Sida vid sida på upploppet...

Ja, spänningen tätnar. Kan inte skaka av mig känslan att någonstans därute ligger någon mediastrateg i oppositionens tjänst med en smutsbomb beredd att kastas ut de sista skälvande veckorna/dagarna innan valet. Den behöver inte ens vara baserad på sanningar. Skadan sker ändå.

"Hon verkar ju paranoid!" och "Vilken misstro hon hyser mot motståndarsidan!" är förstås tankar som kommer upp i normala människors huvuden. Helt relevanta frågeställningar.

Låt mig då säga till mitt försvar att jag är en rookie i politiken med mina tio år som aktiv. Ändå har jag hunnit vara med om saker bakom kulisserna som jag inte trodde kunda vara möjliga. Jag känner inte misstro till individerna som tillhör motståndarsidan i detta skådespel, däremot till den stora lealösa kropp som utgör makten som dessa individer åstundar. Den kroppen lever sitt eget liv och påverkar alla och ingen vet ur vilket skrymsle det kan komma något illaluktande som är till för att förgöra fienden så att makten åter kan tillförskansas.

Sida vid sida på upploppet, minsta snubbling och det är kört.

Igår hade vi det kortaste kommunberedningsmötet någonsin. Sedan gick jag och fick min plomb lagad, det var skönt. Besöket i Jakobsberg och kampanjandet där var trevligt. Har aldrig varit där förut. Det tog en halvtimme att köra dit. Köerna tillbaka in till stan gjorde att det tog en dryg timme att ta mig till Tyresö.
I hate traffic congestion!

Hann kampanja en stund även i vårt eget centrum. Sedan upp till mig på plan sex med "bokbordstunnan" och allt material, därefter till kommunstyrelsesalen där vi skulle träffa lärarfacken. Det var ett givande möte. Ur min personliga synvinkel så är det förvånande att man inte har fler möten öga mot öga i alla sammanhang. Man hinner lyssna, få direktkontakt, kommunikation utan mellanhänder. Många drar sig för det men jag tycker att det är då som man kan bli konstruktiv och få alla med på tåget, man ökar förståelsen för olika ställningstaganden.

Nu menar jag inte att jag gillar möten bara för att sitta av tid. Men olika viktiga grupper som företrädar olika sfärer i samhället, de bör träffas några gånger per år för att reda ut olika saker, och det behöver inte vara hela dagar, det räcker med högst några timmar så har man kommit mycket långt. När kommunikation saknas ökar klyftorna.

Affischeringen börjar natten till söndag. Höst i luften. Känner mig vemodig.

Snögeneral

Efter snökaoset skall man ha en snögeneral. Borde de inte vara flera? Det är väl inte en enfrontskrig man för mot snön, snarare behövs mobiliserade styrkor med starka ledare över hela landet... Nå, vi får väl se hur det går.

Igår limmade vi "mina" pappersaffischer på gamla plastaffischer, jag och Mats. Sedan åkte vi till Fornuddsparken där de samlade bouleföreningarna bjudit in till bouleturnering med alla partierna i Tyresö. Massor av människor med varierande skicklighet, vi spelade i omgångar med olika medspelare. Inte en droppe regn, massor av liv och väldigt kul. Jag fick en silvermedalj vilket jag verkligen inte förtjänade, det är åratal sedan jag spelade så både teknik och träffsäkerhet var ringrostigt. Men det var trevligt! Vi kämpar för en inomhusboulehall åt detta stora gäng.

Åkte sedan till mellandottern i Solna för att ge henne en ångstrykmaskin, hon behöver det till alla sina skapelser. Hennes vita fjäderklänning ska vara med på Svensk tenns utställning för att söka deras stipendium om några veckor. De ringde upp och frågade om hon ville vara med. Otroligt spännande! Nu till kommunstyrelse beredning.

Nu är vi igång!

Upp tidigt igen för att bereda nästa socialnämndsmöte. Många människor tillbaka i kommunhuset efter semestrarna. Vi i valledningen i gruppen i Tyresö har massor att ta itu med. På natten till kommande söndag ska affischeringen starta. Egentligen fanns en länsövergripande överenskommelse med alla partierna i riksdagen att starta affischeringen kl.10.00 på söndag men varken SD eller FI avser att följa den överenskommelsen så allt från 00.00 natten till söndagen är fritt fram.

Idag kom våra personvalsbroschyrer och affischer. Måste tillstå att det känns konstigt att se mig själv uppblåst i det formatet.

Det var styrelsemöte för Samördningsförbundet Östra Södertörn idag också och efter det gjorde vi studiebesök på Manscentrum i Haninge vilket var mycket intressant.

