Att rida efter många, många års uppehåll...

Imorse vaknade jag redan vid fem-tiden trots att jag hade ställt klockan på tio över sju... Antagligen förväntan och spänning inför ridturen som skulle gå av stapeln senare på förmiddagen. Jag har inte ridit på femton år, livet kom emellan och först jag hann inte. Sedan knäckte jag ryggen och opererades och insåg att jag aldrig skulle kunna rida igen - trodde jag!

Gjorde mig iordning och åkte till kommunhuset där jag skulle träffa socialdemokraternas valda justerare för att tillsammans med henne justera protokollet från förra veckans socialnämnd. Vi hade stämt träff kl.08.00. Väl där kollade vi protokollet och gjorde det vi skulle.

Sedan tog jag vägen förbi Fredrik, kommunstyrelsens ordförande, för att lämna över två fat som jag ärvt från moster. Han och speciellt hans man är rojalister. Det ena med Silvia och kungen, en minnestallrik från deras bröllop, och den andra med riksvapnet. Därefter betade jag av en del mail och lite annat på tjänsterummet innan jag åkte iväg för att hämta upp min partivän som skulle med ut och rida.

Vi åkte och parkerade vid Nyfors där vattnet strömmade och forsade som aldrig förr, det var väldigt vackert. Solen sken och det var en riktigt fin vårdag. Vi promenerade bort till Rundemar gård där en enorm schäfer sprang och mötte oss som hette Garp. Där fanns också en liten hund vars namn jag glömt som skällde muntert. Jag fick låna ridbyxor av min vän och guide denna dag, den person som lockat med mig på denna, för mig, stora utmaning.

Vi gjorde klart hästarna meddelst ryktning och hovkratsning, jag ryktade men ryggskottet som kommit som på beställning i lördags blev värre så jag klarade inte att hålla hovarna, det fick min vän guiden göra. Sedan sadlade vi hästarna och ledde ut dem. Jag fick hjälp upp och sedan gick vi i led, min vän guiden först på Busan, jag sedan på hästen Trollet, 160 cm hög (det kändes högt, tro mig) och sist min partivän på Hälge. Efter ett tag fick jag frågan om vi skulle prova lite trav. Ja, det kunde vi göra. Jag försökte få in rytmen men kände mig ändå klumpig och skumpig. Men det var fantastiskt kul!

När vi travat några gånger kom frågan om vi skulle prova galopp. Ja, det kunde jag väl testa då, jag satt ju fortfarande kvar... Galopp har alltid varit min favoritritt, det är så häftigt att spränga fram på 500 kilo levande materia med naturen runt omkring, det är en otrolig upplevelse med kraften och sammanhanget människa/djur. Förvånansvärt nog så gick det bra också!

Hästarna var väldigt fina och lugna. En moped åkte förbi oss åt vårt håll och hästarna var ganska oberörda. Men sedan, en stund senare, kom mopedisten tillbaka i mötande riktning och Busan som gick först kastade sig åt sidan, varpå Trollet som jag satt på kastade sig bort i motsatt riktning varpå jag skrek till men fick stopp på honom inne vid sidan av vägen, inte så långt från de andra. Mopedisten stannade och slog av motorn och satt stilla tills vi kommit utom synhåll. Själv fick jag hjärtklappning eftersom jag inte varit säker på om jag skulle kunna stoppa Trollet efter så många år borta från hästryggen.

Det är trygga hästar och det gick ju bra. Sedan travade vi och galopperade vi flera gånger till och jag tyckte synd om Trollet när jag försökte vara smidig och försökte att inte skumpa på honom... Och det var så himla roligt! När vi kommit tillbaka till stallbacken tog vi av sadlarna och betslen och släppte ut hästarna i hagen. Jag hade väldigt svaga ben precis vid avsittningen. Sedan tog vi en fika i solen och pratade med kvinnan som driver gården med alla hästar, hundar, katter, kaniner och en get. Nästan ensam. Otroligt! Vilket äventyr. Jag hade jäkligt ont i ryggen men kände mig väldigt stolt att jag klarat av att inte ramla av.

Susade hem och duschade och åkte sedan till Haninge där samordningsförbundet skulle konstituera sig. I förordningen fanss en paragraf om konsensus som speciellt en ledamot inte kunde godta, det stred mot kommunallagen menade han. Vi enades om att det borde kollas inför fortsatt arbete. Vi bokade upp mötesdatum för resten av året som är den tid som är vår mandattid för denna styrelse.

Hann åka hem och kolla datorn, sedan tillbaka till kommunhuset för en del utskrifter och sedan till partilokalen där vi arbetade hårt med vårt valprogram.

Min rygg värker, jag har ömma punkter på inre delar av baken och jag är trött men jag känner mig nöjd och glad. Jag måste röja i garaget och få fram mina ridstövlar och ridhjälmen, det vore kul med fler ridäventyr. :-)