Jag älskar mitt parti

...det vill jag verkligen poängtera. Men efter tio år som aktiv i Folkpartiet så är det som i en längre relation: Vart är vi på väg, vad är det vi vill ha av framtiden? Passar vi överhuvudtaget ihop?

Jag ska göra allt jag kan för att denna relation ska hålla och för att full tillfredställelse ska erhållas från alla parter.

Jag älskar mitt parti.

Gäddqueneller

Olle var ute och fiskade i lördags medan jag åkte och förrättade en vigsel. Han fick en gädda. Han tappade en. På söndag skulle våra två yngsta döttrar komma, Sara med James och så Emilie. Olle hade planerat att göra gäddqueneller, något som är en delikatess och som jag själv gjort för tjugo år sedan. Det blev otroligt gott. Vi satt och njöt och småpratade. Sedan hade jag köpt färska fikon som vi åt med HäegenDaz glass. Sara hade med sig tre demolåtar som hon spelat in för att visa prov på sin röst. Det lät superbra. Jag bad Olle bränna av sångerna så att jag kan lyssna i bilen.

Socialjouren kom ut precis när tjejerna skulle åka hem och vi var på väg till bastun, de behövde ett ordförandebeslut.

Vi bastade och satt och tittade på ett stormigt Erstaviken när vi gick ut för att svalka oss. Inte badade vi, inte! Alldeles för kallt för både Olle och mig.

Liberaldemokraterna i Sveriges eventuella bildande kommer att ta tid. Frågan är hur spelplanen ser ut efter de kommande fyra åren. Etableringar av ny partier och deras genomslagskraft är inte helt enkla processer. Jag är nyfiken på hur dynamiken i dagens svenska partisystem kommer att förändras i framtiden och om det blir ännu mer blockbildning på bekostnad av småpartierna eller om det poppar upp flera nya partier...

Jag är trött, kanske eftervalstrött. Funderar till och med på en sista minuten resa för att jag känner mig så sliten. Vi får se hur det blir med allt.

Liberaldemokraterna

Liberati ska läggas ner och arbetet för den sanna liberalismen läggas om.
Ett förslag som finns på agendan är att man kanske bildar ett nytt parti: Liberaldemokraterna. Det tycker jag låter väldigt spännande.

Folkpartiet är inte liberalt

Ja, nu talar jag ur skägget. Det är ingen idé att försöka dölja vad jag tycker längre. Det är med sorg och besvikelse som jag följt vårt parti denna gångna mandatperiod. Det partiet står för utåt är inte den sanna liberalismen. Det är ett nederlag för oss alla som kämpar för liberalismen och som tror på den ideologin så starkt, för vi är många. Leva och låta leva är det credo som vi bland annat står för. Men nu har vi misslyckats och jag är mycket nedstämd inför framtiden.

Ola Karlman och Anton Landehag, presidiet i Ungdom mot rasism, skriver idag i SvD om att det är arbetet mot rasism som måste stärkas, snarare än att man hela tiden ska konstatera att integrationspolitiken har misslyckats. Arbeta med alla människor i samhället på samma sätt, oavsett var de kommer ifrån. Utgångsläget måste vara att alla ska ha en utkomst och möjlighet till ett värdigt liv i detta land. Vi har inte en inkluderande inställning, snarare gör vi skillnaderna än mer tydliga. Det är inte acceptabelt.

Valet har varit extra rörigt denna gång, känns det som. Säckar med röstsedlar hittas på obskyra ställen på var och varannan ort i Sverige, det rättssäkra valet verkar ha varit en chimär. Har det alltid varit så här eller är det plötsligt mer fokuserat på att varje röst är viktig på grund av att socialdemokraterna förut alltid haft en sådan överväldigande majoritet att det inte behövts extra kontroller?

Det är självklart att moderaterna inte hade klarat detta framgångsval på egen hand. Fyra partier har lagt allt sitt krut på att vinna, med sina hela organisationer och valarbetare i hela landet. De hade inte fått denna framgång om vi inte alla hade jobbat järnet. Därför känns det inte smakfullt om moderaterna ska insistera på alla de poster de rent valfördelningsmässigt "borde" ha rätt till. Nej, där går gränsen åtsminstone för mig som aktiv politiker. Om inte vi hade samarbetat och därmed inte tydligare utkristalliserat oss på vissa områden, det vill säga, inte avhållit oss från att driva vissa egna frågor, så hade det inte funnits en enighet utåt och man hade inte velat rösta på moderaterna eftersom väljarna vill se enighet snarare än splittring för att det överhuvudtaget ska vara värt att lägga sin röst på ett parti som ensamt inte kan vinna mot socialdemokraterna.

Jag är ledsen att jag inte kom in riksdagen men har hållit det för ganska osannolikt. Det här är nog det närmaste till riksdagen jag kommer i mitt liv. Tack kära alla som kryssat mig och som visat ett stort förtroende, det kommer jag aldrig att glömma! Jag är mycket glad över vårt extra mandat i Tyresö, det gör att jag ser med tillförsikt på framtiden under kommande mandatperiod med möjlighet till att ännu mer driva liberala värderingar i kommunen.

