lördag 31 december 2011

Året som gått, bye bye 2011!

Vilket år det har varit för hela världen! Förändringarnas vindar har blåst hårt, både ekonomiskt och politiskt. Euron vacklar men utan den så skulle jag vilja påstå att det hade kunnat vara mycket värre vad gäller både Europas och Sveriges finansiella läge. Syriens folk kämpar med livet som insats och blod och tårar. Det har varit naturkatastrofer och elände.

Socialdemokraternas nye ledare har inspirerat till ett begrepp: Att göra en Juholtare. Otroligt!

På det personliga planet har det också varit ett förändringarnas år med skilsmässa, ny relation och sedemera förlovning på självaste Nobeldagen, den tionde december. Ett avskedets och sorgens år på många olika sätt. Samtidigt har det behövts tid att acklimatisera sig till det nya arbetet på riksdagen. Wordfeud har blivit en ständig följeslagare, vet inte hur länge det ska hålla men jag gillar det som avkoppling.

Jag känner att det finns så mycket att förmedla om detta år som gått att jag helt enkelt får låta bli istället, jag behöver gå vidare och inte återuppleva. Det finns massor att göra och kämpa med och jag känner att jag har kraft att ta mig an det inför det nya året.

Så har det inte känts alltid under 2011, definitivt inte! Tröttheten och känslan av att vara helt tärd har varit väldigt närvarande, sorgen över att ha misslyckats med en lång, lång relation mycket tydlig stundtals. I allt detta så kom en starkare och starkare känsla av glädje över att få uppleva en ny kärlek. Nu till sist så tror jag att molnen börjar skingras. Henrik är en stor källa för skratt och frid, han är vacker inifrån och ut.

På riksdagen finns massor av engagerade och inspirerande och fan-ta-stiska!!! människor som jag har äran att få ha som arbetskamrater ett tag till. Det är en wow-känsla som nästan inte går att beskriva. Alla möten med personer utanför riksdagen har också varit extremt givande.

Bye bye 2011 - jag är redo för 2012! Önskar er alla ett bra, BRA! nytt år!

måndag 5 december 2011

The last couple of weeks...

Schweiz ambassadör bjöd in intresserade riksdagsledamöter till sin ambassad på Valhallavägen för att berätta om stundande val i Schweiz. Det var mycket inressant att höra om ett ganska komplicerat valsystem där balansen tydligt har förändrats, speciellt efter det senaste valet.

Har varit på studiebesök på Romska kulturklassen där vi fick höra att det är mycket svårt för romska barn och ungdomar att gå i vanliga skolor om man vill behålla sina egenarter utan att bli mobbade och trakasserade. Alltså måste man förneka sitt ursprung vilket i sig måste vara svårt nog. Ett givande besök med Romska gruppen på riksdagen där jag ingår och Roger Haddad är ordförande.

Södertörns folkpartister har haft sin lunchträff igen, denna gång samlades vi på Sundby gård. Gruppledare, kommunalråd, ordförande och politiska sekreterare från Södertörns kommuner försöker träffas med någorlunda regelbundenhet för att byta erfarenheter och hålla oss andra a jour om vad som pågår runt om i vår region. Det blir alltid bra samtal och viktig information som vi alla får ta del av.

Har hämtat mitt nya pass, numera står det bara Steele i det. På tur är körkortet som jag väntar på.

Har hunnit med middag hos min vän Seved och fått gulla med hans och Henriks underbart fina små tvillinggossar och varit på födelsedagsmiddag för systersönerna Daniel och Jacob hos Karin.

Har varit på Augustgalan för första gången i mitt liv, det var väldigt trevligt och välordnat. Henrik var med och vi hamnade på en mingelbild i Expressen, jag höll på att skratta ihjäl mig, det var ju helt osannolikt att just jag skulle hamna där…

Riksdagen mottog besök av kvinnliga politiker från Kosovo och vi samlades i den fina konferenssalen Templum som är omgärdad av vatten och där lyssnade vi på hur otroligt ojämlikt dessa kvinnor har det och hur de kämpar på med för oss basala rättigheter.

Med anledning av Japanske kejsarens födelsedag så bjöd Japanske ambassadören till ambassaden på Djursholm. Trafiken ut från stan var svårartad och väl framme så var det bilar överallt och mycket svårt att hitta en parkeringsplats. Ställde mig i vassen vid vägen en bit bort från den enorma ambassaden där det kryllade av säkerhetspoliser och diplomatbilar. Folk stod och köade i stora horder för att komma in och hälsa på ambassadören och hans fru. I kön hamnade jag med Hillevi Engström som är trevlig. Orphei Drängar var på plats och sjöng fina sånger. Sedan var det buffé med japanska läckerheter.

