tisdag 13 juli 2010

Shrek 4

Döttrarna, två av tre, som är på semestervisit hos oss, blev rastlösa igår och ville att vi skulle gå på bio. Det blev Shrek 4 i 3D på Rigoletto. Underbart svalt, ett dyrt sätt att få svalka av sig. Filmen i sig var en liten moralkaka inpackad i spektakulärt roliga scener med alla figurer vi känner igen från föregående Shrek-filmer. Jag hävdar bestämt att jag och Olle är som Fiona och Shrek: Utgångsläget för ett kvarts sekel sedan var två underbart vackra unga personer som nu har förvandlats till lite träsktrollsaktiga men ganska mycket trevligare individer.

Det där med 3D var just för denna film lite överreklamerat.

Klarblå himmel. Åskregn på väg, vilket skulle behövas. Mina honungsrosor har dött. Så här torrt har det inte varit på många år. Grannarna vill att vi ska häcka i vårt eget lilla badparadis på Talludden vid Erstaviken. Kanske hänger med dem lite.

måndag 12 juli 2010

...och Spanien vann fotbollen!

Måste ju kommentera att Spanien vann fotbollen! Jag satt med goda vänner och min man och höll på Holland medan alla andra i rummet höll på Spanien. Holländarna spelade ruffigt och den nederländska karatesparken i bröstkorgen på en motspelare var totalt oförlåtlig. Till sist i förlängningens slutskede fick de ändå in ett mål, de små spanjorerna (de såg små ut om man jämförde dem med holländarna). Det var ju faktiskt kul att Spanien vann, jag är inte den som är den! Annars var det en rätt så seg match, det tror jag att de flesta tyckte.

Någon frågade: Vad ska man göra nu då? När fotbolls-VM är slut?
Tja, varför inte njuta av sommaren?

Händelserikt i Almedalen

Detta år i Almedalen var det första på de fyra år jag varit där som min man Olle var med. För honom var det tydligen en rolig och lärorik upplevelse, både för att förstå vad Almedalen egentligen är och även för att han såg mig "in action", i arbete, för första gången på nära håll. Han kallar mig för ett socialt geni vilket säkerligen är en överdrift men icke dess då mindre en stor komplimang från den man jag levat och skavt med i tjugosex år.

Vi träffade många av mina partivänner och många från olika lobbygrupper och många från andra partier. Vi umgicks varje dag och varje kväll med olika konstellationer av människor. Jag gick på några seminarier varje dag, ingen extrem frekvens detta år, mycket därför att Olle var med. Vi avslutade veckan och vistelsen med en underbar dag i Ekeviken på Fårö där jag verkligen kände att jag varvade ner och bara var. Sanden, havet, solen, inga tider att passa, min älskade med mig. En ljuvlig dag. På lördagen skulle vi ta båten hem på kvällen och under dagen for vi ner till vänner som bor vid Holmhällar. Det blev en trevlig dag också.

Under tiden vi var i Almedalen hände många saker men det som stod ut mest var först de rykten som kom om Maud Olofssons avgång som raskt dementerades via ett "Bullshit" från en av Mauds talesmän (ganska avfärdande får man ju konstatera). Sedan kom Littorins sorgliga avgång/avsked som grep de flesta av oss och fick åtminstone mig att inte för första gången fundera lite extra på vad jag egentligen håller på med och "varför utsätter man sig för detta frivilligt?". Sedan spelade Gudrun ut sina sedlar med medietäckande genialisk bravur. Samtidigt tycker jag att det var otroligt smaklöst. Alla händelser förtog liksom de olika partiernas speciella dagar så att frågan för mig blir: Vem/vilka/vilka partier vann på dessa olika händelser sammantaget? Gick det kanske på ett ut?

Just nu så vilar vi, de flesta av oss, inför den stundande valkampanjen. Men sedan kommer allt igång. För mig ter sig hösten ömsom som ett skimrande löfte, ömsom som en vit fläck på kartan. Jag vet inte var jag hamnar. Jag vet inte någonting. Detta är vad många av oss lever med, vi som inte har hunnit bli luttrade och säkra yrkespolitiker som har politiken som enda tänkbara jobb.

Det känns både spännande och läskigt. Ska försöka häcka så mycket som möjligt på min altan, med så få klädespersedlar som möjligt på kroppen och så lite inbokat som möjligt. Ut på havet vill jag också när tillfälle ges. Håll ut, sol, I need you!

måndag 5 juli 2010

Framme i Almedalen

Igår tog vi färjan 17.50 från Nynäshamn, Olle och jag. Resan var lugn, träffade redaktionsfolk från tidningen NU, annars inga andra folkpartister. Väl framme vid vårt boende som är en sjuttiotals mexitegelshus som är nystajlat så fanns ingen där så vi fick ta en tur in till Visby och hämta nyckel. Vi vandrade ner genom staden och träffade många som jag känner och till sist hamnade vi vid Stortorget och på Rosengården där många tjänstemän från kansliet samlats för att äta en bit mat. Seved var där och det var kul att träffas.

Vi var ensamma i huset denna första natt vilket var skönt. Ett lugnt villaområde. Vår första semester ihop på mycket länge. Nu ska vi bunkra upp lite frukostmat och sedan ut i vimlet.

söndag 4 juli 2010

Nu börjar semestern!

Veckan slutade med utskott. På kvällen kom ett gäng underbara människor på middag. Jag hade hissat Folkpartiets flagga till deras ära. Hade tänkt ta ner den sedan, men vid diskussion med goda vänner som också är grannar så tyckte vi att den borde hänga kvar tills valet är över. Fick dock dubier när äldsta dottern Sofia sa att hon får obehagskänslor av den, vad det nu står för...(Nyss sa hon att det känns lite som en sekt. OK. Det ÄR lite så. Man tror verkligen på sin ideologi och att den är bra för alla)

Vi hade en härlig kväll, första riktiga sommarkvällen för min del. Resten av familj och vänner häckade ju på altanen under midsommarhelgen när jag var i Savigny. Jag tycker att det är så fantastiskt att umgås med begåvade och insatta människor och det är så roligt vilka diskussioner det blir. Olle hade gravat egen infångade havsöring som blev mycket god. Vi åt hans anka och sedan lite olika märkliga ostar från Arnos Livs delikatessavdelning. Jag mådde så bra och fick slappna av och känna på att få vara ledig, äntligen!

Igår klippte jag mer midjehögt gräs för att stvja fästingarna. Trimmern Olle införskaffat är urhäftig, jag känner mig riktigt macho när jag drar igång den, det är ett jäkla drag och inga sladdar som jag trasslar in mig i.

På kvällen var vi hos vår vän och granne som efter alla år ska flytta längre ut på halvön. Han lämnar sitt egenhändigt byggda fina hus där hans barn vuxit upp. Han och hans fru och vi har umgåtts så mycket, vi är så nära vänner och det skär i hjärtat att de nu är skilda sedan flera år och vår vän inte ska bo kvar. En era går ur tiden. Många gemensamma minnen har vi. Det här området var fantastiskt. Vi flyttade ut 1984 när bara vi var permanentboende och resten omkring oss hade sina hus som sommarställen. De frågade oss alltid ängsligt de första åren hur vintern hade gått. Vi levde i mörkret härute och de kunde inte förstå hur det kunde fungera. Med tiden märkte man en viss avund i deras röster. Vi bodde ju året om i deras semesterparadis. Jag förstår dem.

Jag har följt Erstavikens alla kynnen i tjugosex år. Det är som att följa sin älskades ansiktes alla humörsvängningar från morgon till kväll. Att läsa färgen på vattnet, vågornas olika riktningar, skiftningarna på vattnet från spegelblankt till vattrat siden eller enorma vita gäss, färgen på himlen, dofta till mig förebådande regn, se solen gå upp och ner, diset, dimmorna. Till och med ett magnifikt norrsken en gång! Att följa när isen lägger sig och när den går upp. Jag har legat på mitt berg och sett Perseidernas meteorregn många gånger, magiska ögonblick. Att leva nära vatten känns som ett absolut måste. Men samtidigt är det kanske dags att gå vidare. Hur det skulle gå till och vart den vägen bär vet jag inte. Kanske bara ett litet frö som börjat gro som eventuellt aldrig få fäste.

Hur ska jag kunna leva utan mitt Erstaviken?

Ska nu packa för Almedalen. I år tar jag med mig min dator vilket jag inte har haft förut. Ska twittra, facbooka och blogga, i den mån tiden tillåter. Nu börjar semestern!

torsdag 1 juli 2010

Sveriges första privata bilprovning i Tyresö - och choklad!

Idag invigs Sveriges första privata bilprovning i Tyresö. Det tycker jag är väldigt kul och bra.

I förrgår var jag på Rum för Hälsa på Tyresö slott och utnyttjade det presentkort jag fått. Lade till lite och fick en chokladinpackning. Det var himmelskt! Först får man en chokladscrub över hela kroppen. Sedan får man duscha av sig och sedan blir man insmord med chokladcreme. Efter det så blir man inlindad i plast och inrullad i ett värmande täcke. Därefter fick jag en ansiktsbehandling med massor med olika moment som avslutades med att jag fick ligga i detta och bara dåsa. Det kan verkligen rekommenderas!

Imorgon har vi utskott hela förmiddagen. På kvällen blir det middag för åtta. Håller tummarna för en fin fredagskväll utan regn.