Företag och statliga stöd - bland annat

I min värld är det den fria marknaden som är det bästa sättet att nå tillväxt och sysselsättning. När producenter tar fram produkter som marknaden vill ha så kan man anställa fler och man kan investera i sitt företag. När producenter är dåliga på att läsa av vad marknaden vill ha så blir det tvärtom. Staten ska inte agera företagare. Det är fullkomligt obegripligt för mig att företagare nu går till regeringar för att be dem investera miljarder i deras egentillverkade svarta hål!

Jag hoppas att man står på sig i detta land. Låt inte skattemedel gå till att rätta till misstag som företagare gjort. Det skulle vara ett missbruk av stora mått. Skattemedel kan däremot gå till de människor som mister arbeten på grund av företagarnas dåliga avläsning av marknaden. Skattemedel kan gå till utbildnig, fortbildning eller omskolning och studiemedel och lån till dem, punkt!

Igår hade vi en diger lunta på socialutskottet. En person hade önskat företräde men avvek vid ankomst till Tyresö, så det var inte svårt att bifalla ett LVU.

Min partivän Maria var i DN angående förbifart Stockholm.

Hela dagen rann på med olika diskussioner och kvällen avslutades med alliansgruppsmöte som alltid veckan före kommunstyrelse. Vi diskuterade möjligheten till att en skola skulle kunna prova att producera egen mat. Vi pratade om rejäla satsningar på centrumskolorna. Vi pratade om ett brev från en medborgare som var mäkta förgrymmad över vad han uppfattade som dåligt bemötande från tjänstemän med mera. Och vi pratade om annat också. Berit är bortrest när vi har fullmäktige på torsdag.

Vår lilla fina backe upp förbi grinden där det aldrig under våra tjugofem år här varit genomfartstrafik är nu en autostrada. Det kommer att kännas märkligt med en vändplan på vårt jungfruliga berg, världens vackrast belägna vändplan, kan jag säga. Vi borde ta betalt för att folk ska få vända där! Dessutom har våra förtjusande grannar längre in verkat för genomfart till deras tomt efterom de vill kunna sälja nedre delen av en för övrigt i mina ögon totalt obebyggbar markbit. Detta betyder alltså att vi kommer ha bilar körande förbi vårt hus morgon, middag, kväll. Vi har haft en idyll där vi kund låta barnen springa utan oro i tjugofem år. Nu är det slut med det. Nya tider. Och det blir väl bra det med. Gäller bara att acklimatisera sig. Gav männen i grävmaskin, lastbil och de andra lite öl som tack för att de är väldigt hänsynsfulla. Aldrig träffat på ett grävargäng med sådan fin attityd. De flyttar sina fordon genast när man kommer, de hjälper till när det är lerigt och svårt att gå, nästan som forna tiders riddare som slängde ut slängkappan för att damerna skulle kunna gå torrskodda. Ett guldgäng! "JVAB Grundare av städer"! Och de har det jag tror allt detta beror på: En kvinnlig arbetsledare! Yes. Unikt, skulle jag tro.

Bara vi får lugn och ro i sommar är jag nöjd. Att väckas sju varje morgon är inte min melodi, åtminstone inte om jag inte behöver väckas då...