Groda smakar bättre än orm!

En sista rapport från Hanoi där äldsta dottern Sofia varit på stipendium en månad. Här kommer en redogörelse för hur det är att äta orm - och lite annat! :-)

"Ormmiddagen ja! Hung är en kille som gått ut Konsthögskolan här för några år sedan och pratar hyfsad engelska. Han tog oss till denna lyxiga restaurang där man på bottenvåningen hade en hylla full med gigantiska spritflaskor – med reptiler i såklart, som konserverats av alkoholen. Lite äckligt, ja, men samtidigt ganska dekorativt.

När vi lagt vår beställning som kom två servitörer ut med en säck varifrån de fiskar upp vår fläckiga orm. Det var ju show, så de lät den slingra på golvet en stund. Snart tog de upp den och jobbade snabbt med kniven – de skar halsen av djuret och jag vände bort blicken mot svansen som vred sig något fruktansvärt. Huvudet blev kapat men kroppen, som blev tappad på blod i en flaska, slingrade som aldrig förr. Servitören skar ut inälvorna och lade i ett kärl, samt det lilla bönstora hjärtat som hamnade i botten på ett glas. Det pickade fortfarande när vodka hälldes på och när det sveptes av Radek, konstnären som är bosatt i Hanoi över året.

Hela sällskapet fick sedan shottar av ormblod och sprit som sveptes. De andra drack även shots gjorda på sprit och galla, men där går fan min gräns. Jag har av misstag smakat galla vid kräftskivor, jag tänkte då inte medvetet ha det på tungan.Ormrätterna avbytte sedan varandra, det hela inleddes med en geleaktig soppa som smakade svagt av fet buljong, men konsistensen var för vidrig för att jag skulle kunna äta den.

Nästa rätt bestod av skelettet som man malt ned tillsammans med friterade salta smulor, och som åts på hårt bröd. Som snacks fick vi friterat ormskinn, något som påminde om baconchips och var ganska gott. Allra godast var ändå de små friterade köttbullarna i blad, samt vårrullarna som smakade som vilka vårrullar som helst. Ormköttet som sådant var det segaste jag smakat, segare än bläckfisk, och hade inte mycket smak, det märktes i en rätt med små stekta köttbitar där det fjälliga skinnet gjort tydligt avtryck. Nästa rätt var en vattning soppa med grönsaker, lotusfrön och en liten bit segt ormkött (smaken var underlig och fadd).

Slutligen serverades en bönsoppa med ormfett, en pureéig sak som symboliserade att måltiden var över. Det var en ganska bisarr upplevelse, och jag måste säga att groda smakar tio gånger bättre. En annan bisarr grej är en dryckeslek som jag varit med om vid två tillfällen nu, när vi haft gemensam bjudlunch med lite personal på skolan.

Oftast är det flera rätter som serveras som man får plocka av med sina pinnar, det är väldigt gott. Kyckling är en given rätt och i regel så serveras även huvudet på uppläggningsfatet – som för att visa vad det är för något man får. Detta huvud brukar vår busiga chaufför lägga på en liten tallrik som han täcker med en skål, och så skakar han lite på detta porslinspaket. Därefter lyfts locket och den som näbben pekar på måste svepa sitt glas! Denna procedur upprepas tills alla fått minst en sup, har man otur riktas näbben mot samma person fler gånger (till vietnamesernas förtjusning). Så skål på dig!"