The rehabilitated neo-Nazi Sweden Democrats

Under tiden som USA har stora problem med sin ekonomi och att komma till någon slags konsensus i hur dessa problem ska lösas så händer det fruktansvärda saker i Norge. Sverigedemokraterna, som naturligtvis tog för givet att händelserna var initierade av krafter som skulle ge dem vatten på sin kvarn, tystnade snabbt och antog en ”korrekt” och populistisk fördömande attityd.

Det är mycket intressant att läsa hur en tidning som Financial Times beskriver den radikala anti-muslimska trenden som sprider sig över Europa i sitt måndagsnummer (25 juli 2011) Våra Sverigedemokrater benämns utan hymlande som ”the rehabilitated neo-Nazi Sweden Democrats”. (de förment salongsfähiga nynazisterna Sverigedemokraterna)

Svenska tidningar skriver inte så om Sverigedemokraterna. Det finns en slags beröringsskräck med sanningen som jag tycker är mycket olycklig och som givetvis spelar SD rakt i händerna. De har inte bara putsat och tvättat sig själva utåt sett, de får dessutom hjälp av media. Svensk journalistik har ett ansvar som man inte vill kännas vid. Det är som om själva scenariot är så kittlande och säljande att man gärna är med och regisserar svensk politik och hur samhället speglas. Vi i politiken får väl skylla oss själva, känns det som. ”De är trots allt folkvalda”.

För några år sedan gav Expo ut en bok som heter ”Sverigedemokraterna har fel – igen” där jag fick med en text. Den skrevs visserligen i all hast och därför kan det finnas meningar som skulle kunna ha skrivits ännu bättre. Men den hänvisade till Sverigedemokraternas partiprogram som fanns utlagt på deras hemsida för vem som helst att läsa. Deras texter som jag hänvisade till finns inte kvar längre. Det är förstås del av deras strategi att putsa och tvätta sig utåt, kort sagt vara ulvar i fårakläder. Deras ”rehabilitering” är bara en del av en propagandaapparat som de mobiliserar så opportunistiskt för att vinna mer mark inför nästa val. Här nedan lägger jag med texten ur boken. Jag var mycket uppbragt när jag skrev eftersom deras texter gjorde mig fruktansvärt indignerad.

”Låt alla folk vara herrar i sitt eget hus” (Den nationalistiska principen) Sommaren 2009 av Anna SteeleKarlström
Sverigedemokraterna vill ha ett befolkningsmässigt homogent samhälle. I det folkhem de önskar sig anser de att trygghet, harmoni och solidaritet i samhället förutsätter befolkningens kulturella och etniska likhet. Problemet i dessa åsikter är att Sveriges folkhem och välfärdsstat byggts av det faktum att människor från andra länder varit villiga att bryta upp sina bopålar och flytta hit för att arbeta hårt i Sverige. Sveriges utveckling hade helt enkelt inte sett ut som den gör idag om det inte hade funnits modiga, arbetsamma och innovativa människor som hade velat flytta hit. Historiskt sett så finns det inte ett enda land som idag är en demokrati som har haft sina gränser stängda. Historiskt sett så bör varje ”svensk” titta på sin egen historia för att inse att endast samerna är något som man kan kalla ursprungssvenskar om man nu måste använda det begreppet.

Det är en utopi och ett bakåtsträvande, en förvrängd och skev bild av verkligheten att anse att alla folk ska vara herrar i sina egna hus när vi lever i en globaliserad värld där alla folk är beroende av varandra när det gäller miljö, energi, arbetskraft, brottsbekämpning, utveckling och innovation, demokratiarbete och jämställdhet samt fredsarbete och bistånd.
För att beskriva närmare hur världen skulle se ut om Sverigedemokraterna fick beslutanderätt så vill de inte att Sverige ska vara med i EU vilket skulle göra att Sverige förlorar sin möjlighet att påverka i en medlemssfär som består av tjugosju länder. De vill ha en homogen sammansättning av befolkningen och anser att det tar generationer innan man helt uppgår i en nation. Enligt Sverigedemokraterna påtvingas Sverige kulturella möten och det är en kränkning av ”den nationalistiska principen”. Att svenskar rest ut i världen mer än många andra länders befolkning innebär inte en kränkning på andra länders nationalistiska principer, nej, det är bara Sverige som ”kränks”. Detta är en provinsiell och inskränkt hållning. I Sverigedemokraternas värld får inte marknadskrafterna styra eftersom nationalstaten då inte kan garantera landets kultur och identitet. Politiken ska i samverkan med det civila samhället och privata sektorn skydda den egna kulturen och därigenom överlevnaden av ”det egna folket”.

