onsdag 10 december 2008

Mina yngsta döttrar

Tänk så fort det gick - de gick mig på nerverna - och sedan flyttade de! Ja, det är sant. De fann en andrahandslägenhet i Kärrtorp. De har lämnat det mesta av sina prylar. Men det är så ovanligt tomt och tyst och jag måste hem till hundarna hela tiden och jag känner mig oförklarligt ledsen. Kommer de hem till jul, månne?

Tjugotre år med barn omkring oss. Nu ska vi hitta varandra igen - Olle och jag.

Alltihopa är ofattbart. Flyttfåglarna. Deras sommarläger är fullt av skräp och dun och äggskal. Men borta är de.

Inga kommentarer: