nivå (bravo) och att pensionärerna ska få mer pengar (förvånad?)

Snart är det påsk och det blir några sammanhängande dagar där jag inte har möten inbokade och inte natt-och helgjour, underbart!

Känner mig glad och lugn.

måndag 22 mars 2010

USA och sjukförsäkringssystemet

Äntligen gick förslaget igenom, det om sjukförsäkringssystemet i USA, som sägs vara det mest omvälvande sedan mitten på sextiotalet. De historier och vittnesmål som jag fått ta del av hur det fungerar i nuläget är hemska, sorgliga och ibland hårresande. I en regelrätt demokrati är alla inbegripna i de basala delar av offentlig sektor som behöver finnas. Jag är glad att Obama och alla hans fränder lyckades till sist.

Slut på trettiotvåårig bojkott

I torsdags bröts min trettiotvååriga bojkott mot Turkiet i och med att jag reste till Istanbul. En femtioårspresent till Olle och mig från vårt kompisgäng varav de flesta reste med. Det var förstås fantastiskt.

Bojkotten kom sig när jag som artonåring åkte taxi med en turkisk chaufför då jag precis läst "Låt tistlarna brinna" av Yasar Kamal. Jag var så upprörd över hur man behandlade minoriteter i Turkiet och den där chauffören ville inte tillstå att det fanns problem. Där och då bestämde jag mig för att inte någonsin åka till Turkiet förrän dessa probelm rättats till.

Det har inte blivit så mycket bättre. Men jag kunde inte tacka nej till gåvan.

Jag har åkt båt på Bosporen, blivit tvagad på Hamambadhus, gått i bazarer och moskéer, rökt vattenpipa och druckit riktigt turkiskt kaffe, ätit Turkish delight, hört böneutroparna och ätit heta kastanjer och sesambröd som säljs på gatorna, varit på sultanens palats och sett otroliga juveler, sett den underjordiska vattencisternen med Medusas huvuden, ätit frukostar, luncher och middagar med vängänget och promenerat massor. Istanbul är en enorm stad och vi har bara rört oss i en bråkdel av staden. Det jag faktiskt inte har gjort, vilket är ovanligt för mig, är att jag inte har shoppat alls.

Jo, jag lyckades plocka med mig en ny parfym från Estee Lauder på Ataturk airport. Annars var det skralt. Men upplevelser i mängder och minnen för livet.

tisdag 16 mars 2010

Möte med partivänner i Värmdö

Igår var jag på besök i Värmdö för att träffa partivänner där och prata om hur vi arbetar mot främlingsfientlighet i Tyresö. Det var väldigt trevligt och intressant. Det som slagit mig under mina olika besök i olika delar av landet hos partivännerna är att alla är lika övertygade om att man måste arbeta mot intolerans, okunskap och fördomar. Men hur?

Jag tycker att svaret ligger i hur det ser ut på varje plats. Ingen kan förneka att smygrasismen florerar i alla sfärer. Där har vi som individer personliga ansvar att orka och mäkta med att diskutera frågorna vid middagsborden, på arbetsplatserna och i matköerna. Det är inga lätta diskussioner men jag vet att många folkpartister brinner för detta!

Sedan har vi den öppna diskrimineringen som sker när man inte anställer personer som har ickesvenskt klingande namn, som bryter lite eller som har annan hudfärg. Och den där människor öppet säger att personer med en viss tro inte ska få släppas in i Sverige.

En av de första sakerna jag initerade och ville genomföra som ordförande i förbundet Liberal Mångfald var att få ut en enkät om diskriminering till alla folkpartister i detta land. Frågorna (som kanske kunde varit bättre sammanställda, men allt går att förbättra) gick ut till över 9000 personer. Svarstiden gick ut 10 mars och över 2000 har svarat! Denna enkät ska nu analyseras och det ska bli väldigt roligt och intressant att se vad som framkommit!

Hånleende i debatter suger!