Den värld som målas upp av Sverigedemokraterna är en sorgligt begränsad och odemokratisk värld, ett Sverige som inte skulle överleva en sekund i nutiden. ”

Nu har vi en ung man i Norge som drivits till fullständiga vansinnesdåd i ögonen på varje normal människa. Men han har gjort det med total mental närvaro och iskyla. Frågan är för mig inte hur samhället har kunnat missa honom. Frågan är hur en förälder kan missa dessa tendenser hos sitt barn. Den frågan är det ingen som ställer. Det är förstås för stigmatiserande och skuldbeläggande att man som förälder har ett ansvar för vilka åsikter de bär på.

Det går inte att bestämma över vad ens barn bär på för ideologier. Men även om de är myndiga och inte ens bor hemma längre så tycker i alla fall jag att man ska diskutera politik, strömningar i samhället och varför det ser ut som det gör även med sina vuxna barn. Jag har verkligen inte daglig kontakt med mina utflugna döttrar. Men det känns som att de har en ifrågasättande bas att stå på. Deras engagemang består av att brinna för de olika konstnärskap de utövar. Dessa konstnärskap torde inte skada någon fysiskt. Den här oförargliga mamman till gärningsmannen, hade hon verkligen ingen, INGEN aning om vad som rörde sig i hennes sons huvud? Kan hon rentav ha spätt på hans tankar? Ja, det jag berör nu är tabu. Allt är ju samhällets fel, har jag fått höra så länge jag kan minnas.

Jag sörjer att man förlorat en generation av framtida engagerade politiker i Norge, jag sörjer med deras föräldrar och anhöriga. Jag hoppas för allt i världen att vi inte ska bli rädda och stänga in oss, dessa krafter som gärningsmannen står för ska inte få segra! Ett fortsatt öppet samhälle, för demokrati.

Amy Winehouse är död, bara tjugosju år gammal. Hon hade en helt enastående röst, verkligen en förlust i musikvärlden.

Har efter snart tre decenniers boende i Tyresö äntligen tagit mig till Utö på en dagsutflykt. Båtarna går dagligen från Trintorpsbryggan och jag åkte med Henrik och hans son samt Tyresös kommunstyrelseordförande med make. Det blev en trevlig dag med god mat och småprat och inget regn. Vilken skärgård vi har!

I förra veckan var jag med om något som jag tyckte var lite chockartat: Jag hade stannat för att handla något på Öringeboden. När jag kom ut hade en bil parkerat rätt så tight intill min bil och bilens förare skulle strax ge sig av. Jag gick runt till passagerarsidan så länge och slängde in min väska där – samt även bilnycklarna! När jag började gå runt bilen för att sätta mig i förarsätet eftersom bredvidvarande bil gav sig av så – låstes bilen. SHIT! Det var verkligen inte kul.

Mobiler och allt låg inuti bilen och tittade retfullt på mig. Jag gick tillbaka in till Öringeboden och fick hjälp av en mycket trevlig ung man som hjälpte mig så att jag fick låna telefon och även att söka nummer. Min hjärna gick nämligen in i ett vegetativt tillstånd, nummer jag slagit i åratal var nästan bortblåsta, jag ringde fel flera gånger. Patetiskt! Till sist fick jag tag på Olle som var enormt snäll och lugn, han tog sig från arbetet hem till sig där han hade ett par extra bilnycklar (vilken tur att vi hade en sådan framförhållning) och körde med dessa till mig där jag stod vid min bil med nycklarna glittrande genom rutan. Fy! Ingen har sagt att om man låst upp på passagerarsidan och stänger igen så låser sig bilen. När man låser upp på förarsidan förblir bilen upplåst. Aldrig mer att jag slänger in bilnycklarna i bilen, förstår inte vad som flög i mig!

Köpte ett par skor på rea i Tyresö centrum när jag ändå var där igår, skulle träffa en man och en kvinna som jag ska viga om några veckor. Provexemplaret av skon passade som handsken, storlek 38. Jag tar dem! sa jag till expediten. Hon hämtade den andra tillhörande skon och lade dem båda i en skokartong. Jag betalade och lämnade butiken. Väl hemma tog jag förväntansfullt fram mina fynd, bara för att upptäcka att den ena skon hade storlek 41!

Inlåsta nycklar och fel storlek på skorna. Det ter sig verkligen futtigt i skuggan av det hemska som hänt i vårt grannland. Men som de flesta vet, så går livet vidare. På något vis verkar det gå mer vidare i Sverige än i många andra länder, av någon outgrundlig anledning. Varför gnäller vi så mycket här?