lördag 26 februari 2011

Lyckad konferens, besök till Falköping och utskottresa till Norge

Vecka 7 rullade på som vanligt med undantag för två saker som inte hör till det vardagliga: På onsdagen hade jag besök av en mycket trevlig ung man (femton år) som praktiserade på stadshuset men som ”lånades ut” till mig en stund på riksdagen. Hans morfar (eller var det farfar?) hade varit tredje vice talman för cirka två decennier sedan och företrädde då folkpartiet. Som vanligt när jag träffar unga personer som är intresserade av politik blev jag imponerad över den insikt och klokskap denne unge man besatt och jag känner att det bådar gott för framtiden. Vi hade några trevliga timmar där vi samtalade om allt möjligt.

På torsdagen kom så den stora dagen när vår konferens ”Frivilligt socialt arbete i fokus” skulle gå av stapeln. Denna har planerats av Ann Näfver i nästan ett års tid. Det blev en helt suverän dag som inleddes med formidable Rikard Wulff: Var man inte begeistrad av honom förut (vilket jag redan var) så blev man det! Han är så vänlig och generös med sitt fina, livserfarna ansikte och varma ögon, sin långa siluett och sin begåvning att fånga och charma publiken. Alla var lyckliga redan i start på grund av honom, han är helt suverän och vi tackar tusenfalt för att han och hans två musikerkollegor Göran Martling och Niklas Sundén kom och sjön och spelade ideellt för oss alla.

Därefter hade vi Erik O Wennerström från UD, Maria Palmer från Väntjänsten, Sylvia Ljungdahl från Tyresö kvinno och tjejjour, Christian Agdur som är chef på operativa avdelningen hos polisen, Jenny Ögren som är volontärsamordnare hos polisen, Björn Fries som är hedersdoktor på Malmö högskola, Nyamko Sabuni som är minister, Lars Svedberg från Ersta Sköndal, Alec Carlberg från Rainbow/Prima och slutligen Amelie Silfverstolpe från Volontärbyrån. Allt klaffade perfekt på grund av Anns strikta och ordningsamma organiserande, alla hade väldigt trevligt och fick stort utbyte av dagen. SVT var där och filmade också. En fantastisk prestation från Anns sida att samordna detta och sätta Tyresö på kartan. Vilken pangdag!

Vecka 8 har gått i resandets tecken. På tisdagen gick jag upp fem för att åka hemifrån sex för att hinna med tåget som gick sju och tio. Skulle få äran att hälsa på mina partivänner i Falköping, åka på företagsbesök och avsluta med att tala på deras årsmöte. Väl på centralen blev tiden uppskjuten en halvtimme och därefter ställdes avgången in helt. Tåget hade inte gått att värma upp på grund av elfel.
Alla uppmanades att gå till servicecentret för ombokning av sina biljetter. Alla stod i kö för att ta kölappar. Det gavs ingen information om att det fanns speciella köer för oss som skulle boka om där vi inte behövde kölappar. Inte ens i denna lilla sfär klara man av att organisera. Vad är problemet? Har man bara lyckats anställa människor utan ledarskapsförmåga i hela denna gigantiska organisation? Otroligt!

Fick en av de sista platsbiljetterna till tåget åtta och tio. Stoiskt stod folk och väntade medan den avgångstiden ändrades fyra gånger. Slutligen byttes även spåret där tåget skulle avgå ifrån. Tåget kom iväg fyrtiofem minuter senare än beräknat från spår tolv istället för spår tio.

Mina partivänner var givetvis stressade när de väntade på mig på sitt håll, det fanns en hel del logistik som skulle klaffa där olika människor skulle vara på plats på olika tider för att möta oss. Tågresan visade sig sedan fungera magnifikt trots femtio minuters försening, fina tågvärdar och tågförare!

