Liberal Mångfald - och Livstycket igen

Denna helg dominerades av Liberal Mångfald. Väninna från LM Umeå sov över två nätter och i fredags satt vi uppe till efter 02.00. Olle gjorde middag, vi drack några glas vin och rökte upp två paket cigaretter! Det var fullmåne och vi satt ute på altanen och tittade ut på ett månskensbelyst Erstaviken. Och pratade mycket.

På lördagen åkte vi in till riksdagskansliet så att vi var där ungefär 11.30. Hela andrakammarsalen var bystfull :-), Liberala Kvinnor hade en heldag som jag dessvärre missade. Jag missade ju också min äldsta väninnas bröllop! Hon ändrade datum när jag hade hunnit boka upp denna helg, verkligen olyckligt. Deltagarna till förbundsstyrelsens möte började droppa in. Lunch var ordnad, allt perfekt på plats, det var bara för oss att äta och sedan börja. Det var bara tre frånvarande av styrelsen på tretton. Bra med tanke på att folk kommer från hela landet, tycker jag.

Vi betade av vår digra dagordning, timmarna gick fort och snart var klockan nästan avslutningstid. Jag tycker att man ska hålla tider men vi förlängde då eftersom alla skulle åka först senare, vilket var väldigt bra. Det känns som om saker börjar komma på plats. Det är viktigt att varje ordförande ute i disktrikten förstår sitt ansvar, förbundsstyrelsen ska stötta och hjälpa till, inte göra själva jobbet.

Det var en god stämning men vid några tillfällen blev det lite hårdare ton. Jag ser ju alla dessa individer som är med i förbundsstyrelsen och som brinner för detta. Jag tycker att det är berikande med olikheterna. Men alla förmår inte hantera det. Det sista jag vill ha en styrelse där det bara blir en massa konflikter. Det blir över min döda kropp som det sker... Jag har nu förstått att förbundsstyrelsen aldrig har arbetat på det sätt som nu är infört och att det uppskattas mycket. Jag blir väldigt glad av att få höra det!

Vi var mycket trötta efter denna dag så vi for hemåt och var hemma vid halvsex. Olle gjorde anka och innan dess gjorde jag pilgrimsmusslor i schalottenlök, vitlök och vitt vin. Mmmm, så gott! Sara och Olle hade varit ute och plockat svamp i fyra timmar så till ankan och riset serverades en gudomlig svampsås. Emilie och Sara var hemma och fick träffa min LM-väninna. Sara spelade piano och sjöng för henne och hon blev myckeet imponerad.

Sedan blev det som vanligt plötsligt fart på tjejerna. "Jo, men Emilie, följ med vetja! Det är ju avslutning på F12..." "Nej, jag ska ju bara hänga här ikväll..." "OK, Sassa, jag hänger med! Vilken buss ska vi ta?" Efter en halvtimmes febril aktivitet med plattång, smink, ombyte av kläder, parfymering, rusa runt oplanerat letandes efter mobiltelefon, lämnandes långa spår av kläder överallt, strumpor på golvet lånade av deras pappa, t-shirt i en fåtölj tillsammans med en BH (tack gode gud, inga trosor denna gång), halvdruckna tekoppar, godispapper, glas, grejor så fick jag köra dem till bussen. Vi jagade den till och med. Det var en jäkla tur för dem att jag inte druckit vin till maten för då hade de fått klara sig själva.

Jag kör inte ens om det bara är en lättöl jag druckit. Tycker att det är svårt att finna något som helst försvar för att köra påverkad. Samhället borde också ta mer i beaktande alla människor, speciellt äldre, som är ute i trafiken påverkade av mediciner, konstant tickande bomber, samt dementa som ingen tar bort bilen för. Ja, det är verkligen ett ingrepp på individens frihet att ta bort deras bil. Men så fort en människas vårdslösa handlingar inbegriper att fler än en själv kan komma till skada så finns det ingen pardon i mina ögon.

Så de hade tur, mina två yngsta fåglar. De är som kanadagäss som landar och ser vackra ut och äter och kacklar och verkligen finns påtagligt närvarande. Sedan lyfter de plötsligt och flyger iväg och kvar är tystnaden - och träck! I vårt fall då all röra de ställer till med, mina döttrar...

Sedan skulle jag putsa protokollet som sekreteraren på mötet skrivit. Jag hade förberett allt i min dator, till och med närvarolistan med alla namn ifyllt med närvarande respektive frånvarande etc. Jag hade hunnit till punkt sexton av tjugo punkter när jag lyckades komma åt någon knapp som sopade bort allt! Det fanns inte kvar någonstans! Har aldrig varit med om det förut. Inte ens mallen för dagordningen fanns kvar. Jag fick börja om från scratch med hjälp av min dagordning i pappersform och mina anteckningar som jag gjort under mötets gång, vilken jäkla tur! Rekonstruktionen gick fortare och smidigare än vad jag hade trott att den skulle göra. Det visar värdet av att göra sådant arbete genast, så att man har allt i minnet fortfarande. Mötessekreteraren får hjälpa mig att finna på om något har glömts...

På söndagen tog jag farväl av fina LM-väninnan vid centralstation och sedan åkte jag till Tensta och Livstycket igen. Denna gång skulle vi alla samlas för att lära oss gå catwalk. En trettio meter gång fick vi gå med den musik som ska spelas på dagen D. Då i liveform. Skitbra musik. Att föreställa sig hela denna sträcka kantad av människor som tittar på just dig och det du har på dig, uuuuaaaa, läskigt! Fantastiska personer håller i detta. En amerikanska med asiatiskt påbrå visade hur vi skulle gå. Sedan började alla gå sin "strutt". Alla var otroligt olika. Vi var en tredjedel över trettiofem och uppåt, resten var mycket unga eller högst uppåt trettio. Ingen kropp var den andra lik, en enda var pinnsmal och några ganska fylliga (mig inkluderat). En härlig, icke homogen och inte modevärldsrepresentativ grupp kvinnor.

Vi blev kvar till nästan fem. Det var söndagsmarknad i Tensta och väldigt mycket människor ute och det såldes allt. Jag hälsade på folkpartiets personer som var där tillsammans med andra partier i rad.

Väl på väg hem visade det sig att mina kanadagäss ville komma på söndagsmiddag så jag plockade upp dem vid Fridhemsplan då de kom med tunnelbanan från Solna. En helg som varit mycket givande var till ända.