Gick upp tidigt på fredagsmorgonen och duschade. Packade ihop de sista prylarna som jag skulle ha med, det vill säga lite Schweppes av olika smaker till vodkan, fyra öl, sprudelvin och jordnötter. Tänkte bjuda gruppen från Tyresö på en liten drink på rummet innan vi hade middagen på lördagen. Precis när jag skulle ta på mig kappan sprängde de så att det föll grejor i köket. Jag kände hur rasande jag blev. Sprang ut och ropade till mig gubbarna. "Kan ni vara snälla och använda mindre satser, det här är inte OK!" De såg förskräckta ut.
Jag körde till Älvsjö pendelstation där jag väntade in Nina, Anna och Yvonne som skulle åka med mig till Linköping för att vara med på gruppledarkonferensen. Vi körde glatt iväg och pratade om allt möjligt inom politiken. Vi kom fram väldigt snabbt. Men väl där var det otroligt svårt att hitta i själva stan. Jag skulle släppa av vid två andra hotell. Vi snurrade runt i trekvart innan allt var OK. Radisson ligger mitt i stan vid stortorget. Jag checkade in först när jag parkerat på en obskyr utomhusparkering. Vi åt en snabb lunch och då hade även Åke och Malin sällat sig till oss från Huddinge.
Konferensen var bra. Alla ska blogga mera och skapa video-dagböcker och lägga på Youtube och vara på Facebook och vara på nätet. Gunnar Wetterberg var lysande som alltid och han höll oss som tända ljus i två timmar. Erik talade till oss om EP-valet och tackade för allas insatser. Vi minglade och sedan blev det middag. Jag stöp i säng.
Dagen efter, lördag, inleddes Komrix. Alla som skulle vara med från Tyresö anlände, Mats och Mats, Douglas och Nomi. Maria från Ekerö kom. Och många fler. Jan Björklund talade. Stående ovationer. Vi gick på seminarier. Alla pratade ännu mer EU. Det var trevligt hela tiden. Sedan gick vi till våra hotell för att göra oss i ordning till middagen. Vi samlades i mitt rum för en trevlig stund tillsammans. Därefter gick vi till kongresscentret för middagen. God buffé. Jag pratade lite med Leijonborg om en bok han hade fått av mig. Jag pratade lite med Björklund om ett möte han hade lovat Maria sedan i somras. Sedan dansade jag med Nyamko och skyddade henne från "gubbarna". Elver Jonsson visade sig vara en mycket trevlig bekantskap. Jag har hört talas om honom länge men vi har aldrig träffats förut. Maria och jag tog en lite nattfösare på mitt rum. När hon skulle gå stod en folkpartistisk riksdagsledamot utanför mitt rum och var tämligen ilsken. Han hade fått ta hand om en något överförfriskad person. Jag somnade cirka halvtvå.
Nästa morgon skippade jag första seminariet eftersom jag är helt insatt i euro-frågan och jag var trött. I frukostmatsalen fanns Hadar Cars, en gentleman ut i fingerspetsarna. Jag sa till honom hur fantastiskt jag tycker det är att han var den som krävt att aspirerande medlemsländer skulle avskaffa dödsstraffet för att få bli medlemmar i EU. Han svarade någonting ödmjukt och fortsatte: "Jag läste en dikt av dig i DN, det var en av de vackrare dikter jag läst i den spalten, men den var väldigt sorglig... " och så tittande han frågande på mig. Jag svarade att min man hade läst den och utbrustit "Men Anna, vad är det du går och bär på?".
Dikten var i DN i maj 2008. Hadar kom ihåg den i mars 2009. Det kändes hedrande.
Alla fem EP-kandidater i toppen fick sitta i en lite panelutfrågning. Cecilia Wikström hade de gräsligaste stövlar jag någonsin lagt ögonen på samt sitt vanliga hysteriska vibrato. Sorry syster, men jag känner så här, det är inte lätt.
Marit är underbar, Olle skittrevlig och duktig, Barbro fantastisk och Fredrik urskärpt. Kvar blir Cecilia. Hon kommer säkert att göra ett superbra arbete. Hon kommer troligen in. Vi kommer alla att kämpa för att så många som möjligt av våra kandidater kommer in.
Jag pratade lite kort med Marit, jag berättade bland annat att hon hade en tavla som Sofia målat med Europa på tjurens rygg (Sofia deltog i en tävling). Marit ville ha mitt kort så att hon kunde kontakta Sofia och tacka henne för hon sa att hon tycker så mycket om den tavlan. Alexander Bard och Seved höll i ett seminarium om Liberati. Anna G tyckte att det var inspirerande. Flera andra tyckte likaså.
Dagarna i Linköping gick fort. Snart var det slut och vi började åka hemåt. En partivän ringde och frågade var vi befann oss - det visade sig att sexhundra folkpartister stod strandade på stationen i Linköping då ett tåg dragits in. De fick vänta i tre och en halv timme innan nästa tåg gick. Det var jobbigt väglag men skönt att veta att man kunde få komma hem i någorlunda tid. Släppte av Anna hemma i Solna och funderade på att åka och hälsa på Emilie och Sara. Ringde hem och då visade sig att de var hemma och hälsade på hos oss i Tyresö för att äta middag.
Det var skönt att komma hem men jag somnade halvtio på kvällen. En ny vecka skulle börja. Partisekreterarens uppmaning att "gå hem och vila några dagar" tedde sig ganska ironisk. Men det var ett bra riksmöte med mycket god stämning och framförsikt.
FLYTTAR
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar