Hinner inte

Hinner inte, hinner inte! Det är så mycket nu så att jag inte hinner blogga en rad! Dagarna swischar förbi och det är möten, möten och möten. Vi har i alla fall lyckats sätta en lista för landstingsvalkrets ost och nomineringsmöte blir den 16 februari.

I fredags var vi på middag med en av föreningarna där Olle är ledamot och jag tog ostron till förrätt, glatt förkunnandes att: Jag blir alltid jättesjuk av ostron! Sedan åt jag med gusto. Resten av maten var lika utsökt. Vi hade fått champagne till fördrink och sedan var det ett glas vitt och ett glas rött (detta nämner jag för att illustrera att jag inte hade druckit mig till det som hände sedan). Jag tog heller ingen avec.

Nog mådde jag illa på natten och - så kräktes jag på morgonen, eeeeeuuuuu! "Varför är hon så korkad så hon äter de jäkla ostronen då, när hon VET att hon blir sjuk? undrar ju vem som helst som läser det här." Ja, hoppet är det sista som man överger. Jag har väl hoppats att det inte berodde på just ostron. Nu kommer jag inte äta dem mer. Någon måtta får det vara.

Det finns många saker som pågår som är svåra att påverka. Åsikter som jag inte trodde kunde finnas i vissa kretsar existerar. Många händelser som jag helt enkelt inte kan relatera till här för att det är för känsligt. Det är verkligen en frustrerande men också stimulerande tid just nu.

Under dessa senaste veckor har jag fått lära känna några nya människor som det var en glädje att få bekanta mig med. Valberedarna för landstingsvalet ost innefattade mycket trevliga personer från de andra kommunerna. Igår kväll var Olle och jag hos Seved och Henrik och åt en fantastisk middag med deras otroligt trevliga vänner, två andra par som var mycket intressanta, roliga och kunniga. Trots att jag gillar att var för mig själv så skulle livet vara så väldigt trist utan möten med nya människor, I love it!

Kommande vecka innefattar ånyo möten, möten och möten samt att jag ska hålla tal på förintelsedagen och en utbildning om folkpartiets integrationsprogram. Och start av vårt kommunala provval.

Bara solen skiner lite då och då så går allt lättare. "The hiiiiiills are aliiiiiiive, with the sound of muuuuuuuusic" :-)