Alliansgruppens spelansvariga i kulturutskottet har träffat en eldsjäl från spelinstitutet och jag blev imponerad.

Kulturutskottet har haft besök av båda Nyamko Sabuni, Lena Adelsohn Liljeroth och Amelie von Zweigbergk, den senare berättade om regeringens arbete gällande folkbildningen och folkhögskolorna.

Vi har haft ett seminarium om kvinnors asylskäl som var oroväckande eftersom Migrationsverket tyvärr skickar tillbaka kvinnor som är utsatta för våld i hederns namn, ofta till säker misshandel och trolig död. Homosexualitet är inte heller skäl att få stanna trots att det är livsfarligt att ha kommit ut eller att någon har fått reda på detta.

Via kammaren där Sverigedemokraterna inte ville att budgeten ska innehålla pengar till internationella samarbeten (deprimerande) så hade jag gått till seminariet från ett frukostmöte med en representant från World Childhood foundation, vars armband med små olikfärgade pärlor som står för de olika punkterna i barnkonventionen jag bär dygnet runt, där vi fick höra bland annat om utsatta barn i Ukraina. Jag kände mig illamående när seminariet var avslutat. Det är för jävligt hur det ser ut i vår värld!

Efter voteringen kom en grupp från ett stort svenskt företag för visning av riksdagen, det var roligt och gjorde att dagen inte kändes så tung till sist.

Det har varit studiebesök på Riksantikvarieämbetet och det var otroligt intressant. Man arbetar stenhårt med att få ut allt som går att få ut på nätet så att det blir tillgängligt och möjligt för vem som helst att ta del av. Jag blev mycket inspirerad och ville genast ut och surfa eftersom det blir så lätt att se på bilder och läsa texter från olika samlingar och museer runt om i Sverige. Sedan är denna information i sin tur kopplad till internationella databaser så att vi har en fullkomligt gigantisk källa för information direkt i våra hem, jag tycker att det är helt fantastiskt!

Har fått vara ”försökspolitiker” tillsammans med min partivän Ismail Kamil i riksdagen, vi kom in samtidigt förra året men han har varit/är landstingspolitiker. Partiets politiska sekreterare, de som var anmälda till detta event, fick vara med om att utbilda sig om hur man informerar sina politiker i samband med olika händelser av medial natur. Jag fick vara en kommunpolitiker som grillades av en duktig partivän, som låtsades vara journalist, om bland annat Carema "som kommunen upphandlat äldreomsorg" av och om "en partivän som tydligen köpt svart arbetskraft" (OBS fiktivt!!!)

HBT-liberaler har haft styrelsemöte som avslutades med glöggmingel och besök av några av de kristdemokrater som varit med om att se till att KD var närvarande med tält i Pridepark i år. De berättade en del om det och svarade på frågor. Jag beundrar dem oerhört och stöttar dem till hundra procent.

Nu följer några hektiska veckor och sedan blir det förhoppningsvis lite lugnt runt jul. Allra bästa julhälsningar och önskan om en fröjdefull jul!

onsdag 16 november 2011

Aktuell motion lagd både i år och förra

Motion 2011/12:So306 Upphandling av äldreomsorg

MER INFORMATION
Behandling av 2011/12:So306
MOT201112So306 (52 kbyte)

Motion till riksdagen

2011/12:So306

av Anna SteeleKarlström (FP)

Upphandling av äldreomsorg

--------------------------------------------------------------------------------

Förslag till riksdagsbeslut
1.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tvingande nationella föreskrifter för avtalsskrivning vid upphandling av äldreomsorg ska anges av Socialstyrelsen.

2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att etablera en funktion för kvalitetsutveckling inom Socialstyrelsen.


Motivering

I takt med att vi får fler och fler äldreboenden som drivs av privata aktörer bör nationella riktlinjer för upphandling och avtalsskrivning införas för att i första hand säkra en god och värdig vård, samt i andra hand för att tillse att de upphandlade tjänsterna uppnår en basal kvalitet. Om man inte inför det så kommer vi se en marknad som utnyttjar systemet på bekostnad av en god och värdig äldreomsorg.

Kvalitet inom alla former av vård och omsorg är ett område som diskuterats under lång tid, utan att vare sig globala eller nationella allmänt accepterade kvalitetsmått har etablerats, på det sätt som exempelvis tillverkande industrier har etablerade kvalitetsmått.

