Falun och Köpenhamn - musik på olika sätt.

Vitryssland har problem med att betala sina elskulder. Den 19 juni ska återbetalning ske. Om det inte händer kommer det att bli ett större tryck på Lukashenkos styre. Frågan är vad konsekvenserna för landets invånare blir. Kommer medborgarna i högre utsträckning visa sitt missnöje och kommer Lukashenko i så fall att bli ännu mer uppbunden mot Ryssland?

På P1 igår kommenterade en brittisk kriminolog och före detta brottsutredare den svenska uppklarningsstatistiken för inbrott som ju är på blott fyra procent. Han skrattade misstroget i radioutsändningen och sa att det var en helt oacceptabel siffra (i Storbritannien är siffran drygt 16 procent) och att en polischefs jobb skulle hänga mycket löst om man uppvisade sådana siffror i hans land. I programmet jämförde man hur arbetet utförs i England och Sverige och det kändes som att vi har en poliskår med ett arbetssätt som är synnerligen oprofessionellt. Det ÄR helt enkelt inte acceptabelt.

Förra helgen var jag i Falun för att bevista ESTA-konferensen. Det är en kongress som sker i olika länder med stråkpedagoger och stråkmusiker från hela Europa. I år hade turen kommit till Sverige som värdland. Jag skulle få äran att sitta med i det för konferensen avslutande panelsamtalet, som företrädare för alliansen i Kulturutskottet. Med var också en socialdemokrat från samma utskott. I panelen fanns kunniga personer från olika sfärer inom musik och vårt samtal skulle handla om kulturskolans framtid i Sverige. Det blev ett mycket trevligt utbyte mellan panelen och publiken. Trots att det finns en stor oro för hur verkligheten har utvecklats och ser ut just nu så avslutades det hela med hoppingivande tankar inför framtiden. En öppen kommunikation med oss politiker uppskattades och förväntades hädanefter.

På partigruppen på tisdagen ställde jag frågan om hur vi ska ställa oss från partiets sida inför Tysklands avveckling av sin kärnkraft. Det blev en diskussion som kommer att fortsätta. På onsdagen höll jag ett anförande om kulturarvet i debatten om samma ämne.

På kvällen var vi på Carlhälls gård på Långholmen och hade avslutande vårfest för riksdagsgruppen och personal. Det var suveränt god mat och trevligt. Eftersom jag skulle upp sex nästa morgon för att jag skulle vara på talmannens referensgrupp om jämställdhet redan klockan åtta på riksdagen så gick jag hem bland de första.

Efter mötet med talmansgruppen så hade vi Öppen utfrågning om barns rätt till kultur i 1:a kammarssalen. Det var intressant med olika företrädare med olika infallsvinklar och blev bra frågor. Fredrik Malm och jag hade ansvar för frågestunden med ministrarna samma dag klockan två. Jag ställde en fråga om våldsutsatta kvinnor till Nyamko eftersom det är ett lagförändringsförslag på gång. Sedan hade Pridegruppen möte och vi planerade allt som har med Prideveckan att göra, utsmyckning av lastbilen, budskap på banderoller, parken, seminarier med mera. Jag lämnade gruppen innan vi var klara eftersom jag skulle till min väninnas dotters studentfest.

Nästa dag åkte jag med Henrik till Köpenhamn. Jag skulle få se Turandot på den fina operan där. Vädret var fantastiskt, vi hann med stadens finaste sushiställe, flanerande på Ströget, smörrebrödsinmundigande, operan och Glyptoteket. Tryckte i mig olika smörrebröd vid sen lunch och dessutom några snapsar som var lokalens eget kryddade.

Operahuset är mycket spektakulärt och personligen tycker jag att det är snyggare än Oslooperan. Man kan åka dit med skyttelfärjor från andra sidan vattnet som tar cirka tre minuter. Föreställningen var underbar.
När det gäller finansiering av viktiga kulturella byggnader så har Maersk byggt operahuset. Carlsberg håller tydligen igång Glyptoteket som har en otroligt fin samling skulpturer. (Just nu pågår också en utställning om Kleopatra.) Vad är det med oss här i Sverige? Det borde vara OK att privata näringslivet stöder kulturen på olika sätt. Och nog borde det kunna vara avdragsgillt i någon mån? Precis som stöd till ideella sektorn… Det lär vara mer vanligt i framtiden i takt med att det blir mindre resurser i den offentliga sektorn.

Imorgon kommer Sofialej på väg från Göteborg upp till Umeå. Jag vet inte hur länge hon stannar men det är alltid lika underbart att få ha henne hemma en stund. Emilie kom hem från sin Italienresa glad och extremt solbränd. Sara har hjälpt mig med att ta hand om hundarna hela tiden när jag reser och hon rensar dessutom massor i stenpartiet och rabatten framför huset som varit helt igengrott. Mina små, små flickor är nu vackra, kompetenta vuxna kvinnor som jag känner stor ödmjukhet inför. Jag är sååååå stolt!