Därefter snabbt iväg för att hämta mina broschyrer och sedan vidare till Botkyrka Kommunhus. Där hade ett ansenligt gäng liberaler samlats för att prata val och lyssna lite på Carl som är ombudsman för den delen av länet, Linda från LUF och nummer sex på länets lista - mig. En ny roll för mig som jag inte landat riktigt i ännu. Det var ett väldigt trevligt möte och känslan är optimistisk.

I princip varje kväll är nu bokad fram till valet, dagtid fullt upp också, förstås, eftersom den kommunala verksamheten inte upphör bara för att det är valår och endast en månad kvar till valet. Jag tycker att det är mycket kul med kampanjande men nu ser jag fram emot att denna månad speedar förbi i rekordfart. Nästa vecka har jag äntligen fått tid för en intervju med Björklund och ve mig om inte tekniken fungerar! Denna gång finns inget utrymme för misstag.

Så mycket att göra, varje timme. Nu är vi på allvar igång!

Svenska kräftor från Vadstena

Det blev ingen svamp igår. Vi fick en promenad till Stensjön i Tyresta i tryckande värme, det var väldigt vackert men inte en svamp utom några maskstungna soppar. Vi var ute för tidigt.

Jag åt mig proppmätt på svenska kräftor från Vadstena igår kväll, de var otroligt goda och klart bäst av de fyra sorter jag har hunnit prova denna kräftsäsong.

Tyresöliberalen!!!

Dags för kampanj

Igår började dagen med valplanering på partilokalen. Därefter ett snabbt bankbesök med lillasyster och sedan lunch med Joakim (fp)i Tumba. Allt material kommer på måndag och kampanjandet kommer igång med en rivstart.

Måste börja arbeta med Tyresöliberalen men nu ska vi ut och plocka svamp först.

Jag har en partivän(?) som på Facebook går ut och säger sig ska rösta på moderaterna i landstingsvalet(??!) och som skålar i chamnpagne med Jimmie Åkesson. Ibland undrar jag hur sökande man kan få vara som ung person aktiv i ett parti...

Framför allt kanske man ska välja att vara partipolitiskt obunden under tiden som man hoppar mellan olika ideologier. Eller kräver jag för mycket?

Har kollat Perseidernas meteorregn två nätter i rad. Det är läckert!
Ikväll blir det kräftskiva hos goda vänner. :-)

Först Sandhamn, sedan kampanj!

I måndags hälsade jag på Seved och Henrik för en snabbfika. Deras båt ville inte starta så de skulle inte komma iväg på sin planerade båttur. Seglingen med min vän Bosse som jag trodde jag skulle kunna hoppa på hade skjutits upp så jag insåg att jag inte kunde segla denna vecka. Seved höll på att kolla en tur till Sandhamn på nätet som kompensation för inställd båttur. Som det nu blev så bestämde vi på stående fot att jag skulle hänga med ut nästa dag, som var tisdag. Jag hade några inplanerade träffar med olika medborgare som jag skulle hinna med innan vi åkte mot Stavsnäs.

Seved bokade hotellrum åt oss med middag och frukost. Vi körde till Stavsnäs före tolv och kom fram dit i god tid så vi hann ät lunch innan båten gick. Jag valde strömming och potatismos efter att ha kollat att moset var hemlagat. Det hemlagade moset bestod av på tallriken gaffelmosad nypotatis (ni vet, som man gör för små barn)Tänk att man aldrig upphör att förvånas!

Båtresan var mysig, vädret som varit lite ostadigt klarnade sakta upp. När vi kom fram till Sandön var det varmt och skönt. Seved och Henrik hade aldrig varit där så vi letade upp våra rum och sedan tog vi en promenad. Därefter snabb scanning av öns shopping. Seved köpte en fin skjorta. Det var rea på massor av Odd Molly men underligt nog hittade jag ingenting som jag ville ha.

Vi hängde sedan i poolanläggningen i bubbelpoolen. Alla behandlingar var fullbokade utom ett återbud på massage till nästa dag. Jag bokade en halvtimme. Vi bastade i herr-respektive damavdelningarna och sedan gjorde vi oss i ordning för middagen. Seglarhotellet är väldigt trevligt, läget är perfekt och den stora salen där man både har middagsservering och bar som förvandlas till dansställe senare på kvällen är häftig med sitt höga tak och olika attiraljer på seglartemat.

Vi åt en underbar middag med förrätt, varmrätt och efterrätt och goda viner. Alla var mycket nöjda när vi proppmätta tog oss tillbaka till sovavdelningen av hotellet. Jag hängde lite med killarna på deras rum där vi diskuterade valet, folkpartiet och politik rent allmänt (diskussionen var stundvis både högljudd och känsloladdad :-))tills vi var trötta nog för att säga godnatt.

