En underbar reseskildring från Vietnam

Dotter Sofia, 23 år, är i Vietnam på stipendium. Hon går i vanliga fall på Umeå konsthögskola och är i Hanoi för att lära sig det intrikata hantverket med lackmålning. Läs gärna denna underbara skildring från hennes vandring till Sa Pa!

Sa Pa Report
Hej Alla!
Förra helgen drog vi iväg till bergen och en stad som heter Sa Pa (sa betyder ”sand” och pa betyder ”stad”!). Vi anlände tidigt på morgonen till hotellet där vi fick lämna lite packning, därefter var det vandring som gällde. Dimman låg tät och jag anade ingenting när solen plötsligt kom fram och åskådliggjorde det vackraste, mest svindlande landskap jag någonsin sett! Vi befann oss i en dal där bergen, svepta i mjölkig dimma, reste sig flera kilometer ovanför oss. Risfälten som planterats i platåer på höjden skapade gröna och rödbruna trappor överallt. Luften var tunn och panoramat så hissnande att jag nästan tappade andan. Så där gick vi, i fyra timmar, med sommarvärme och svalkande brisar, tills vi nådde en liten by där vi skulle spendera natten. Utsikten var naturligtvis sanslös.

Låt mig berätta om Hmongkvinnorna! Med oss på vandringen fick vi en liten karavan av kvinnor i alla åldrar som tillhör Hmong-folket. De bar stora korgar på ryggen och var trevliga och glada, många av dem kan bättre engelska än vietnameserna i Hanoi. Deras första fråga var alltid var vi kom ifrån. ”Sweetland”, svarade vi. ”Aha, Sweden”, upprepade de. Nästa fråga var ”How old are you?” – och här spelade det ingen roll om man sa tjugotre, trettiotre eller fyrtiotvå, för kvinnornas standardsvar löd alltid: ”Oh, very young.”

En flicka som frågat mig om min ålder visade sig endast vara tjugo år själv, men hon tyckte att hon var gammal. Jag antar att detta vandrande folk känner sig äldre på grund av barnafödande och relativt hårda tillvaro. Men snäva resurser och tärande klimat till trots, de verkade vara väldigt glada och visade sig ha mycket humor. Vår förtjusande guide Mee pekade på en komocka och sa: ”Buffalo Chocolate, for dinner”. Hmong är Vietnams sjunde största minoritet och befinner sig geografiskt sett i bergsområdena mellan Vietnam och Kina (under en busstur såg vi Kina på andra sidan av en flod). Om jag uppfattade saken rätt så är det kvinnorna som försörjer familjen genom att gå på långa vandringar och sälja hantverk, de som kan engelska får ofta extraknäck som guide på utflykter till deras byar. Männen sitter tydligen mest hemma och dricker risvin.

Det är en fröjd för ögat att se Hmongkvinnor i grupp, ren färgterapi! Deras klassiska dräkter består av veckade handbroderade kjolar i alla möjliga färger och mörka indigoblå västar och jackor samt broderade bälten. Håret brukar de rulla upp under en svart turban, de yngre brukar låta sitt hänga fritt. Runt vaderna har de något som ser ut som svarta benvärmare i sammet som hålls uppe av färgglada broderade band, och på fötterna har de ofta plastsandaler eller gummistövlar. De älskar smycken och bär ofta familjesilver som gått i arv. Under vandringen nådde vi en magisk gräns när det var dags för lunch, för plötsligt började vår artiga kvinnokaravan att plocka fram diverse broderade väskor, bälten, plånböcker och kuddfodral som de ville sälja till oss. Det är nämligen så här de försörjer sig, de småpratar och hjälper oss över leriga bäckar under vandringen, och sedan vill de sälja. För oss är det mycket små summor pengar det rör sig om, och även om vi redan hade tillräckligt med packning så måste vi köpa någonting av de vänliga kvinnorna.

Det kallas ”Homestay” att bo som vi gjorde första natten, en änka tillhörande en annan minoritet drev en större enrummare med två loft med fem golvbäddar vardera. Turister sover där nästan varje natt. Dasset var enkelt och primitivt (ett hål i betongen med porlande vatten under), men det var väldigt rent – den fräschaste toaletten jag varit på i Vietnam faktiskt. Sällskapet bestod av tre fransmän och två danskor förutom oss fem från Umeå. Det bjöds på brakmiddag med ris, grönsaker, tofu, vårrullar, fläsk och kyckling. Sedan risvin med värdinnan.

Den natten bröt regnet ut, åskan ekade i dalen så att huset skakade, det var mäktigt!Till frukost åt jag pannkakor med bambuskott, socker och pressad lime. Vi hade bestämt oss för att följa med förtjusande Mee till hennes hemby ett slag, innan vi begav oss till hotellet igen. Denna vandring stavas l-e-r-a. Nattens regn hade luckrat upp marken ordentligt, stora vattenfall hade brutit ut i bergen. Efter en timmes slirande nådde vi, ganska utmattade, Mees lilla hus. Ett gäng smutsiga ungar samlades för att titta på oss, och när vi satt där på plaststolar på det lertrampade golvet så blev det extremt tydligt att vi och de lever väldigt olika liv.

Samma eftermiddag åkte vi en kort bussresa tillbaka till Sa Pa City och vårt hotell. Jag tog en tur på stadens marknad och köpte mig en ljuvlig handbroderad kjol (OddMolly – släng er i väggen). Marknaden hade en ansenlig köttavdelning, och bland de vanliga kadavren såg jag ett hundhuvud och några avhuggna tassar på en bricka. Spritavdelningen var också fin, vad sägs om en flaska maggots? På kvällen satt vi på en bar och spelade fia-med-knuff tillsammans med två tjattrande Hmongtjejer som var fullt iförda i sina traditionella dräkter och så små att de nådde mig strax ovanför armbågen.

Denna fantastiska vistelse avslutades med en liten tur till en annan stad med en berömd marknad. Det regnade lite, men vi hade ju fått solsken i övrigt. Jag åt sötade popcorn och kikade på ännu mer handbroderade souvenirer. Jag hade ledsnat lite på den eviga frasen ”Buy from me?” som alla försäljare – Hmong, Vietnames, Dao eller Flower Hmong – kläckte ur sig så fort man närmade sig ett stånd. När jag väntade på nattåget tillbaka till Hanoi åt jag den bästa pannkakan jag fått på hela resan – rikligt smörstekt och toppad med banan och choklad. Pannkakor får man helt enkelt inte nog av.

Nu är jag alltså tillbaka i Hanoi med tillhörande rutin, kroki på morgnarna och lackmåleri på eftermiddagarna. Man firar inte påsk i Vietnam, så jag lär inte gör det heller, men jag vill passa på att önska er en riktigt Trevlig Påsk!Kram/S