Det har inte hindrat att många goda initiativ tagits, och i ett globalt perspektiv finns det väl etablerade kvalitetssystem, forskningsinstitut, vetenskapliga tidskrifter samt utbildningar helt inriktade på kvalitet och/eller kvalitetsutveckling inom vården.

Inom Sverige samarbetar Socialstyrelsen internationellt i frågan inom OECD och EU samt med de nordiska länderna. Exempelvis angav den stora utredning som president Clinton tillsatte kring det amerikanska sjukvårdssystemet fem rekommendationer i kapitlet om kvalitet. Samtliga fem förslag talar om att samla kunskap och att samarbeta mellan offentligt (federalt) och privat för att uppnå en förbättrad kvalitet.

Ett första steg bör vara att fastslå att varje avtal mellan vårdgivare och upphandlare ovillkorligen skall innehålla kvalitetsmått, detta för att fokusera på kvalitet i omsorgen om den enskilda brukaren.

Idag står det varje huvudman (kommun, region, landsting) fritt att ange vilka kvalitetskrav som skall finnas i olika avsnitt/tjänster i en upphandling. Det har lett till en stor spridning av hur önskemål om kvalitet uttrycks. I sig skapar det ett problem för de företag som lämnar anbud på tjänster, eftersom varje huvudman kan fokusera på olika saker.

Det finns exempel på avtal där kvalitet anges i termer av faktorer som inte berör den enskilde brukarens upplevelse, men också avtal där priset är satt från början och det anbudslämnarna skall differentieras på är hur mycket kvalitet som erhålles för de pengarna.

Avsaknaden av gemensamma kvalitetsmått gör det oerhört komplicerat för en tjänsteman på en upphandlingsenhet att avgöra om ett sätt att ange kvalitetsmått är bättre än ett annat. De upphandlande enheterna skulle sannolikt välkomna nationella riktlinjer på området.

Skulle kvalitetsmåtten vara gemensamma skulle hela sektorn av företag verksamma inom vårdtjänster få en större trygghet i vad som efterfrågas på lång sikt. Det är då inte osannolikt att brukare skulle uppleva ett större fokus från vårdgivarna att satsa på att utveckla kvalitetsnivåerna. Orsaken är att vårdgivarna ser att långsiktigt stabila kvalitetsmått gör det värt investeringen att satsa på kvalitetssystem, och gör det också lättare att rekrytera personal från andra vårdföretag eftersom de arbetar med samma grundkrav.

I förlängningen blir ett nationellt krav på kvalitetsmått något som gagnar även vårdpersonalen, dels eftersom de krav som ställs inte är ensidiga från arbetsgivaren, och dels eftersom likheter och skillnader mellan olika arbetsgivare blir lättare att urskilja. Man skulle kunna tänka sig att det dessutom blir en ökad tydlighet i när Lex Sarah-anmälningar blir aktuella. Dessutom är det inte osannolikt att det från fackligt håll finns en positiv syn på att samhället stöder de anställda i att en grundkvalitet ovillkorligen skall upprätthållas, oavsett direktiv från arbetsgivarsidan.

Lämpliga kvalitetsmått bör utgå från dels objektiva kvalitetsmått ur brukarens perspektiv, men dels också från subjektiva kvalitetsmått angivna av brukaren själv.

Exempel på objektiva mått är: Viktförändring under vårdtiden, Läkemedelsförskrivning, Väntetid, Frekvens för vårdinsatser, Längd på vårdtid, Behov av återremittering till vård efter hemgång etc. Exempel på subjektiva mått är: Förändring över vårdtiden av i) Självbedömd livskvalitet, ii) Självbedömt ADL-oberoende, ii) Självbedömd uppfattning av vårdgivarens bemötande.

Som en möjlig ytterligare utveckling kan nationella kvalitetsmått fastställas för samtliga vårdrelaterade avtal. Inte heller nu erhålles gemensamma kvalitetsnivåer, däremot kan samtliga vårdgivare jämföras eftersom ett minsta antal kvalitetsmått ovillkorligen skall användas och rapporteras. I och med detta ökar möjligheten för vårdtagare att på egen hand bilda sig en uppfattning om skillnaderna mellan olika vårdgivare. Man skulle kunna säga att brukaren för första gången får tillgång till vital information för det som kan vara livsavgörande beslut.

