Katastrofer igen - och pälsdjursfarmning

Läget i Pakistan är fruktansvärt. Kan man överhuvudtaget föreställa sig känslan av att vara omgiven av vatten, vatten och vatten som samtidigt inte är drickbart? Nu kommer Sverige med reningsverk, fantastiskt. Men vad jag förstår så räcker dessa endast till tjugofyratusen personer. I Pakistan är det miljoner människor som nu lever under hemska förhållanden. Epidemier kommer att börja grassera, människor dör i tusental. Har det alltid sett ut så här, att varje månad så händer nya katastrofer eller blir man mer medveten när man skriver blogg?

Det brinner i trakterna kring Moskva, det känns helt overkligt när man ser bilder på människor som hjälpligt försöker värja sig mot röken med munskydd. Jag har pratat med ryska brandmän som berättade att deras situation är helt annan mot till exempel svenska brandmäns villkor. De har inte samma utbildning, de har absolut inte samma skyddsutrustning och de är förbrukningsbara, det vill säga: Om en går åt så är det bara att skicka fram en ny. Det låter som om man befann sig i ett annat århundrade, men det är sant! Även här är det svårt att föreställa sig känslan att vara omgiven av eld och rök konstant. Det närmaste jag kan komma är när det brann i Tyresta och det föll ner brända granbarr i min bok som jag satt utomhus och läste i, flera kilometer från branden.

Eld och vatten. Svåra element att behärska.

Sedan har vi då pälsdjursfarmningen. Finns det någon mer onödig industri? Varför kan någon vilja bära pälsar från mink och räv när man vet hur dessa djur har lidit? Dessa små kroppar frambringar dessutom bara en bråkdel av pälsen, så där går man med hundratalet små pälsar från kroppar som led helvetes kval under sin livstid kring sin egen kropp. Hur nöjaktigt är det? Jag hör deras plågade skrik i mitt huvud, jag känner deras smärta och tycker att detta är totalt ociviliserat, omoraliskt och icke försvarbart i vårt land. Vi människor beter oss i sanning så lågt som inget annat djur kan bete sig eftersom vi ändå har möjligheten att välja väg. Bort med pälsdjursindustrin!

Köp lamm- och fårpäls istället, de har levt under drägliga förhållanden (förhoppningsvis) och vi äter köttet.

Nu ska jag på minisemester till Sandhamn med mina vänner Seved och Henrik. Men först några medborgarmöten, de vill prata med en politiker om olika saker. Sådana möten tycker jag mycket om. Hoppas att jag kan hjälpa till.