Den 28 juli för tjugofem år sedan efter en jobbig graviditet föddes vårt första barn, lilla Sofia, tre veckor för tidigt. Jag blev ganska chockad över hur lik sin pappa hon var så jag utbrast: Men så lik Olle hon är! det första jag sa på förlossningsbädden.
Olle och jag tvistade om vad hon skulle heta. Jag tyckte att hon skulle heta Karolina och Olle tyckte Susanne. De allra första dagarna har jag för mig att vi kallade henne Isabelle. Till sist blev det Sofia som vi båda kunde enas om. Namnet betyder "vishet" eller "den kloka" och härstammar från grekiskan. Föga anade vi att ett bättre och mer passande namn kunde vi aldrig ha valt för detta lilla underverk av intelligens och klarsynthet. Hon har alltid förstått saker och ting och haft ett seende för sammanhang som få av hennes jämnåriga haft.
"Sharp as a wip with the beauty of a swan and the softness of silk in her manour." Det är Sofia, min allra förstfödda dotter.
Nu har hon tagit sin kandidatexamen på Umeå konsthögskola. Förmodligen blir det även magisterexamen på samma ställe. Jag är så oerhört stolt över Sofia Anna Karolina Olofsdotter Karlström som bott långt ifrån oss i tre år och som vi har saknat så mycket. Hon har gjort ett examensarbete som är obeskrivligt. Examinationen var i måndags, på lördag är det vernissage. Vi hinner inte åka dit.
Jag är så stolt över alla hennes bedrifter. Jag är så sorgsen över att hon alltid fick vara storasyster, duktig och tålmodigt hänvisad till att vara vid sidan av när jag tog itu med hennes minst sagt pockande småsystrar. Jag kan aldrig vrida tillbaka klockan så därav sorgen. Men glad över hur fantastisk Sofia är, hur vad hon än gör så gör hon det otroligt bra.
Man brukar säga att barnen är det man gör dem till. Jag skulle vilja säga att våra barn har format sig själva på något vis, självklart kunde de inte undgå att de hade oss som föräldrar och kanske influeras av det, men till sist så har de valt vägar helt själva.
Sofia, min lilla svan, mitt fantastiska första barn, stort grattis med all min kärlek ur hela mitt hjärta!
FLYTTAR
9 år sedan
3 kommentarer:
Att vara första barnet innebär ofta att man får en starkare identitet (mer ansvar). Det är inte negativt, tvärtom.
Att ge människor förtroende (vilket inkluderar barnen) är mycket värdefullt och generöst. Det äldsta barnet brukar få mest av den varan.
Vad vänligt sagt av dig. Det känns trösterikt att veta. Jag är också äldsta barnet...
vänligen Anna
Jag kollade din blogg och det verkar som du inte skrivit på länge - hur kommer det sig? Who R u? Vänligen Anna
Skicka en kommentar