Leijonkungens uttåg ur djungeln

Så avgår då Leijonborg. Han har onekligen betytt mycket för partiet. De få gånger jag träffat honom har han inte precis ältat. Han var ganska fåordig. Utom när jag intervjuade honom för Tyresö Närradio för ett antal år sedan. Då ville han ha med sin pressekreterare i rummet och jag som var ny blev lite förvirrad och utbrast: "Men kan inte jag få vara ensam med dig?" Jag var en rookie inom politiken och hans partivän men han verkade tro att jag var en skjutjärnsjournalist som kanske inte ville honom så väl. Han gick med på det. Intervjun blev bra. Men jag har svårt för en del av dessa unga män som verkar omge vissa höga potentater i politiken. De är så fyllda av sig själva att de knappt hälsar och är förmodligen ängsligare för sina positioner än vad jag någonsin har varit. Så jag är glad att jag slapp ha hans pressekreterare närvarande...

Nå, vem kommer efter honom? Den som väntar får se. Här visar sig ett vägval för partiet som är mycket viktigt. Hoppas vår partiledare förstår det. Ja, det är klart att han gör!