Valtrötthet

Tog lite tid för mig att komma tillbaka till bloggläge. Veckan har susat förbi, det vanliga arbetet i kommunen fortsätter som vanligt och det är med blandade känslor som jag ser våra valresultat. Det är självklart fantastiskt att Alliansen får fortsätta regera. Det stora smolket i bägaren är Sverigedemokraternas inmarsch i riksdagen. En annan frustration jag personligen känner är hur mitt parti misslyckats med att förmedla det liberala budskapet.

Det är faktiskt inte en framgång att få sju procent av rösterna till det sanna liberala partiet när det faktiskt är minst tjugofem procent av väljarna som är liberaler. Jag är inte förvånad. Men oerhört besviken.

Vi har börjat med budgetarbetet och haft socialnämnd. Jag fick äran att luncha med en mycket trevlig diplomat i veckan som berättade om en forskare i England som följt alla akutmottagningar på sjukhus inom ett distrikt alla dagar i veckan och kartlagt alla skador som folk kom in med. Det fanns tydliga indikationer på en markant ökning av stick- och skärskador på fredagar och lördagar. Det skulle kunna ha slutat där.

Men forskaren ville se ett resultat av sina rön så han kontaktade näringslivet. Av den kontakten kom att man bytte ut pintbägarna av glas på pubarna till bägare gjorda av plast. Detta minskade i sin tur drastiskt frekvensen av stick- och skärskador! Si, det är i min smak!

Trött och lite tom. Nu väntar förhandlingar om vilka olika poster vi ska få i kommunen.

Möten och kräftfiske

Tyresö har de högsta siffrorna i länet vad gäller ungdomsaborter. På fredagen hade vi ett möte på Ungdomsmottagningen för att försöka utröna sätt att få ner dessa siffror. Efter det åkta jag till stan för att ha ett möte med SILC, Swedish international Liberal centre, om ett fortsatt samarbetesprojekt med vår kommun.

Tillbaka till Tyresö var det dags att kampanja en stund i Tyresö centrum. Åkte hem så att jag var i huset fem i halv sex. Där kastade jag på mig varma kläder eftersom det var bråttom, vi skulle vara vid Nyfors vid 18.00. Vi rodde ut i Tyresö Flaten där inga båtmotorer av något slag får användas. Det ösregnade när vi åkte hemifrån men sedan blev det en helt underbar kväll, vattnet låg som en spegel. Vi lade ut de tinor vi fått oss tilldelade och sedan samlades det granngäng som var med på en höjd vid vattnet och grillade korv medan mörkret sänkte sig. Det var en ljuvligt stilla kväll och vi småpratade och fyllde på brasan. En av grannarna hade hittat ett ställe med fårtickor och jag fyllde en kasse med dessa, som jag tycker, underskattade svampar. Precis ovanför oss var himlen stjärnklar när den för övrigt var molnig.

22.30 var det dags att samla in tinorna. Det var ett visst sjå, man måste öppna tinan, ta bort betet som eventuellt var kvar från den stora "säkerhetsnål" som man betar på och sedan försöka skaka ut kräftorna, om det finns några, ner i en hink. Efter det ska man trycka ihop tinan som ju består av en stor ståltråd i cirkel som är utdragen, med nät om. Det finns knäppen som ska säkra på två sidor. Det var varmt i vattnet så det var inte obehagligt. Däremot var det beckmörkt så en fick lysa med lampa och en fick ro medan jag knölade med tinorna. Det var en mycket avkopplande och fin kväll som jag sent kommer att glömma. Väl hemma kunde jag inte låta bli att slänga i lite smör i en panna och fräsa upp några fårtickor, trots att klockan var halv ett på natten. Vi mumsade glatt detta goda från skogen innan vi stupade i säng.

Nu ska jag kampanja.

Rosendal och kommunfullmäktige

Igår var vi ett kompisgäng som tillsammans gick på buffékurs på Rosendals trädgårdar. Det var en present till en av vännerna i gänget eftersom hon fyllt femtio. Alla samlades vid fem på eftermiddgen och då fick vi te, fantastiska mackor och ljuvliga bullar, alla kom ju direkt efter jobbet. Sedan fick vi en föreläsning om buffémat och hur man ska smaksätta och en del tips. Därefter gick vi igenom menyn som vi tillsammans skulle laga för att sedan inmundiga.

Viatnemiska nemrullar med myntavinegrette
Mangoldknyten med feta, päron och valnötter
Rostad rotsellerikräm
Rimmad och halstrad lammytterfilé
Chevrepaj med rostade grönsaker
Rödbetscarpaccio
Dijondressade mungbönor med äpplen, bacon och hasselnötter
Grönsallad med tomatdressing

Apelsinchokladmousse

Jag lovar att varje rätt var helt underbart god.

Idag hade vi kommunstyrelseberedning på förmiddagen. Jag förtidsröstade på Servicecentret. Sedan kampanjade vi i centrum och jag gick ifrån för att träffa tre kvinnor från ett föräldraråd tillsammans med ordförande för barn- och utbildningsnämnden. Efter det var det dags för kommunfullmäktige. Vi slutade kvart över åtta, vilket var extremt kort för att vara fullmäktigemöte.

Just nu lyssnar/halvtittar jag på debatten mellan båda partiblocken. Jag tycker att alliansen har tydliga svar, är mindre ilskna och kommer med mindre skällande. Coolt!