Ett steg för att uppnå kvalitetssäkring är att ge Socialstyrelsen en funktion som ansvarar för ständig utveckling av Vårdkvalitet i landet. Förutom ansvaret för att fastställa nationella kvalitetsmått bör finnas ansvar för att ändra och finna nya kvalitetsmått, ge råd till sjukvårdsinstitutioner samt kartlägga kunskap från andra länder gällande vårdkvalitet, och givetvis samverka inom internationella organ i frågan.

En statlig utredning om nationellt system för vårdkvalitet kan lämpligen ha ett mycket detaljerat direktiv tillsammans med en kort utredningstid om förslagsvis 6 månader, om direktivet för utredningen läggs på vilka funktioner som staten bör etablera, och de ramar som respektive funktion bör ha. Inom ramen för arbetssättet med kvalitetsutveckling finns en strävan mot ständig förbättring, och det är därför inte nödvändigt att utreda i många år vilket som är den mest optimala lösningen för vårdkvalitet. Istället bör den frågan överlåtas till samverkan mellan de nya institutionerna och dem som arbetar inom vården.







Stockholm den 28 september 2011






Anna SteeleKarlström (FP)

Vecka 43 till nästan hela 46

Tiden rusar och det går lång tid mellan varje gång jag skriver. Lika så gott det kanske… Det är nog mer meningsfullt för en läsare att få en sammanfattning en gång i månaden än många små fragment av texter. Har dålig koll på bloggningar överhuvudtaget.
Kanske är de på utdöende?

För tre veckor sedan var jag på min partivän Tommy Lundins begravning. Den hölls i en kyrka som var fylld till sista sätet. Det var en fin begravning med bland annat en säckpipeblåsare som spelade Amazing Graze och sång av Tommys unga släkting. Livet är förgängligt.

Jag är med i en nybildad grupp som ska arbeta för Syriens folk över partigränserna i riksdagen. Det händer fruktansvärda saker där.

Kulturutskottet har varit på studiebesök hos Riksrevisionen och det var superintressant. Jag berättade för den grupp tjänstemän med chefen i spetsen att jag aldrig trott att jag skulle säga en sådan sak, men att jag verkligen tycker att det är spännande att läsa deras rapporter! Detta menar jag ur hela mitt hjärta! De är som riktiga deckare och ofta får man en känsla av ”vad var det jag sa” vilket alltid spär på självförtroendet på ett mycket behagligt sätt.

Vi har haft en trevlig återträff med Korsika-gänget där lärarna flugit hit därifrån och tagit med sig olika delikatesser och så fick vi se bildspel som lockade till många skratt från allt vi gjort under våra studiebesök och under lektionerna.

Äldsta dottern Sofia har hunnit komma på besök och åka vidare igen. Hon skulle vara på Stockholms stadsbibliotek i en panel och bli utfrågad och berätta om sin bok, sitt examensarbete Doggie. (Fanns till salu på Ad Libris)

Själv fick jag vara med i en panel på söndagen samma vecka som skulle diskutera genus i teatervärlden. Robin Spegel hade bjudit in mig och deras pjäs var helt galen och mycket tänkvärd, vi såg den först och sedan satt vi och pratade med hjälp av en moderator. Henrik var med i publiken, han är rolig för han är intresserad av precis allt och tycker att det är kul att hänga med. Innan pjäsen hamnade vi på en restaurang som heter Döden i grytan med italiensk mat eftersom vi behövde äta något. Det var gudomlig mat!

På höstlovet hade jag lovat att följa med min syster till London i fem dagar och vi bodde i en lägenhet i Whapping vid Themsen bara femton minuter från Tower Bridge. Det var en väldigt fin lägenhet och vi åkte mycket tunnelbana och promenerade minst en mil varje dag. Min systers söner som var med, och för vars skull resan egentligen gjordes, fick välja museer och sightseeing. Vi var på allt som pojkarna ville se och vi åkte också en bit på tvåvåningsbussarna, det gillades stort. Det bästa museet var Museum of Natural History, helt otroligt häftigt, vackert, pedagogiskt och gigantiskt. Vi hann inte se allt, det behövdes flera timmar till och killarna var trötta efter ett besök på Imperial War Museum tidigare på dagen. En härlig vecka där jag inte hade nätkontakt mer än första dagen, sedan var det som att ha tappat något mycket viktigt… Vi flög på London Airport in, det var en ny upplevelse, den ligger längs med Themsen mitt inne i staden och landningen var: Ta i marken och brooooooomsa! Ut flög vi från Heathrow som ju är enormt. Pojkarna fick handla engelsk choklad och var nöjda. Jag handlade mina smarties och fruktdroppar som är så goda och jag var nöjd. I resväskan hade jag också fått med mig en del godsaker i klädväg från min systers och mitt favoritställe: Marks and Spencers.