Framme i Falköping mötte mina kära FP:are med bil och vi åkte direkt till företaget Autokaross i Floby. De startade sin verksamhet för nittio år sedan med tillverkning av träskor. Sedan började man bygga bilhytter och nu bygger man brandbilar. Vi fick följa hela tillverkningskedjan och det var synnerligen intressant. Dessa bilar väger sjutton-arton ton och kostar minst två-tre miljoner beroende på hur de är bestyckade. Väldigt trevligt gäng på företaget och det var så roligt att få komma så nära själva arbetet. Tack, Magnus Sahlén, för fin rundvisning!

Ola Johansson som är chef för Räddningsskolan i Skövde berättade om sin verksamhet som är mycket viktig för vårt land, nämligen att vi har välutbildad räddningspersonal. Något som jag som liberal inte kan acceptera är om det förekommer ojämlika villkor på marknaden på grund av att MSB anser sig ha monopol på att hålla liknande utbildningar. Om detta visar sig vara fallet så är det något som bör rättas till snarast!

Efter besöket på Autokaross dit även en journalist från Falköpings tidning kom och ställde lite frågor, så åkte vi till Löfwings galleri som ligger fantastiskt vackert ovanför Hornborgarsjön. Där fick vi en visning av de tavlor som snart öppnas utställning av som Göran Löfwing har målat, så oerhört vackra naturåtergivningar med olika djur i motiven, enormt slående tavlor. Hela Galleriet med de olika rummen som en gång varit bland annat lada och kostall var mycket fint renoverade och en känsla av frid lägrade sig över mig.

Vi fick störa konstnären mitt uppe i sitt arbete och han var en typisk entreprenör med intressanta idéer för att lyfta denna del av Sverige. Vi drack kaffe och åt semlor (det ju var fettisdag) medan brasan i kakelugnen sprakade! Sedan gick färden vidare tillbaka till Falköping genom denna väldigt vackra bygd. Årsmötet skulle börja arton och mitt tåg tillbaka till Stockholm skulle gå nitton och elva. Hade aldrig valt en sådan tajt tid om det inte varit för att jag skulle upp fyra nästa morgon för resa mot Kristiansand via Oslo.Det var trevligt att få berätta om riksdagens arbete och det var många intressanta frågeställningar som kom upp. Jag hade en fantastisk dag i Falköping med omnejd.

Sedan var det så dags för Kulturutskottets studieresa till Norge. Planet skulle gå halvåtta. Det var tvunget att bytas ut när vi redan alla satt inne i planet för att det var nedisat. Vi kom väl iväg en timme senare vilket gjorde att vi missade det anslutande planet till Kristiansand och nästa skulle inte gå förrän halv tre. Jag känner nu Gardemoen utan och innan efter att ha strandsatts där i över fyra timmar…
Dagen var ju planerad med olika aktiviteter men som tur var kom i alla fall en del av gruppen i tid då de kom via Köpenhamn.

Vi kom fram i tid till middagen. Den intogs i något som heter Kruthuset, en vacker byggnad nere i hamnen. Man lägger mycket pengar på ett otroligt ståtligt kulturhus nere vid vattnet med mycket spektakulär arkitektur där det ska finnas flera scener. Man satsar stora resurser på kulturutbud för barn och ungdomar genom dekret från Kulturdepartementet. Vi fick underbar torsk (jag äääälskar ju torsk) och vi fick lyssna på folkmusik framfört av ett par artister bosatta i Kristiansand.

En museiintendent bjöd spontant in alla som ville på visning mitt i natten, han undrade varför vi inte avsatt tid för att besöka HANS museum. Jag var utmattad och det var jag inte ensam om men det var några som trotsade tröttheten och följde med vilket visade sig vara en upplevelse av flera orsaker. Detta att gå runt på en privat visning på natten på ett museum är ju en lite märkvärdig känsla. Sedan var tydligen utställningen också speciell, med gammal norsk nationalromantisk konst blandade med modern samt en filmvisning som tydligen inte gick av för hackor. Under tiden slöt jag mina ögon och sov djupt.