Nästa dag åt vi frukost (killarna hann med en timme i bubbelpoolen före) innan vi vandrade bort mot klipporna och havskanten. Där satt vi i solen och njöt, tog ett dopp (extremt ograciöst för min del, det var svårt att ta sig ut på djupare vatten, hala tång- och sjögrästäckta stenar på botten, jag gled omkring och ojade mig) och fortsatte prata politik.

Därefter var det dags för mig att ta mig till hotellets spa-avdelning för min massage. Den bestod av en kombination av mjuk och skön knådning samt fruktansvärt smärtsamma tryckningar på mina stela leder och muskler främst kring hals och skuldror. Förmodligen skulle jag behöva massage varannan dag tills all samlad oro släppte kring nacken... Det var i alla fall skönt efteråt.

Vi tog vår packning och gick bort mot hamndelen där det fanns ett otal olika matställen och där valde vi stället med rätter från havet. Jag ville ha en dryck till maten och pekade på några plastmuggar med en skär sörja i. "Är det där en slurpie?" undrade jag. Kvinnan bakom disken höjde på ögonbrynet och svarade: "Nej, det är en smoothie, men det du sa var nästan ett bättre namn." Hon log. Seved log inte, han gapskrattade. Sedan slutade vi inte skratta. Jag är SÄKER på att det finns slurpisar någonstans i världen. Efter en enastående god lunch med rökt lax, rökt makrill, potatissallad och romsås så gick vi mot båtangöringen.

Resan hem var skön och snabb, inga angöringar vid några andra bryggor utan båten gick direkt till Stavsnäs. Det blev förstås bro-öppning i Strömma kanal. Och det var långa, nästan stillastående köer i tunneln mot Nynäshamn efter det att jag släppt av mina vänner i Årstadal...

Nu kommer fler och fler signaler om att läget för alliansen ser ljust ut. Personligen tycker jag att det är det mest rysansvärda valet jag fått vara med om, det är med både vånda och förtjusning som jag ser trettioåtta dagar framåt. Nu är det kampanj som gäller, vi ska köra så att det ryker!

Katastrofer igen - och pälsdjursfarmning

Läget i Pakistan är fruktansvärt. Kan man överhuvudtaget föreställa sig känslan av att vara omgiven av vatten, vatten och vatten som samtidigt inte är drickbart? Nu kommer Sverige med reningsverk, fantastiskt. Men vad jag förstår så räcker dessa endast till tjugofyratusen personer. I Pakistan är det miljoner människor som nu lever under hemska förhållanden. Epidemier kommer att börja grassera, människor dör i tusental. Har det alltid sett ut så här, att varje månad så händer nya katastrofer eller blir man mer medveten när man skriver blogg?

Det brinner i trakterna kring Moskva, det känns helt overkligt när man ser bilder på människor som hjälpligt försöker värja sig mot röken med munskydd. Jag har pratat med ryska brandmän som berättade att deras situation är helt annan mot till exempel svenska brandmäns villkor. De har inte samma utbildning, de har absolut inte samma skyddsutrustning och de är förbrukningsbara, det vill säga: Om en går åt så är det bara att skicka fram en ny. Det låter som om man befann sig i ett annat århundrade, men det är sant! Även här är det svårt att föreställa sig känslan att vara omgiven av eld och rök konstant. Det närmaste jag kan komma är när det brann i Tyresta och det föll ner brända granbarr i min bok som jag satt utomhus och läste i, flera kilometer från branden.

Eld och vatten. Svåra element att behärska.

Sedan har vi då pälsdjursfarmningen. Finns det någon mer onödig industri? Varför kan någon vilja bära pälsar från mink och räv när man vet hur dessa djur har lidit? Dessa små kroppar frambringar dessutom bara en bråkdel av pälsen, så där går man med hundratalet små pälsar från kroppar som led helvetes kval under sin livstid kring sin egen kropp. Hur nöjaktigt är det? Jag hör deras plågade skrik i mitt huvud, jag känner deras smärta och tycker att detta är totalt ociviliserat, omoraliskt och icke försvarbart i vårt land. Vi människor beter oss i sanning så lågt som inget annat djur kan bete sig eftersom vi ändå har möjligheten att välja väg. Bort med pälsdjursindustrin!

Köp lamm- och fårpäls istället, de har levt under drägliga förhållanden (förhoppningsvis) och vi äter köttet.

Nu ska jag på minisemester till Sandhamn med mina vänner Seved och Henrik. Men först några medborgarmöten, de vill prata med en politiker om olika saker. Sådana möten tycker jag mycket om. Hoppas att jag kan hjälpa till.