Havsöring och Bisfenol

Veckan tuffade på en takt som gjorde att min hjärna kortslöt sig några tillfällen. Jag kollade med ett av kommunalråden på tisdagkväll: Är du med på lunchen imorgon? varpå han svarade jakande. Dagen därpå när arbetslunchen skulle gå av stapeln susade jag stressat hem till hundarna mellan möten och glömde bort lunchen! Jag blandade också ihop vilken kväll som dotter Sofia skulle komma hem.

Nåväl, på torsdagen hade jag stämt träff med min syster. Vi skullle röja på Listudden, min mosters gamla kolonilott med tillhörande lilla stuga som hon hade sedan jag var fjorton. På den tiden var Skarpnäck ett flygfält. Jag var genomförkyld och fick vidriga hostattacker. Vi röjde så mycket vi hann medan solen sken för sedan kom regntunga moln och vi hann precis till våra bilar när de första dropparna föll. Då hade vi i alla fall jobbat i fem timmar. Det finns förstås massor kvar att göra. Min syster tycker att vi ska sälja och jag tycker att det känns svårt. Jag vet inte vad som kommer hända framöver och Listudden är en del av barndomen.

När jag kom hem så hade vi bestämt att vi skulle ha familjemiddag eftersom Sofia för en gångs skull är hemma. Olle lagade till den fina havsöringen han fångat några dagar innan. Han fick två! Den andra ligger i frysen för gravning. Alla döttrarna kom och Sara hade med sig sin nye pojkvän som är engelsman och trevlig som sådana oftast är.

Sara hade fått hårförlängningar av sin agentur så hon har nu väldigt långt blont hår. "Men - varför bekostar de dig det?" frågade jag eftersom det kostar mellan tio-femton tusen... "Det ska vara min nya image."sa Sara glatt. SÅ stor skillnad på imagen var det ju inte, typ en decimeter :-) Men vi fick lyssna på en studioinspelning av hennes låt "Gone" som jag grät så mycket av när hon spelade och sjöng den i Umeå stadskyrka på Förintelsedagen. Nu var jag för genomförkyld för att gråta, men det lät otroligt fint! Tänkte att det väl är märkligt att mina tre döttrar förverkligar allt det jag EGENTLIGEN velat göra av MITT liv. Arbeta med konst, designa kläder och sjunga och skapa musik.

Hur kunde det bli så?

Öringen var mycket god och det känns häftigt att äta mat som man skaffat själv...

Lib Dems i Storbritannien ska nu regera med Tories. Jag slogs av att det väl fanns en endaste kvinna bland ministrarna och inte var det Lib Dems ministerpost, tyvärr. Mycket trist att man inte kan finna kvinnliga kompetenta minsitrar i detta enormt befolkade land. Inte bara trist, det är skandalöst! Brittiska kvinnor borde reagera!

Har alltid haft en magkänsla vad gäller plaster som hettas upp i olika sammanhang - det borde rent logiskt resultera i att ämnen utlöses som inte vi borde på i oss...

Likadant när det gäller alla förpackningar som vi tar hem vår mat i. Alla dessa plaster med aluminium, konserver med innehåll som i vanliga fall missfärgar eller sakta fräter, det syns ju inte alls i konservburkarna. Det är klart att de behandlas! Idag är det alltså Bisfenol som är boven. Imorgon kommer något annat. I förra månaden var det köttklister...

Jag tror att den enda äkta kontrollen över våra matvaror som vi kan få är om vi alla producerar själva det vi ska ta in i våra kroppar. Nej, inte ens då kan vi kontrollera, eftersom vi inte rår över varken land, hav eller himmel. Ganska kört med andra ord.

Igår låg jag och försökte kurera min dunderförkylning. Mådde pyton. Idag känns det lite bättre och nu ska jag iväg och kampanja i Tyresö centrum. Det är ju valår!