Barmhärtighetsbåtar eller provokationskonvoj?

Lyssnade på Mattias Gardell en liten stund förra året i Almedalen. Han pratade då om Ships to Gaza, som han ju är initiativtagare till. Jag mäktade bara med en liten stund, som sagt, för sedan blev jag kräkfärdig. Det var faktiskt inte Gardells fel, det kom kommentarer från publiken som gjorde att jag inte kunde vara kvar och lyssna.

Nu har man gjort verklighet av hans vision. Jag blir förstummad när jag ser bilder från platsen och när jag läser nyheterna. Vad sjutton hände? Vad ska man tro på? Detta skulle vara en fredlig provokation med förnödenhetsleverans med i paketet. Man skulle försöka leverera mat och medicin och annat som saknas i området på grund av blockaden samtidigt som det skulle vara en politisk manifestation utan inslag av våld (trodde jag).

När man hör rapporteringarna därifrån och ser filmsnuttar vet man inte om det är militären som bordade som tog till våld i överkant genast eller om de på båtarna hoppade på soldaterna först. I vilket fall som helst har människor dödats. Allt är fruktansvärt. Jag undrar om världens reaktion är den som Mattias Gardell eftersträvade, förmodligen är det så. Då kan man säga att det var ett mästerligt manipulerat och planerat skådespel som folk fått sätta livet till för att det skulle kunna spelas upp. Ett kriterium för fanatism, i mina ögon, är när man finner att folk måste kunna offras för att man ska nå sitt mål.