Cajsa Warg

Butiken Cajsa Warg är verkligen värd ett besök. Under de nio år vi hade vår butik på Kocksgatan så fanns nog Cajsa på plats halva tiden. Det är alltid en glädje attt gå in där: Inredningen, dofterna, det stora utbudet av varor som inte finns att få tag på överallt och en mycket trevlig personal gör upplevelsen till flerdimensionell. Jag och Olle parkerade på Kocksgatan för att gå och träffa våra vänner för en bit mat. Egentligen skulle vi alla ha samlats på Cajsa Warg för att laga mat tillsammans med en kompis som fyllt femtio och det var vår födelsedagspresent till honom. Men han blev magsjuk! Typiskt! Så vi får skjuta upp hela eventet. Man får välja en meny som sedan lagas tillsammans i olika lag och man tar med egen dryck. Allt inmundigas sedan på plats. Kostar en slant men det blir en upplevelse för alla i gruppen och vad ger man till någon som fyller femtio? Vi har ju allt vi behöver, allihopa. Vi gick förbi Cajsa Warg och i fönstret såg jag mina favorittilltugg, engelska förstås, Twiglets. Jag drog med mig Olle in och så köpte vi fyra påsar. En väldigt snygg tjej stod före oss i kassan och hon hade köpt Järnamjölk i påsar. Olle slog sig genast i slang med henne och frågade om det var gott och blev en riktig charmknutte. Herregud, man kan väl vänta till tillfällen när frun inte är med? Jag blir så trött. I alla fall så tyckte jag att vi skulle prova så vi köpte en påse sådan mjölk också. Den är extra fet.
Inte precis vad Olle behöver :-)

Vi samlades på Big Ben istället, kontrasten med Cajsa är total. Jag körde så jag drack vatten och av en slump så satt Mia och Nisse och jag i rad med varsitt vattenglas, alla chaufförerna. Putte och Olle satt glada på andra sidan med sina öl... Eva kom lite senare och såg bekymrad ut. Men det verkar som att hon mest var orolig för mig, hon vet att jag är så ledsen. Det kändes så mysigt att få sitta och prata en stund med dessa underbara gamla vänner. Man är så trygg och sig själv och vi vill bara varandra väl allihopa. Tack för att ni finns om ni råkar läsa detta!

Vi körde hemåt vid halvtio och det känns lite vemodigt att köra från Sofo där vi en gång hade våra lokaler och en lägenhet, jag älskar de kvarteren. Väl hemma gjorde Olle en underbar brasa, vi släckte ner och satt och slöade framför den och värmen spred sig i mina lemmar och jag dåsade avslappnad och det var ljuvligt. Ingen TV, inga andra människor runt omkring oss. Vid halvtolv gick min älskade och lade sig men jag satt kvar länge och såg in i elden och tänkte på allt som händer och på framtiden. Om den vet vi intet.