Wanja Lundby Wedin och Jan Björklund möttes härom kvällen på Agenda för att debattera RUT-avdraget. Under hela diskussionen hade hon ett verdervärdigt hånleende i ansiktet och avbröt Jan flera gånger. Olle blev skitförbannad mest på grund av denna respektlöshet. Om jag någonsin lyckats få Olle arg under våra snart tre decennier ihop så måtte det för det mesta varit för att jag avbrutit honom när vi grälat.

Jag tycker också att det är ett oskick. Nu diskuteras det vitt och brett om att det behövs bättre argument i debatten än att det är kvinnor som är den stora gruppen som arbetar där RUT går att använda, till skillnad mot alla män som blir inbegripna när det gäller ROT. Varför är det bättre att få bilen tvättad än att få fönstren tvättade? frågade Jan.

Det viktigaste är ju ändå att människor som arbetar med att bland annat tvätta fönster får vita löner som är pensionsbaserade och att den stora svarta sektor som funnits försvinner.

Wanja sa att man skulle lägga pengarna på gamla som verkligen behöver hjälp. Men de är faktiskt inbegripna i detta, de kan köpa tjänster billigare än om de får ett biståndsbeslut om hemtjänst. Förskolan nämnde hon också. Det är många socialdemokratiskt styrda kommuner som har mycket stora barngrupper i förskolorna. Vänd dig till dina kommunpolitiker istället, Wanja! Det är dina egna som bestämmer hur det ser ut i förskolorna i stora delar av Sverige.

söndag 14 mars 2010

Riksmötet i Västerås

På torsdagen mötte politiker och tjänstemän Rodamcos ansvariga för Tyresö centrum. Vi förebereder vår närvaro i Tyresö centrum när valkampanjandet börjar. Det blev en bra diskussion i god anda.

Några möten till under dagen som sedan avslutades med att jag satt årsmötesordförande på Kvinnojourens årsmöte. Missade förbundsstyrelsemöte på partikansliet men det var trevligt att få vara med och träffa kvinnorna som arbetar med jouren. Efteråt hann jag med en sväng till Golfklubben där Gustav Karlström, Olles brorson, hade en spelning för Tyresös Jazz och blues club. Han blev 2009 års Monica Zetterlundstipendiat.

Nästa morgon packade jag och åkte till Västerås. Först lämnade jag av hundarna hos Emilie och Sara. Väl framme i Västerås samlades alla som skulle vara med första dagen på Aros kongresscenter. Stämningen var bra och det är alltid roligt att få träffa partivänner från hela landet. Denna första dag möts alla gruppledare, politiska sekreterare, ombudsmän med flera och diskuterar i grupper och lyssnar på olika anföranden. Vi var väl cirka hundra personer. På lördagen vällde ytterligare 800-900 personer in från Sveriges alla delar. Middagen blev trevlig med bra underhållning. Körde hem idag efter det att Erik Ullenhag hållit sitt tal.

Ett bra riksmöte med en tydlig inriktning på att vi har de rätta lösningarna på olika samhällsproblem. En rödgrön allians har tagits gisslan av Ohly och det kommer bli svårt för (s) att komma till tals med en mer lättillgänglig politik för väljarna. Vi vill inte ha en "Ohlyans", det skulle bli mycket dåligt för Sverige!

Seved ringde när jag precis parkerat bilen på Violstigen och berättade att han och jag var med på mingelbild på Folkpartiets hemsida. "Vi ser helt nykära ut" sa han fnissigt. "Du måste titta!" Ja, det var verkligen en ömsint bild på oss och vi har inget minne att fotot togs, någon av oss. Märkligt!

Olle hade gjort sin goda lasagne. Nu har vi tittat på en film som var mycket speciell som heter "District nine". Jag fick obehagskänslor. Så här beter vi oss mot människor runt om i världen där det finns kåkstäder och läger av olika slag. Det var visserligen en science fiction film, men mycket välgjord och tänkvärd.

Full fart på en ny vecka!

tisdag 9 mars 2010

RUT och Reepalu

Alla har bloggat om RUT och Reepalu så jag säger så här: Om RUT är jag för, om Reepalu är jag emot.

