Folkoperan: Fausts förvandling

Oroligheterna i Egypten gör att det känns som en skarp kontrast att relatera till en opera för unga: Fausts förvandling på Folkoperan. Ger mig ändå på det.

Jag och min systers son traskade tillsammans från Heleneborgsgatan bort mot Folkoperan som ligger på Hornsgatan. Han är nio år och det är inte alls ofta som vi får talas vid bara vi två. Jag började med att fråga hur det gick i skolan. Vilka ämnen var roligast och så vidare.

Motorik är kul.

-Motorik är det nya namnet på gymnastik, sa Jacob opåkallat. Jag vet ju redan det men sa: Jasssååååå?
-Vad gör ni på motoriken då?
-Vi gör till exempel "Tandläkaren". Jag frågade hur det går till och fick en beskrivning och dessutom:
-Det är en av de populäraste lekarna just nu på motoriken, ja, och så Lillemorsleken förstås... Jag fick en besrkivning av hur den leken gick till också.

Jacob gillar motorik, teckning och matte för det är han duktig på. Vi promenerade på och Jacob berättade att han var intresserad av finska kriget och även att han börjat intressera sig för andra världkriget.
- Synd att inte morfar lever längre, sa jag. Han kunde ha berättat hur det var att vara barn i andra världskrigets London.
- Jag vet, svarade Jacob med sorg i rösten. - Men mamma har berättat en del om det morfar var med om, fortsatte han.

- Stockholm bombades av ryssarna, sa Jacob sedan och gjorde ett skutt. - Nej, sa jag klentroget, det kan väl inte stämma, det har jag aldrig hört förut.
- Jooo, det är sant! De bombade Eriksdalsbadet, det har jag läst. Ska vi slå vad?
- Ja, vi kan slå vad om femtio kronor, sa en tvärsäker moster. - Men du kanske inte har femtio kronor förresten? - Nej, skrattade Jacob, vi slår vad om äran!

Vi gick in i en affär så att Jacob kunde få välja lite godis och sedan kom vi fram till Folkoperan. Vi hade suveräna platser på rad tre. Nyamko dök upp med sina söner och vi hejade.

Det var rökigt inne i salongen och Jacob undrade om de hade en rökmaskin. Jag skojade och sa att det kanske var några som satt och rökte för att få fram effekten. - Då måste det vara tusen stycken minst, svarade Jacob.

Historien om Faust som säljer sin själ till djävulen i utbyte för en högsta önskan känner ju de flesta vuxna till. Men barn mellan 8 och tolv år behöver mer tydlighet än vad man bjuder på i denna föreställning. Jag tycker själv att det var svårt att hänga med. Dessutom har man en reklambild på en kille där halva ansiktet är lite finnigt och med musbrunt hår och där halva ansiktet är med fin klar hy och blont stajlat hår och barnen måtte ha undrat när den killen skulle dyka upp och förvandlas... Fredrik af Klint, Ulrika Mjörndal och Ulrika Skarby var mycket kompetenta.

Jag tänker att detta ändå är ett fint sätt att väcka barns intresse för opera. Jacob var helt klart nöjd och vill gärna gå fler gånger. Så föreställningen var inte avskräckande trots att han inte kunde berätta för mig vad den egentligen gick ut på. Det duger för mig, hans moster.

Väl tillbaka hos min syster med levererat syskonbarn så fick moster skämmas när Jacob triumferande visade i boken om andra världskriget om det märkliga som hände i feruari 1944, nämligen att delar av Stockholm bombades av ryssar. Inga dödsfall, några lindrigt skadade, diffusa besked om varför det hela egentligen skett. Intressant! Har lärt lärt mig mycket nytt idag, och detta av en nio-åring. Mer nytt än mången vuxen kan åstadkomma för mig även vid umgänge en längre tid...

Igår kväll var vi ett litet gäng som träffades på Stampen, en av våra vänner hade en släkting som skulle spela. Det var totalt bystfullt, inte det bästa jag vet, måste jag tillstå. Man kan inte digga, det går inte att röra sig alls. Och varmt och jävligt. Men det var en väldigt bra grupp som spelade Motown-covers. I källaren spelade en annan grupp Springsteen-covers. Det var trevligt men vi åkte hem vid elva. Då var det fortfarande folk som köade in, helt otroligt!