Igår mötte jag en äldre man som medgav att han gillade Folkpartiet men som absolut inte skulle rösta på något av de sju partierna i riksdagen utan på SD! Han sa att det berodde på att ingen bryr sin om pensionärerna. Efter en ganska lång diskussion där jag ville få honom att tänka på att SD inte kan influera till förändring och att han därför ändå borde rösta på ett annat parti som de facto kan påverka till förändring så höll han med mig och hade nästan börjat säga att han inte skulle rösta alls. Det är klart att du ska rösta! kontrade jag. Ja, i så fall måste det bli SD för jag vill visa mitt missnöje!
Jag kan inte förstå logiken. Men så lever vi ju i två skilda världar. När min tid kommer vet jag inte ens om det finns någon pension att få. Jag vet inte heller om det finns tillräckligt med människor som kan tänka sig att arbeta inom vård och omsorg. Jag vet inte om välfärdssystemet fortfarande tillåter hemtjänst och vård i hemmet. Jag har inte den blekaste om hur det blir med min ålderdom.
Pensionärerna verkar vara otroligt missnöjda. Jag begriper inte varför. Jo, vem är inte rädd för att inte få en värdig tid som äldre? I denna kommun gör vi allt för att det ska finnas all valfrihet som kan tänkas kan. Det finns boende där man kan ha med sina djur. Det finns massor med aktiviteter. Vi har satsat på en avdelning med vård i livets slutskede, unikt, det finns inte många kommuner som gör eller har gjort det. Vi har satsat som spetskommun på utbildning av all personal, kompetensstegen, som sker på arbetstid. Maten har vi som en mycket viktig del i tankarna om vård och omsorg. Anhörigstöd tycker vi att det ständigt ska satsas på. En kvalitetsinspektör för socialförvaltningens alla olika verksamheter. Förenklad biståndsbedömning pågår att tas fram, inte klart än men på gång. Det finns massor som vi har arbetat med.
Jag tycker att det är väldigt synd att man aldrig uppfattar någonting som bra bland pensionärerna i Sverige. För vi har det egentligen mycket bra här.
FLYTTAR
11 år sedan