Sista veckan av semestern

På måndagen åkte vi i två bilar till Tanto för att få plats med allt från tältet. Vi fick stå i kö i en timme för att komma in trots att man sagt att insläppet började 10.00. Inte min önskedröm om spendering av tid en fin sommardag sista veckan av semestern... Logistiken lämnade alltså övrigt att önska. Men till sist tog vi oss in med löfte om att vi bara skulle in och ut inom tio minuter. Hivade snabbt in möbler, backdrops, skyltar och mattor och sopade av golvet. Sedan åkte vi till kansliet där en tålmodig Mohammad ännu en gång hjälpte oss med att komma in till förrådet i källaren. Han har varit en ängel!

Kvarglömt i tältet fanns ett hopfällbart svart paraply samt ett glasögonfodral i skinn. Hör av er om ni känns vid dessa!

Vi tog en sväng till Listudden dit trädgårdsmöblerna skulle och kollade läget, åt och drack lite. Idylliskt. Sedan skildes vi åt.

På tisdagen började jag röja hemma, flyttade ut saker till boden. Alla planer på röjning av lillstuga, garage och vind är skrinlagda. Vädret har varit ostadigt och då kan man inte plocka ut hundratals saker med risk för att det börjar regna mitt i allt. Energin har heller inte varit på topp.

Onsdagen blev slappardag, skön vila på altanen, båttur till Torskholmen och så läste jag "A thousand splendid suns" av Khaled Hosseini, samme författare som skrivit "Kiterunner". Jag blev så upprörd av Afghanska kvinnors situation (som jag absolut känner till sedan förut) så jag funderade på att lägga ut hela det talibanska dekretet på bloggen. Det innehöll uppmaningar som: "Och männens skägg skall vara en knytnäves längd. Alla män ska bära turbaner! Om en kvinna bär nagellack kommer ett av hennes fingrar att huggas av! Det är förbjudet att dansa! Det är förbjudet för kvinnor att gå i skolan! Det är förbjudet för kvinnor att arbeta! Det är förbjudet att titta på TV! Kvinnor ska stanna inomhus! Om de måste gå ut skall de bära burka och eskorteras av en närstående man!" Alla påbud och förbud åtföljdes av: "Och om man bryter mot detta kommer man att bli piskad" respektive: "och straffet är döden" "stening" och så vidare.

Hur kan man ta en religion och förvränga dess själva essens så att man får en gud som är så hatisk mot själva livet? Mot "sina" skapelser? Det är så fruktansvärt hur kvinnor, MÄNNISKOR behandlas världen över. Politiska idologier och religioner har verkligen inte gjort det lätt att leva på många håll av vår jord. Slutligen är det ju alltid människor som skadar sina medmänniskor med hjälp av regler som man själva har skapat. Makt och styrning.

Torsdagen blev en härlig sommardag, har längtat så, äntligen få tina upp och värme och inte andra saker att ta itu med. Seved och Henrik kom ut och vi tog en underbar båttur med sjöjeepen till Norrholmen. Där satt vi på berget mot solgatan i havet och sippade lite vitt vin, småpratade och hade det gott. En ensam svan gav mig lite ont i bröstet, där har alltid funnits ett svanpar som brukar häcka och få ungar varje sommar. Nu simmade denna svan, som det såg ut, missmodigt omkring och sökte mat. Den vackra siluetten såg helt fel ut, så enslig och allena. Jag hoppas svanen hittar någon till nästa vår...

Sedan tillbaka till huset där vi grillade kalventrekote och Olle gjorde allehanda anrättningar och Peter som var gräsänkling kom och joinade och hjälpte till med tomat- och mozzarellasalladen. och Seved choppade skogschampinjoner för glatta livet. Det blev en fantastiskt god middag i goda vänners lag. Sommaren är aldrig sommar förrän jag kan tända stearinljus i kandelaber utomhus, för då är det just så stilla och varmt som sommaren ska vara för att jag ska bli riktigt lycklig. Det kunde jag alltså göra nu och följden blev - förstås - att jag kände mig mycket lycklig!

Efter mättnad och lycka följer förstås bastu! Så vi traskade ner till "min" älskade bastu, som naturligvis ägs av alla i samfälligheten, men där jag åtminstone fortfarande är bastumadam. Det vill säga: Jag ansvarar för nycklar och adresslistan. (Nu kom jag på att jag måste skaffa fler nycklar! Intresset är stort för denna unika bastu med sittt läge vid Erstaviken där man ser Nackamasterna glimma och ballongerna sväva över vår vackra huvudstad, samtidigt som ejderstråk med mängder av ungar simmar runt nästan vid våra fötter och tärnan dyker och slår) Vattnet var som sammet och till och med Olle vågade sig i, först tvekande och sedan liggandes kvar, flytandes på rygg, spejandes på månen och stjärnorna en lång stund.

Jag blev så oerhört trött! Henrik också. Vi gick hem iförväg medan de andra grabbarna fortsatte lite till. Istället för att spela Wii-tennis så lade vi oss på varsin soffa och somnade! Jag i lite sittliggande ställning vilket föranledde att jag snarkade! Henrik sa inte till, den busen. Trekvart senare kom de andra. Seved och Henrik åkte hem och Olle och Peter satt kvar för att samla kraft att rensa gäddan som fångats ute på Norrholmen. Denna kraft får hjälp att samlas om man tar en shot med Tequila Gold, har det sagts mig.

Jag stupade i säng. Sol, hav, god mat, umgänge med kära vänner. Allt som jag behöver för att må riktigt bra. Och bli härligt trött. Inte utslitet och ledsen trött. En dag att minnas i mörkaste vintern då snön ligger djup och det är mörkt och stjärnklart och gnistrande och brasan brinner.

Men det låter rätt härligt, det med... :-)