Nästa dag var det planet tillbaka till Oslo som gällde. Denna gång var det bagaget som tog en väldans tid istället. Vi lassade av oss på hotellet och sedan åkte vi till Stortinget. Där togs vi emot av svenska ambassadören Ingrid Hjelt af Trolle. Sedan blev det möte med ett antal ledamöter i den norska motsvarigheten till Kulturutskottet. Vi fick lyssna på hur de arbetar samtidigt som vi åt lunch. Sedan fick vi gå upp till åhörarläktaren och se ner på Stortingets plenum. Allt var i rött och såg gammeldags ut. Talmannen reste på sig när en ledamot skulle tala. Hos oss är det vi som reser oss för talmannen…

Sedan åkte vi till Oslo Operahus. Oj, vad fantastiskt det är! Urtjusigt helt enkelt. Vi fick en visning av innanmätet och det var extremt intressant att höra hur hela planeringsstadiet gått till och hur själva förverkligandet samt de olika personer som varit med i allt så att det blev rätt från början. Här är scener som ska nyttjas av både sångare, dansare och musiker och alla har sina olika behov för att kunna prestera optimalt. En operascen är ju lite på skrå, alltså lutad upp mot publiken för att få bästa ljud och det är lätt att sätta sig in hur arbetsamt det är för dansare att jobba på ett lutande dansgolv.

Denna opera har allt det tekniska som man kan önska och innanför den scen som vi som besökare kan se finns ytterliga tre lika stora scener som ligger på båda sidor och bakom. Dessutom finns det scen under i ett dike som är sexton meter djupt. Det finns ett golv för danarna som är upphissat i taket när det ska sjungas. Det finns oändliga möjligheter att ändra scener. Den slutliga notan gick på 4,4 miljarder!

Det arbetar cirka sexhundra människor på Oslos opera så det är en stor arbetsplats.
Själva byggnaden gjordes med utgångsläge att bjuda in sin publik, så taket kan man vandra upp till på en lutande vandring uppåt och neråt på vardera sida. Det finns full insyn till allt arbete som görs i verkstäderna som tillhör operan. Massor av glas och trä. En skulptur som är förankrad ute i vattnet vid operan som flyter runt fritt där den sitter föreställer en isformation och kostade elva miljoner. Väldigt snygg, visserligen…

På kvällen fick vi komma till ambassadresidenset på middag. Underbar torsk igen med gudomlig potatispuré och krispiga sparrisar, jag var lycklig, för som sagt: Jag ääääälskar torsk!

Igår var vi på Voksenåsen, nära Holmenkollen. På allas läppar var ju förstås de olika sportprestationerna och vi hade lyckats ta två guld och ett brons, vi trodde att vi skulle kunna kolla lite av detta eftersom Holmenkollen ligger nästgårds. Voksenåsen skänktes av Norge till Sverige efter insatser under andra världskriget. Sedan 1960 är detta en mötesplats som ska öka förståelsen och samarbetet mellan våra länder. Det är en hotell- och konferensanläggning som ligger högt och vackert. Dessvärre var det tvärdimma så man såg knappt handen för sig. I vanliga fall kan man se miltals. Tji fick vi.

Sedan åkte vi till vårt nu hemtama Gardemoen för att vänta in planet till Arlanda. Våra tjänstemän har varit suveräna i att ordna denna resa och allt har klaffat perfekt när det gäller sådant som man kan råda över. De olika deltagarna från utskottet har också umgåtts och lärt känna varandra lite bättre över partigränserna.

Nu skiner solen i Tyresö och jag ska försöka bara vara ledig resten av helgen…

2 kommentarer:

Marias funderingar sa...

Tack själv Anna, för ditt engagemang och din nyfikenhet som du visade upp på våra beök här i Falköping.
Varmt välkommen tillbaka!!
Kram/Maria

Ocean Group sa...

Det finns en hel del information här som kommer att vara mycket användbar.
Konferens Göteborg