Min käraste Nina Lundström har fyllt femtio vilket är fullständigt omöjligt för mig att begripa och Henrik och jag var och firade hos henne på lördagen i höstlovet. Hon och hennes familj har ett fantastiskt sommarhus dit hon bjudit oss.

Veckan efter höstlovet fick jag celebert besök på riksdagen: Tyresö kommunförening kom för en rundvisning och det var så väldigt trevligt och alla var på mycket gott humör. Vi avslutade med fika i Folkpartiets klubbrum på riksdagen.

På onsdagen samma vecka fick jag prata jämställdhet och HBT-frågor för en grupp genusvetare som var på besök på riksdagen.

Den dagen hade också Svensk-Japanska förbundet i riksdagen sitt årsmöte. Vi fick lyssna på bland andra Niklas Modig vars historia var remarkabel. Han åkte till Japan som sextonåring för att han var intresserad av kampsport. Han kom från Stenungsund där det fanns lite studietradition. När han kom till gymnasiet i Japan så fick han den bästa undervisningen i japanska språket, skolan satsade stenhårt på att han skulle lära sig det. Detta i sin tur gjorde att han fick upp ögonen för studier i stort och det blev mer av den varan och egentligen ingen kampsport. Istället kom han till Handelshögskolan och sedan till Tokyo Universitet vilket gjorde att han slutligen fick komma till Toyota där han var i två år, om jag minns rätt, och fick en djup inblick i Lean. Den inblicken resulterade i boken ”Vad är lean?” av Niklas Modig och Pär Åhlström.

Besökte matmässan i torsdags för att yngsta dottern Sara skulle arbeta i Fiskbilen.se där. På tre kvart gjorde jag av med stora summor pengar på olika obskyra oljor, kött, löjrom och andra delikatesser. Hå hå ja ja.

Denna måndag fick jag besök från Tyresö kommunhus, ett gäng glada tjänstemän från Bygg och Tekniska avdelningen kom och blev visade runt i riksdagen efter att vi ätit lunch. Det var så roligt.

Igår hade vi extra lång partigrupp och fick bland annat lyssna på en chefsekonom från finansdepartementet om det ekonomiska läget i Europa. Hon var väldigt engagerande och samtidigt rätt så pessimistisk. Det finns ingen krisinsikt hos italienarna uppenbarligen. Och vad gäller grekerna så är det mest avsaknad av politisk styrning och vilja, det verkar så långt från svenskt sätt att se på sina finanser från båda dessa länders håll så att man blir alldeles förstummad.

Stefan Attefall besökte kulturutskottet förra veckan och det enda som kunde konstateras var att på hans departement kan man konstruera de tekniska lösningar som vi önskar vad gäller pensioner men det måste finnas ”en vilja inom kulturpolitiken” för att man ska få ramarna för dessa lösningar. Det är inte hans partis fel och inte heller centerpartiets eller folkpartiets fel att vi inte kan ge ett slutgiltigt svar till scenkonstnärerna om deras pensionsavtal. Det är inte alltid lätt att vara i allians.

måndag 24 oktober 2011

Landsmötet, Khadaffi och ambassadörer

Hemmabutiken i Tyresö stänger
Hemmabutiken i Tyresö stänger. Utförsäljning har pågått en tid och någon ny i Tyresö öppnas inte i annan lokal. Under åren som jag handlat där så har jag varit lika fascinerad varje gång. Ofta har butiken varit tom på kunder men minst tre personal. De har haft ett otroligt utbud på varor och jag har i princip alltid hittat det jag behöver. Men personalen har varit frustrerande oengagerad, åtminstone den manliga. Ingen har frågat om man vill ha hjälp, och när man bett om hjälp så har männen varit buttra, fåordiga och totalt ointresserade. Det är ju roliga saker man säljer, allt för köket, hemmet och kroppen (hårskötsel med mera). Jag har varit perplex över okunskapen om produkterna man säljer och att man inte varit entusiastiska över det utbud de har haft. Jag har vid ett flertal tillfällen frågat: Vill du inte sälja mer? De har tittat på mig som om jag vore från Mars. Nej, jag kan verkligen och tyvärr inte säga att jag är förvånad att affären inte ska vara kvar.