I helgen var jag med på en retorikutbildning som var väldigt givande och bra. Vi arbetade hårt i två dagar med att lära oss om ethos, logos och pathos. Jag tycker att jag är mycket pathos :-)

På lördagen speedade jag från Gamla stan under lunchavbrottet på utbildningen och fick vara med om äran att viga vår kommunstyrelseordförande och hans fästman. Det var så fint och minnesvärt.

Igår besökte jag Jönköping och folkpartiets kommunförening där för att tala om hur man kan arbeta mot främlingsfientlighet. Det var väldigt trevligt och gruppen var intresserad och engagerad. Tågen gick punktligt båda hållen, bytena inkluderade.

Idag kan jag inte annat än tillstå att jag är rätt så mör. Vi har haft bokslutsberedning och nämndberedning. Jag har blivit intervjuad inför riksmötet av Sveriges Radio (hua) och om en stund ska jag få vara med och hålla en kandidatutbildning i Nacka. Det tuffar på i rasande fart.

Jag längtar verkligen efter våren!

fredag 5 mars 2010

I skuggan av katastrofer

Haiti. Chile. Ofattbara katastrofer där människor berövas familjer, hus och hem. Går det att sätta sig in i de tillstånd som länder drabbade av katastrof hamnar i? Kan man ens komma i närheten av den känsla av total sorg, övergivenhet, chock och smärta som många människor runt omkring på vår jord får uppleva dagligen på grund av naturkatastrofer, krig och svält?

Under tiden råder vargavinter i trygga Sverige. Den svåraste vintern på många decennier och massor med snö och stor kyla. Tågen går sporadiskt. Fartyg fastnar i högvis i isen. Kollektivtrafikens opålitlighet har kostat arbetgivarna och arbetstagarna massor med pengar.

Man skulle kunna säga att Sverige har hamnat i ett slags katastrofläge på grund av vintern. Måhända en slags lyxvariant, det är inte så att folk dör i drivor och de flesta har sina bostäder kvar även om elbolagen nu rapporterar att husägare i större antal än vanligt begär uppskov på sina elräkningar.

Hur reagar innevånarna i detta land? Finns det något jävlar anamma, någon gemensam inställning att: Det här klarar vi, vi gör det tillsammans och hjälps åt! Eller?

Nej. Det som verkar uppta många medelålders mäns hela ilska just nu är att de får snövallar upplogade mot sina utfarter. Det är det jävligaste man kan göra mot någon! (Min man sa just att det är männen som får skotta. Det är inte sant, jag har pratat med många tjejer/kvinnor som skottar. Men för männen verkar det vara en personlig skymf. Give me a break!)

Man har ett eget hus där man kan slippa kylan och äta sig mätt med en egen infart där man kan ställa sin oftast egna bil. Man har en offentlig sektor som faktisk plogar så att man kan komma fram på vägarna som man ska köra till arbetet på.

Men man har en vall av snö som man måste ta bort själv... Världen är grym och orättvis och livet suger verkligen!

Jag vill poängtera att jag själv inte gör volter av glädje i stressad morgontimme när jag måste gräva mig fram för att få ut bilen, nej, det är klart att jag inte gör det! Samtidigt är det en slags stoiskhet som kommer över mig eftersom jag tycker att vi har det så bra! Detta är väl det minsta man kan begära av oss nordbor, att vi ska klara av en jobbig vinter någon gång. För det är nästan det enda motstånd i livet vad gäller naturkrafter som vi får uppleva.

Jag vet inte hur alla skulle reagera om Sverige verkligen kom in i en riktig kris. I England har man en stor gemensam kraft som ligger kvar efter två världskrig. Det är en självklarhet att alla hjälps åt om något händer och som jag har uppfattat det så är det ytterst få som klagar, de vet att man måste värna om varandra och göra vad man förmår när tider är svåra, det gäller gruppens överlevnad och då måste eventuella negativa personliga konsekvenser stå åt sidan.

Vi gnäller och klagar och kritiserar och ingenting fungerar och allt är uselt i detta land. Och verkligheten? Åk till Chile, vetja!