Landsmötet
Det har gått flera veckor sedan senaste bloggen. Det senaste som hänt är att Folkpartiets Landsmöte, som hålls vartannat år, har hunnit gå av stapeln och avslutats. Det var en dag kortare denna gång men med hjälp av mötesordning med korta talartider och extraordinärt duktiga presidier så klarades tidhållande på varje områdespass galant och vi malde igenom 600 motioner och höll sluttiden. En dålig sak var att partistyrelse, utskottsordförande och ombud fick komma före övriga på talarlistan vilket gjorde att flera motionsläggare som inte var ombud aldrig fick komma upp. Vi måste finna ett sätt så att det inte återupprepar sig. Men vi var på Karlstad CCC och det var väldigt funktionellt förutom att i plenisalen var bänkarna obrutna och TV-kamerorna blockerade de gångar som i vanliga fall är till för förflyttning till andra sidan av salen så att det var lite opraktiskt. Jag är glad att drogtester i skolan togs bort, det är inte liberalt med det fenomenet. Skola, elevhälsa, socialtjänst och föräldrar ska arbeta med dessa frågor. Tester ska göras på de mottagningar som är specialiserade på det.

Khaddaffi
Så stupar ytterligare en diktator. Ur mitt västerländska perspektiv ter sig hans slut osmakligt och med avsaknad av hur en fungerande rättsstat hanterar en person som begått brottsliga handlingar. Samtidigt vet vi ju alla att i denne diktators värld har aldrig funnits någon rättssäkerhet för någon. Vreden och hatet som hans folk måtte känna förklarar hans slut. Den skoningslöshet som folket fått utstå slår tillbaka. Jag hoppas att alla länder där nu diktaturer faller får möjligheter att uppleva demokrati och den trygghet med påföljande ansvar som råder i andra delar av världen.

Att ta farväl
Min granne som är änkling och som fyllde nittio i somras har sitt hus på försäljning, efter att först ha haft huset som sommarhus för sig och sin familj, och på senare år ha bott där permanent. Han har haft sitt hus i femtiotre år! Nu ska han få förtur till Tyresös nya trygghetsboende. Han är ute och dansar med pensionärsföreningen tre gånger i veckan och han har sååå roligt och har aldrig haft så många vänner i hela sitt liv, berättade han för mig. Om jag lever så länge hoppas jag att jag får vara så pigg att jag kan ha roligt, jag med. Nu tar min käre gamle granne farväl av ett helt liv. Men han ser fram emot att få bo i centrum i en fin lägenhet. :-)

Ambassadörer
Jag har fått ha förmånen att vara med på några olika tillställningar dit jag inbjudits i min egenskap av riksdagsledamot. För några veckor sedan ordnade Indiske ambassadören en träff där vi först fick lyssna på en professor som höll ett anförande om Indiens kärnkraft där man nu kommer att bygga ut storskaligt eftersom behoven av elkraft de närmaste decennierna är enorma. Samtidigt lade hon in reflektioner om Indiens ställning i förhållande till omvärlden vad gäller kärnvapen. Ett mycket intressant anförande. Den indiske ambassadören och hans fru är mycket omtänksamma som värd och värdinna och jag blev presenterad för och kom i samtal med flera olika ambassadörer från olika länder. Jag fick också äran att komma till en middag på Schweiziska ambassadörparets residens och även där träffade jag flera ambassadörer. Det är något mycket fint att prata med ambassadörer, deras sociala förmåga är fantastisk, de är älskvärda, artiga, insatta och allmänt extremt trevliga att konversera med. Deras förmåga att vara diplomatiska är förstås ett krav för deras ämbete. Men tänk om fler vore begåvade med just de förmågor som dessa kvinnor och män besitter. Vi skulle ha en helt annan atmosfär överallt: Om vi alla lärde oss att vara ”ambassadörer” för våra olika frågor, föreningar, partier eller varför inte familjer, då skulle det vara lätt att vara ”snäll” i ton och handling. Nå, det finns ju en annan sida av diplomatin också… Men i det stora hela så är artighet och belevade människor en bristvara.

Två gångna veckorna före och efter landsmötet
Under dessa veckor har jag ätit lunch med Tyresös kommunalråd Fredrik Saweståhl, alltid lika trevligt. Träffat företrädare för ett stort spelbolag, träffat företrädare för spelmissburksenheten på Karolinska, ätit middag på departementet med Stefan Attefall, varit på mottagning hos Birgitta Rydberg som fyllde, hör och häpna: Sextio år! Varit på Café Bonza, ungdomscaféet i Tyresö, och lyssnat på Filip Wästberg från LUF:s utrikesutskott som berättade om Egypten och resten av länderna i den demokratiska vågen som nu rullar över de delarna av världen. Haft möte med Riksdagens grupp för Romska frågor, lyssnat på Anna Ekström från Skolverket på ett frukostmöte anordnat av Talmannens grupp för jämställdhetsfrågor där jag är med, lyckats missa ett möte på moskén på Söder anordnat av en grupp godemän (Anna skäms!), haft ett första möte med mitt livs första adept, varit på Berwaldhallen för att vara med på firandet av Sveriges Radios symfoniorkester som fyller 75 år, varit på maskeradfest utklädd till Hare Krishna-medlem, varit på de sedvanliga utskotten och partigrupperna och bastat flera gånger. Olle, min exmake, har förlovat sig. Jag har påbörjat processen med att ta tillbaka mitt flicknamn, alltså ta bort Karlström. Back to Steele!
Och så rullar det på, medan Juholt gör sin Sverige-odyssé.

måndag 3 oktober 2011

Hur är det med polisen och kristdemokraterna?

Polisen verkar inte kunna arbeta mer effektivt. Meh – vad är problemet??? Sparka cheferna (eller vad ska man göra?) och ta in nya från andra verksamheter i samhället som är TVUNGNA att arbeta effektivt! Poliser har själva valt att arbeta i en organisation med hierarki, de vill ha ordning och reda och förhoppningsvis disciplin. Nu verkar det som om det är trögt. Vilka måluppfyllelser ställs som inte är på märklig nivå? För att nå måluppfyllelsen för utblåsningar står man typ ute på en måndag eftermiddag ibland. Istället för att omorganisera arbetstiderna så att man står och verkligen TAR folk på lördag och söndagsmorgnar! Vad är annars VITSEN? Kom inte och snacka om resurser. Inte hädanefter, så mycket pengar som har gått in i myndigheterna och så många fler poliser som har utbildats!

Dessutom retar det mig att man arbetar så olika i hela Sverige. Det saknas utbildning i olika brottsrubriceringar som exempelvis hatbrott, det saknas krav på öppenhet och jämställdhet. Precis som jag tycker med det mesta som har med rättsstat, vård och skola så ska vi ha enhetlig behandling även från polisens sida oavsett var man bor i vårt land. Om jag vore homosexuell och ville arbeta som polis i Skåne så vore det bara att ge upp den tanken, för något mer inskränkt får man leta efter, dessutom finns både rasistiska ojämställda tendenser. Att varje enskild individ förhåller sig så menar jag inte, det är klart att alla inte är på det sättet. Men ledarskapet verkar sakna att man pekar med hela handen i syd. Polisen behöver kompetensutveckling i hela Sverige, ledarskap med coachning från länder med goda exempel med mera…

Har fått mängder med mail från personer som är mycket upprörda över sjöfyllerilagen. Den har förstört deras liv helt. What can I say? Ska man på fest på torra land och köra bil dit så får man vackert dricka alkoholfritt. Varför ska det inte vara samma sak på vattnet? Diskussionen fortsätter.

Hägglund är ansatt igen. Vad är det med kristdemokraterna? De verkar inte förstå sitt eget bästa… Mats Odell är ute på krigsstigen och nu även Birro. Den jag gillar hos KD heter Caroline Szyber, en helt fantastisk person, extremt kompetent, brilliant och vacker: Karismatisk! Någonting som KD väl behöver i det här läget. Ursäkta Mats, men – nej! Caroline skulle leda partiet på rätt väg!

I lördags hade vi ”minilandsmöte” på riksdagskansliets klubbrum. Nätverken: Kulturliberaler, Liberala Kvinnor, HBT-liberaler, Liberala företagare och Liberal Mångfald var där. Gröna Liberaler hade haft sitt i veckan då de har väldigt många motioner. Vi gick igenom de motioner som hade att göra med respektive område samt tog upp partistyrelsens svar. Minilandsmöten har nu genomförts över hela Sverige för första gången i Folkpartiet inför landsmötet om två veckor. Vi höll på hela dagen, sedan åkte jag till Liljeholmskajen och hämtade Seved.

Vi åt middag, jag, Henrik, Seved och Lena och sedan gick vi och bastade. Jag mådde lite dåligt för att jag inte hade ätit lunch och hällde i mig två glas vin till maten, urk. Nåväl, det kom en Dry Martini före vinet... Det var skönt att basta och jag doppade mig två gånger i det svinkalla Erstaviken. Nu är håret som en kvast.

Det mesta de senaste veckorna har kretsat kring motioner till riksdagen. Det blev en väldigt blandad kompott detta år. Man kan verkligen fråga sig varför man ska lägga tid på dylikt när det ändå blir avslag på allt. Men det här är saker som jag tycker är viktiga. Nischa mig? Hur ska det gå till?

söndag 25 september 2011

Riksdagens öppnande, budgeten och svampar en masse!

Byggnads ”går med på” att börja arbeta för mer jämställda löner, speciellt för lågavlönade kvinnor. Wow.

Maria Larsson säger att om hennes parti hade styrt ensamma så hade barnhemsbarnen fått ersättning utan prut. Hennes alliansvänner ska ha kört över henne. Jag är inte troende och jag tycker ändå att det är fult att ljuga.

Vid valet förra året så kom jag in i riksdagen först efter det att den redan hade öppnat. I år fick jag alltså vara med om detta event för första gången i mitt liv. Det var väldigt roligt. När jag frågade runt lite så fanns det många som har varit med otaliga gånger och då blir man nog lite luttrad. Men jag njöt i fulla drag.

Först var det upprop då hela plenum ropades upp via namn. Sedan bar det av till Storkyrkan, något som jag hade tänkt hoppa över eftersom jag som sagt var inte är troende men jag blev övertalad att gå med ändå.
Det behövde jag inte ångra. Det var oerhört fint med kören som sjöng solo och stämmor och en rabbin, en imam och ärkebiskopen. Kungafamiljen var med också och det kändes högtidligt och känslosamt med sången och fina tal.

Sedan återvände vi till riksdagen. Alla gick in via gamla riksdagens ingång och det var så ståtligt med soldater i full livré som stod på rad i givakt när vi tågade in. Väl inne i den vackra foajén stod massor med folkdräktsklädda personer och flankerade trapporna upp och där spelades och sjöngs. Vi samlades återigen i kammaren och där talade kungen och statsministern. Fina musikaliska och artistiska framträdanden även där.

Några timmar senare återsamlades de flesta på operan där vi fick se delar av Svansjön och Figaros bröllop. Det var så tjusigt och vackert. Kommer inte att glömma denna dag där ledordet var ”högtidligt”.

Det mesta just nu cirkulerar allt kring motioner och vad vi alla ska ”knö” ur oss. För min del blir det ganska många fler detta år och de är ur mycket spridda sfärer.

I tisdags morse for jag till Östersund och Teaterhotellet för att vara med mina alliansvänner och presentera budgeten för media. Det blev i mitt tycke inte så bra. Det beror på att vi inte fick siffrorna nerbrutna till regionens förutsättningar utan de siffror vi hade fått samma morgon var totalsiffror för riket. Inte undra på att journalisterna undrade vad vi gjorde där, när vi inte kunde ge besked om ”bredbandssatsningen – hur mycket får VI?” eller skogsnäringen eller vad som nu efterfrågades…

Nej, det var inte en höjdare. Det som däremot var desto trevligare var att få träffa FP:s ordförande och FP:s gruppledare i Östersund. Vi åt lunch efter det ganska pinsamma pressmötet och sedan fick jag en rundtur i Östersund med omnejd när ordförande körde mig. Innan dess hade vi tagit en promenad till Mittuniversitetets campus och det var verkligen trevligt att se vilken levande, inspirerande och estetisk miljö man skapat där. Väl hemma i Stockholm igen på kvällen så tänkte jag bara: Inte en gång till utan vettiga siffror!

Christer Nylander och jag har varit på Lärarförbundets högkvarter och träffat lärare från olika kommuners kulturskolor. Vi hade ett mycket givande samtal och det känns så viktigt att driva frågan om alla barns rätt till musik, dans och bild i skolan.

Vi hade vårt första partigruppsmöte i onsdags efter sommaruppehållet med undantag av ett extrainkallat möte inför budgeten i augusti då jag inte kunde närvara eftersom jag var på Korsika. Vi har alltså alltid våra möten på tisdagar i vanliga fall. Det som dryftades var budgeten där Jan Björklund stod för den dragningen. Sedan hade vi ett samtal om hur kommunikationen går mellan samordningen, departementen och partiledarna i alliansen. Vi hade bara en timmes möte för sedan skulle vi raskt ta oss till plenum för att votera om Libyen och Sveriges fortsatta närvaro där.

Så mycket svamp det är skogarna detta år! Makalöst. Har aldrig varit med om något liknande. Men så är det också en ny tillvaro som startat för mig 2011. Allt är annorlunda, en hel del är nya upplevelser och erfarenheter. Snart femtiotvå och upphör ändå aldrig att förvånas.